Strömstare

Strömstare (Cinclus cinclus) är en fågel i familjen strömstarar. Den är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka.

I Sverige häckar den i större delar av landet men med en högre koncentration i norra halvan av landet, medan den på vintern påträffas spridd över hela landet, ibland ända ute i kustbandet.

Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.

Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare vattring främst över ryggen. Stjärtpennor, vingarna och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är hos nominatformen närmast svart medan brittiska och centraleuropeiska fåglar har en kastanjebrun ton på buken och ibland även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.

Strömstaren vistas ständigt vid vatten, företrädesvis strömmande vattendrag, och simmar och dyker mycket skickligt. I vattendraget kan strömstaren springa på bottnen i jakt på nattsländelarver och andra småkryp. Boet byggs vid strömande vatten i stenklyftor, under broar och liknande. Boet är förhållandevis stort, klotformat med en liten cirkelformad öppning. Det byggs av bland annat mossa och tätas inuti med fjädrar och dun. Den lägger 4–6 rent vita ägg och ungarna tas om hand av båda föräldrarna.

Den är Norges nationalfågel

Strömstaren är fotograferad vid fallet på skansenområdet 

Fler bilder på  vigg5.se

Förstora 

Nabis lineatus

Nabis lineatus är en insektsart som beskrevs av Anders Gustav Dahlbom 1851. Nabis lineatus ingår i släktet Nabis, och familjen fältrovskinnbaggar. Arten är reproducerande i Sverige.

Till levnadssättet är de rovlevande. De flesta arter är inte specialiserade på någon bestämd sorts byten, utan tar de flesta andra sorters mindre insekter med ett hudskelett mjukt nog för att de ska kunna använda sin sugsnabel, som bladlöss och olika larver. Några arter har dock ett mer begränsat födourval. Då det bland de byten fältrovskinnbaggar kan livnära sig på finns flera exempel på sådana som ofta betraktas som skadedjur på grödor inom jordbruket så kan fältrovskinnbaggarna betraktas nyttodjur eftersom de hjälper till att hålla skadedjurens bestånd nere.

I Sverige finns 13 arter fältrovskinnbaggar

Bilder på www.vigg5.se 

Humle Slagsmål

Humlorna är sociala bin med drottning, hane och arbetare. De sociala humlornas samhällen är vanligen ettåriga. I tropikerna kan emellertid blandade (delvis fleråriga) samhällsstrukturer förekomma. Den övervintrande, befruktade honan bygger på våren ett bo, som ofta utgörs av ett övergivet mus- eller sorkbo, men som, beroende på art, kan anläggas på många olika platser. Honan fodrar ofta boet med gräs eller mossa. I detta bygger hon en stor vaxcell, där hon lägger sina ägg tillsammans med nektarblandat pollen som föda åt larverna. Denna första generation humlor, är alla arbetare (befruktningsodugliga honor) som i fortsättningen tar hand om de ägg drottningen lägger.

På sensommaren kläcks även hanar och nya drottningar. Hanarna samlar inte pollen och nektar (annat än för omedelbar, egen konsumtion) utan brukar flyga patrulleringsflykter längs en ofta förutbestämd bana medan de avger feromoner på punkter i terrängen för att locka till sig parningsvilliga ungdrottningar.

Fler bilder på  www.vigg5.se

Förstora 

Stenbro

Stenbro och Laxbro kvarn  

Förstora 

Myra

Förstora