höstbilder

Objektivet åkte i väg… till Portugal! Det är där Olympus förmodligen har sin ”reparationsverkstad”. Hoppas att det inte är något allvarligt med objektivet och jag får det tillbaka snart, om några veckor.

Det är rätt smidigt att ha en sådan servis. Allt går att fixa via nätet, Olympus hemsida, och sen skicka paketet bara… Ja, vi får väl se hur det kommer att utvecklas. Är lite nervös för mitt lilla objektiv.

Mörkret faller nu tidigare och jag hade svårt att finna mig i den nya/gamla tiden. Det kändes att jag var försent med allt. Men jag hann med en hälspromenad och tog kameran med mig. Det blev inte så många bilder. Inte så många steg heller. Ljuset räckte inte till. Disigt grått. Träden hade fortfarande massor löv i olika nyanser, men färgerna kändes dova, ledsna på något sätt…

Lite tryck i PS hjälpte en aning. Kunde inte låta bli och lekte åt det abstrakta hållet också.

höstljus

Paradoxalt blev det ljusare för mig just nu i höst, när allt bleknar och sveps av mörker.

Jag skrev tidigare om min sjukdom och oförmågan att hantera den, men med tiden visade det sig att jag kan betrakta mitt hjärta nästan som friskt! Jag får knapra tabletter, men energin kom tillbaka, likaså lust att skapa nya bilder.

Just nu tar jag oftare min kamera med mig på en vanlig promenad och det händer att jag även fotograferar… Fast igår när jag njöt av dimman och försökte fånga den i skogens läckra skiftningar bland fallande löv, blev det stopp. Mitt objektiv låste sig. Jag får kontakta Olympus och ta reda på det vad som hände, kanske går det att reparera. Garantin tror jag gått ut för länge sen. Min hobby blir bara dyrare och dyrare.

Året har nästan passerat och det känns vemodigt…

Höstfärger är vackra och nyanserade och ljuset har så fina guldaktiga toner…

Efter en lååång paus känns orden lite tröga och jag vill berätta så mycket. Känner mig rostig. Det kanske går över… som allt annat…