Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Graffiti

Människan har så vitt man vet alltid velat sätta avtryck i miljön. Hällristningar och grottmålningar är den äldsta formen av graffiti som fortfarande finns bevarad. Den nutida graffitin har en snabbare omloppstid, innehållet är dock inte så väsensskilt tror jag. Det har nog alltid handlat om att visa att man finns till och/eller att åskådliggöra sådant man tycker är viktigt.

Brassaï, den i Paris verksamme fotografen mest känd för sina nattbilder, intresserade sig för att dokumentera graffiti och andra former av, till exempel, inristade budskap i den offentliga miljön. Under ca 30 år ägnade han sig åt att fotografera detta, det han främst intresserade sig för var hur dessa gestaltningar ändrades över tid; målades över, kompletterades, byggdes på osv. 1961 släppte han en bok på temat som kort och gott heter Graffiti och fortfarande går att få tag på.

Då graffiti (och klotter) är ett så vanligt förekommande kulturuttryck och dessutom ganska tacksamt att fotografera är det konstigt att inte fler dokumenterar detta? Eller kanske görs det betydligt mer än vad som visas?

Inlagt 2014-11-27 20:44 | Läst 1945 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag vet att Björn Björnsson dokumenterar gatukonst/graffiti i bland
Liksom Brassai går han tillbaka och dokumenterar förändringar
Hamnar jag i större städer spanar jag ofta efter graffiti. Men för att hitta den intressanta graffitin måste man nog känna till platser där de bättre målarna håller till. Och att kunna fånga graffitin och dess uttryck i ett sammanhang som du gjort på dina bilder här är definitivt inte så enkelt. I Hässleholm har vi varken någon Banksy eller för den delen någon Nug men de kanske dyker upp, vem vet.
Mvh/Jörgen
Vi är tre kompisar som i slutet på 70- början på 80-talet dokumenterade klotter i Göteborg. Då fanns det inte så mycket väggmålningar och "tags", utan mer att man ville uttrycka någon åsikt eller framföra något budskap. Ibland mycket kärnfulla texter, ibland helt obegripliga men roliga och ofta ganska tydliga uttryck av tidsandan. För några år sedan sammanställde vi en del av materialet och gav ut i bokform, boken heter "Golva mej" med underrubriken "i Kilroys fotspår", gavs ut på Kabusa förlag. Tyvärr blev den inte den kioskvältare som vi hade hoppats (men kanske knappast trott) på. Den är numera slut på förlaget, men kanske kan den hittas i bokhandeln, jag har själv några ex om någon vill ha.
Tydligen finns fler som intresserar sig för detta än vad jag trodde, kul.
Tack ska ni ha för era kommentarer.
-affe