Februari

Kallt ute, men solen ger hopp… Försöker då och då att vädra Olympus, men stela fingrar vill inte sammarbeta så det blir kort runda och in i värmen igen.

Målade mycket istället. Landskap, björkar och små blommor. Måste fota målningarna. Det blev ett litet berg nu. Har en stor kista som rymmer många ark, men den börjar bli full… Förmodligen måste rensa lite och göra sig av med det gamla. När jag rotar bland gamla målningar ser jag att jag lärde mig enormt mycket under tiden och nästan skrattar åt de första skapelserna… En del behåller jag för skojskull och en del åker till tippen…

 Maluszek fångade några möss och fick maskar i magen. Blev jobbig och arg, rusade ut någonstans och fick på sig en liten skada under svansen, som han sen slickad till bar hud… Tack och lov ingen infektion denna gång. Fick avmasknings medel igår och jag hoppas att den mysige och fine Maluszek snart är tillbaka.

I den stora världen är det deppigast just nu. Klarar knappt att läsa rubriker i tidningarna och senaste nyheter fick jag stänga av. Jag levde i landet som var i rysk intressesfär… och trodde inte i mina vildaste fantasier att det kan komma tillbaka. Dessutom en stor buffel på andra sidan Atlanten gör saken inte bättre och oron växer. Ibland tycker jag bara vilken tur att jag är gammal… Deppigt…

På bilderna lite blandat från de senaste dagarna.

Happy Valentin Day!

Inget nytt på fotofronten i alla fall inget särskilt. Jag tar mina hälsopromenader och fotar lite, men bilderna är i mina ögon alldeles för tråkiga att visa här… Dessutom visade sig den senaste promenaden inte så hälsosam och jag drog på mig förkylning. Är lite nere och snörvlande. På självaste hjärtedagen!  

Men man kan inte vara sjuk på en sådan vacker dag. Jag fick skärpa mig. Tog ordentligt värmande slurk av makens gyllene flaska till mitt te igår kväll och mår faktiskt lite bättre. Snörvlandet består, men jag fungerar hahaha

Då och då tittar även solen fram och jag har betydligt längre stunder att måla.

Just nu var det Olympus och penseln som förevigade fullmåne…

Längtar till våren och lite arbete i trädgården.

Jag använde ord ”fotofronten” i början och det fick mig att tänka på alla de människorna i Ukraina som förlorade sina hem, nära och kära i kriget och det verkar inte ta slut i den närmaste tiden… Så lång tid och det är ofattbart vad mäniskor kan göra mot varandra… Jag lyssnar på Radiokorrespondenterna Ryssland varje torsdag och det är tungt att ta i att försöka begripa… Just nu är det dessutom väldigt oroväckande med alla de uttalanden och politiska utspel från maktahavarna på olika håll som egentligen inte vet ett dugg vad krig betyder…

Och alla andra dåd…

Varför?...

Svårt att glädjas nu för tiden. Det känns på något sätt fel att bli lycklig och glad, när det är så mycket elände runt om.

Men detta är kärleks dag så jag vill sprida kärlek, glädje, empati och hopp… för fred…

Så kan det vara...

Under längre tid hade jag alldeles för nära till gnällspiklåda. Öppnade den för ofta och gnällde för mycket… Till slut kom jag på att jag kan flytta lådan så den inte syns så tydligt och istället för att gnälla på väder, dumma individer, händelser som går åt skogen och liknande kan jag anstränga mina grå celler att uppleva det ljusa. Även om det är grått och tråkig runt om. Och det är det, tråkigt, fuktigt, kallt och hopplöst mörkt…

Som sagt lådan var borta och jag såg genom köksfönster en svag solstråle över havet. Tog på mig jacka och gick på en lång promenad. Det visade sig att även i det gråa kan jag hitta något roligt och jag kom hem med några bilder. Skulle blogga igår kväll, men tittade först på Facebook och vet ni vad? Nu kommer det något riktigt spännande, min lilla akvarell med björkar kraschade en grupp! För andra gången! Akvarellen gillades mycket av vanliga betraktare och bekanta som jag har där, men väckte även alla möjliga sovande botar, algoritmer, falska konton och svårt att fatta vad mer. Det regnade ”likes” och kommentarer med en sådan hastighet att jag blev nästan skrämd. Meddelade till gruppadministratör att något är galet, men fick svar att målningen är väldigt vacker och att allt är i sin ordning… Hahaha senare fick hon ringa mig och ta bort mitt inlägg för att det inte gick att hantera en sådan uppståndelse. Jag tror att det närmade sig till tusen likes och inlägget legat ständigt först.

Jag fick ett gott skratt…

Tänk, om jag inte markerad att något är fel, kunde jag skryta offentlig hur mycket min målning gillades… Ja, nätet och folks beteende, det kan man skriva långa spalter om, men min gnällåda är borta…

Så det blir några skapelser från stranden från olika promenader, samt några målningar och den mest lajkade är med! ;-)