Lördagshistorier
Ole hade köpt ett par träskor, men dagen efter gick han tillbaka med små steg till affären och ville byta. varför undrar expediten. Jo, jag ville ha ett par med längre band emellan.
Har du hört om den skeppsbrutne mannen som flöt i land på en öde ö, Nej. Efter några dagar flöt en livräddningsbåt i land, Då slog han sönder den och byggde en flotte av bräderna.
Marve hade flyttat till Skåne för att arbeta på en fabrik. När han efter ett år kom hem igen undrade kompisarna var Skåne ligger. Jag vet inte men det måste ligga bra nära Afrika, vi har en svart kille på avdelningen och han cyklar hem på lunchen.
Turistbussen stannar vid bondgården och Stockholmsdamerna vandrar runt guidade av bonden själv. De kommer till ladugården och damerna undrar: Kan det verkligen löna sig att ha kvar kor? nu när man kan köpa mjölk överallt i pappförpackningar.
Bondsonen var giftasvuxen och ville ha ett råd av sin far. Jag hade tänkt gifta mig med Olga, Nej det kan du inte, jag är far till henne. Efter et par veckor kommer sonen igen. Nu har jag bestämt mig för Anna i Torp. Jag är ledsen men jag är far till henne. Men då blandar sig mor i samtalet. Gift dig med vem du vill. Dig är han i alla fall inte far till.
Lärarinnan: För hundra år sedan fanns här både björn och varg här. då säger lille Pelle: Då var du väl rädd.
Fröken till lille Ville: Vad du svär, hur skulle din mamma reagera om hon hörde det? Hon skulle bli glad, hon har varit döv i flera år.
Vet du vad det är för skillnad på en smutsig gris och en ren ? Nej Renen har horn
Vet du vilka gubbar som inte har varit barn ? Nej Jordgubbar och snögubbar
Det äldre paret kom åkande i hög fart mot järnvägsövergången Titta höger , så tittar jag till vänster , sa manen .
Men det blev ändå en ordentlig smäll . När de satt där i resterna av bilen sa manen . Vi skulle ha tittat rakt fram . Då hade vi sett att bommarna var nedfällda
Pappa, får jag låna bilen ? Nej men du får låna gräsklipparen så ofta du vill.
Det är inte sant det där att svenska karlar inte är gentlemän . Hur så ?
Idag såg jag en herre som höll upp sett paraply och skyddade en dam mot regnet medan hon bytte däck på bilen
En äldre dam hade hunden med sig på tåget . Då konduktören kom in i kupén sa hon . Jag har köpt biljett till den har lika stor rätt till sittplats som de andra passagerarna . Visst. Och i likhet med de andra passagerarna har den inte rätt att ha fötterna på sätet.
Den ena kvinnan till den andra : Jag såg din man på stranden med en blond kvinna . Vad hade du väntat dig i hans ålder , hink och spade?
Kattuggla
Kattuggla (Strix aluco) är en kompakt, medelstor uggla som tillhör familjen ugglor och är vanlig i skogar över stora delar av Eurasien. Dess undersida är blek med mörka strimmor, och ovansidan är antingen brun eller grå, där flera av de elva erkända underarterna uppvisar båda dessa färgvarianter. Boet är vanligen placerat i en trädhåla, och ägg och ungar försvaras våldsamt mot potentiella predatorer. Den är en stannfågel och mycket territoriell, och många årsungar svälter om de inte kan hitta ett ledigt revir när omvårdnaden från föräldrarna upphör.
Denna nattaktiva uggla jagar huvudsakligen gnagare, vanligen genom att hoppa från en gren för att slå sitt byte, vilket sväljs helt. I stadsbiotoper utgör fåglar en större del av dess föda. Dess syn och hörsel är anpassad till dess nattliga jakt. Även dess tysta flykt är en anpassning för dess jaktsätt. Fastän denna uggla ofta hävdas ha exceptionellt mörkerseende, är dess näthinna inte mer känslig än en människas, men dess asymmetriskt placerade öron ger kattugglan utmärkt hörsel. Kattuggla kan fånga mindre ugglor, men kan själv falla offer för exempelvis berguv och duvhök. Rävar utgör ett vanligt hot gentemot nyligen flygfärdiga juveniler.
Dess nattliga vanor och spöklika, lätthärmade rop har lett till att den i folktro förknippas med otur och död.
Kattugglan flyger med långa glidningar på kupade vingar, mindre vågformigt och med färre vingslag än andra eurasiska ugglor, och vanligen på större höjd. Den har vissa morfologiska egenskaper gemensamt med de flesta andra ugglor, exempelvis omvandlas en del av dess dun till ett slags mjöligt puder som täcker fjäderdräkten, vissa fjäderpartier på vingens ovansida är mjuka och pälsartade och deras handpennor har en sågtandad mjuk kant. Alla dessa anpassningar gör att den kan flyga nästan ljudlöst.Dess storlek, kompakta form och breda vingar särskiljer den från andra ugglor inom dess utbredningsområde. Lappuggla, berguv och slaguggla är likartade i formen, men är mycket större.
Fler bilder på vigg5.se
Förstora
Sparvhök
Sparvhök (Accipiter nisus) är en liten rovfågel inom familjen Accipitridae vilken omfattar många andra dagaktiva rovfåglar som örnar, vråkar, kärrhökar och andra hökar. Adulta sparvhökshanar har blågrå ovansida och orangestreckad undersida. Honor och juveniler är bruna på ovansidan och har brunstreckade undersidor. Hanen är upp till 25 % mindre än honan vilket är en av de största storleksskillnaderna mellan könen inom fågelriket. Sparvhöken är en liten rovfågel med korta breda vingar, med ganska trubbig vingspets och lång stjärt, vilka är anpassningar för manövrering i skogsbiotoper. Honorna kan bli upp till 25% större än hanarna vilket är den största storleksskillnaden mellan könen hos någon fågelart.
Den adulta hanen är 29–34 cm lång, med ett vingspann på 58–65 cm, och väger 131-180 gram. Den är jämnt blygrå till gråblå på ovansidan, undersidan är fint bandad i rött på vit botten vilket får den att se orangefärgad ut på håll, och irisen är orangegul till orangeröd. Honan är mycket större än hanen och mäter 35–41 cm på längden, har ett vingspann på 67–80 cm, och väger 186-345 gram. Honan har grå till gråbrun ovansida, tvärvattrad undersida i gråbrunt, och med klargul iris. Juvenilen är på ovansidan mörkbrun med en rostig ton, har en ojämnt och grovt vattrad undersida i mörkbrunt, och har ljusgul iris. På nära håll kan man se att den har rödbruna bräm på vingframkanten. De har alla långa, smala, gula ben med svarta klor, och stjärten har hos båda könen 4-5 glesa mörka tvärband
Under andra hälften av 1900-talet kraschade häckningspopulationen av sparvhök i Europa. Den kraftiga minskningen sammanföll med introduktionen av insektsgifterna aldrin, dieldrin och heptaklor, som började användes för betning av säd 1956. Gifterna ackumulerades i fröätande fåglar vilket resulterade i stora mängder gift i toppredatorer som sparvhök och pilgrimsfalk. Resultatet blev dubbelt: äggskalen blev tunnare vilket gjorde att de krossades under ruvningen, och fåglar förgiftades till döds av höga doser av insektsgifterna. Andra effekter var spasmer och desorientering vilket hade en negativ påverkan på deras jaktlycka. I Storbritannien förbjöds dessa miljögifter 1975. Efter detta har populationen till stora delar återhämtat sig och på vissa platser har den till och med blivit vanligare än den var innan man började använda dessa insektsgifter, exempelvis i norra Europa
De här bilderna är fotograferade i trädgården spanade på småfåglar vid fågelmataren
Fler bilder på vigg5.se
Förstora
Strömstare
Strömstare (Cinclus cinclus) är en fågel i familjen strömstarar. Den är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka.
I Sverige häckar den i större delar av landet men med en högre koncentration i norra halvan av landet, medan den på vintern påträffas spridd över hela landet, ibland ända ute i kustbandet.
Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.
Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare vattring främst över ryggen. Stjärtpennor, vingarna och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är hos nominatformen närmast svart medan brittiska och centraleuropeiska fåglar har en kastanjebrun ton på buken och ibland även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.
Strömstaren vistas ständigt vid vatten, företrädesvis strömmande vattendrag, och simmar och dyker mycket skickligt. I vattendraget kan strömstaren springa på bottnen i jakt på nattsländelarver och andra småkryp. Boet byggs vid strömande vatten i stenklyftor, under broar och liknande. Boet är förhållandevis stort, klotformat med en liten cirkelformad öppning. Det byggs av bland annat mossa och tätas inuti med fjädrar och dun. Den lägger 4–6 rent vita ägg och ungarna tas om hand av båda föräldrarna.
Den är Norges nationalfågel
Strömstaren är fotograferad vid fallet på skansenområdet
Fler bilder på vigg5.se
Förstora