fotoberoende
September...
Utanför fönster är det ruggigt idag och det är bra, då har jag lite tid över för ”burken” och annat som har med det digitala att göra. Tänker att bara för några få decennier sen såg världen helt annorlunda ut och idag är vi så uppkopplade till det ena och det andra så det är nästan skrämmande.
Det finns vitvaror som ”pratar” och andra Siri eller Ida-AI hos många hushåll. Ibland är det svårt att ta i, även om jag själv alltid gillade datorer och är väldigt förtjust i alla smarta lösningar som underlättar vardagen. Ibland är det ändå för mycket av det automatiska, som till exempel kundtjänster hos olika företag. Man behöver hjälp med något litet, men svårt att beskriva, då är det många uppförsbackar och svåra digitala strapatser innan man når en människa… som om att kontakta Postnord eller vård. Dessutom den jag mötte sist var ändå bara en som trycker på knapparna och svarar med upplärda fraser… Det löste sig lyckligvis för min del, med mitt lilla problem med försening av försändelse, men jag undrar då och då hur bemöts och behandlas människor som inte har dyra telefoner och datorer med alla de appar som spökar och vill något hela tiden.
Hoppas även ibland att utveklingen saktar något, pausar lite så man hinner lära sig att leva med de olika finneser och hantera varandra… Idag känns det som att nyköpt kamera, bil, telefon, dator eller frysskåp redan dagen efter är gamla. Lite sjukt om ni frågar mig.
Jag gillar nya moderna saker men ser ingen anledning att göra sig av allt som är användbart och fungerar bra. Byta bara för att det finns nya med Wifi???? Dessutom, behöver ett frysskåp eller en tvättmaskin Wifi? Kanske det, men jag har ingen användning av det. I och för sig de nya vitvarorna är miljövänliga och drar väldigt lite ström. Lyckades till slut hitta ett frysskåp som var utan Wifi och hade mått och det antal lådor jag ville…
I bilen är det också en bunt finesser som man skulle gärna skippa, men samtidigt många är helt fantastiska. Särskilt i de nya bilarna. Vi bytte bil nyligen och har det roligt att lära sig hantera alla raffinemang som finns där… Dessutom kan bilen köra själv och tvärbromsar när något inte stämmer enligt hans sensorer… och alla roliga saker som massagesäte även för passagerare, display som en tv med internet och AI-Ida naturligtvis, ljuvligt ljus och ljud och massa annat… ja, jag vill inte bli gammal… jag vill hinna se mer ;-) bara lite långsammare hahaha
Och Maluszek… den skurken kom i morse med en levande mus! Vi fick jaga den alla tre och Maluszek tyckte att det var mycket spännande och roligt att vi äntligen fattade och lekte ihop…. Han fångade den fler gånger och släppte i samma ögonblick. Våra gamla katter tog de i alla fall och sprang ute för att äta musen. Maluszek bara lekte… Det tog en halv timme innan vi fångade stackars musen och släppte i trädgården. Det regnar så katten sprang inte efter. Han gillar inte att vara blöt om tassarna.
De senaste dagarna blev väldigt somriga och det blev några promenader till stranden och jag hann även fota några av mina senaste akvareller…
Ljuva sommar passerar…
Sträcker mig som en katt i solen och funderar över sommardagarna som passerat. Det var vacker, lång och behaglig sommar i år. Precis som jag gillar, lagom med regn och värme. Även om det var några stunder med väldigt ”stickig” sol, jag kommer minnas sommaren som den skönaste på länge…
Björkar börjar gulna och de första löven landar på tidlösa och i rosenrabatten. Det är mycket som blommar fortfarande och luktärtor sprider ljuvlig doft. Tomater lyser i solen och purjolöksodlingen blev lyckad. Även de några få potatisplantor gav fantastisk skörd. Eftersom jag odlar mest på skoj, köpte ”cherry potatis” på grund av deras namn och färg. De är fantastisk goda och passar till olika rätter. Fick laga många variationer på purjo och potatis… och det är lika roligt som fotande eller måleri… När jag var väldigt ung drömde jag om att driva egen restaurang, då jag tjänade lite pengar på att jobba extra på krogen under mina skolår. Det blev ett annat val av skolan och livets olika vändningar drev mig till Sverige. Jag är tacksam idag. Tackar alla gudar som finns och inte existerar att jag är här och nu. Även att det blev ingenting av karriären och jobbet…
Jag kan njuta och glädjas av livet ändå…
Njuter av fotograferande och bilderna jag skapar ger mig tillfredsställelse. Gnäller då och då, men jag är nöjd att jag kan och det blir alltid något… Målar akvareller och det är så skojig att ibland glömmer jag tid och rum och även måltider haha, då kommer min man och skriker ”jag måste ha maaat!” Även Maluszek blir irriterad om jag kladdar med färgerna för länge. Då tar jag på mig förkläde och leker i köket. Sist på grund av tidsbrist var det variationer på pasta puttanesca. Och det gjorde mig på gott humör när jag läste om vad namnet betyder och varifrån rätten kom.
Jag var lite borta från den virtuella världen. Delvis självmant, för att vi hade mycket att göra med renoveringen, trädgården och annat som hör till sommaren, delvis för att jag blev sårad på sociala medier, jag menar på facebook och visste inte hur jag skulle hantera händelsen… Ville inte gå in i meningslösa diskussioner med folk som jag inte känner, men som det verkade gillar att blir elaka och ”köra över andra”… Tiden gav mig distans och jag bryr mig inte längre. Det är alltid och överallt detsamma, det finns folk som vill andra illa… tyvärr… oavsett om vilka nivåer vi pratar om. Från små täppor på landet till storpolitiken i metropoler… tröttsamt ibland.
Kollade lite snabbt runt på Fotosidan och konstaterar att jag har mycket att hinna i kapp. Många nya fina inlägg och många trevliga händelser som till exempel Lenas vinst i tävlingen som jag missade.
Solen värmer ljuvligt idag och det blev några funderingar över det ena och det andra och Olympus kom hem igår från en promenad till havet med några fina bilder. I hörnan ligger hög med målningar. Snart ska jag förvandla de till pixlar. Och på meny idag år det inte puttanesca utan skaldjur med tillbehör med italienska influenser…