Strövarkort 181. Jösses vad man var modig!
Tänkte mig just ut i parken när himlen öppnade sig och det började hinka ner. Så i stället för promenad krafsade jag runt lite bland gamla bilder och hittade den här. Tagen i England sommaren 1979 då hustrun och jag kajkade runt ön i en till husbil ombyggd folkabuss.
Hon var i sjunde månaden med vad som senare skulle bli vår första son. Många ackade och skakade sina kalufser över lättsinnet i att dra runt som hippies så nära en förlossning. Men vi svarade bara kaxigt att det fanns väl förlossningsvård i England också?
Att man var så modig och levande som 29-åring. Aldrig att jag idag skulle tänka tanken att göra vad vi gjorde, ens om det var möjligt. Men jag är glad att vi var sådana då. Bilden och minnena är ett bevis på att jag också har levt ett liv långt innan panschistillvarons ackande och skakande slog till.
Bilden är tagen nånstans i Wales och jag läste en bok om Beckett. Det gör jag inte heller idag, fast det kanske jag borde ompröva?
/G
/G
Ha en fantastisk dag!
/G
I vilket land var födelsen så?
Hälsningar från Erik / DK
/G
De spelade upp sina egna liv och fick ett uttrycksmedel genom Becketts poesi.
En mycket stark berättelse, varvad med musik av Bob Dylan.
Vad gäller Beckett alltså! :)
/B
/Allt gott
Göran