Rådjur

Rådjuren har det bra  I Skåne  här  ingen  snö  och många + grader de har lätt att hitta föda 

Hoppas jag kan vara mer aktiv om tiden räcker till så det blir nog  bättre fram över 

Ha ett bra 2019 till alla  på FS 

Hälsningar  Gert 

Fler bilder  på min  hemsida  vigg5.se

GOTT SLUT OCH GOTT NYTT ÅR

Grönfink (Chloris chloris) är en fågel som hör till familjen finkar. 

I Sverige förekommer grönfinken från Skåne till Sundsvallstrakten och vidare uppför Norrlandskusten. De nordligaste populationerna flyttar söderut men arten är härdig och grönfink förekommer året om även i norra Sverige i mindre antal. I södra Sverige övervintrar den som strykfåglar. Utanför häckningstid kan grönfinken bilda stora flockar, ibland med andra finkar och sparvar .Grönfinken kan drabbas av den dödliga sjukdomen gulknopp. Grönfinken häckar i skogsbackar, särskilt i ung granskog och i parker. Det skålformiga boet placeras i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar , men även i lövträd. Det består av fina kvistar, mossa och lavar och är invändigt vanligen fodrat med dun eller tagel Den lägger i genomsnitt 4–6 ägg, men 3-7 har observerats. Äggen är blåaktigt vita med små grå och rödbruna fläckar samlade kring tjockändan. Honan ruvar äggen i 12–14 dagar och båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna, som blir flygga efter 13–17 dagar. Födan utgörs främst av frön, späda knoppar och bär. Den äter dock även insekter och ungarna matas företrädesvis med insekter.

Grönfinken är fotograferade vid min fågelmatare  i Vittsjö 

Fler bilder finns på min hemsida  vigg5.se   på  stann och flyttfåglar 

Ägretthäger

Ägretthäger (Ardea alba) är en fågel som tillhör familjen hägrar 

Ägretthägern häckar främst i de tropiska och varmare tempererade områdena över stora delar av världen, men häckar även lokalt i södra Europa och Asien. Populationerna på norra halvklotet är flyttfåglar och övervintrar längre söderut, medan häckpopulationerna i varmare områden är stannfåglar.

Amerikansk ägretthäger egretta skiljer sig i både beteende och näbbfärg vid häckningstid vilket indikerar att den består av en specifik utvecklingslinje och vissa behandlar den också som god art

Den är en sällsynt, men regelbunden gäst i Sverige och har observerats i alla landskap under årets alla månader. 2012 säkerställdes den första lyckade häckningen av arten i Sverige vilket skedde vid Storsund på östra Gotland. Paret lyckades föda upp minst tre ungar. Obekräftade uppgifter indikerar att en häckning skedde på samma plats några år tidigare

Ägretthägern söker föda i grunt vatten eller torrare områden och tar fiskar, grodor eller insekter med sin långa vassa näbb. Ofta väntar den orörlig på sitt byte eller följer det långsamt. Den är ofta lätt att få syn på.

Ägretthägern häckar i kolonier nära stora sjöar med vass eller andra vidsträckta våtmarker. Häckningsperioden börjar med att hanarna bygger små plattformsliknande ställningar varifrån de visar upp sig för honorna. Under uppvisningen reser hanen sina fjäderplymer, sträcker upp halsen, klapprar med näbben och slår med vingarna. När uppvaktningen inleds putsar paret varandra och omslingrar varandra med sin långa halsar. Det stadiga plattformsliknande boet byggs av honan och konstrueras främst av kvistar. Det placeras tre till tretton meter upp i buskar eller träd i närheten av, eller till och med hängande över, vattnet. En kull på vanligtvis tre till fem ägg läggs varje häckningssäsong. Paret ruvar äggen tillsammans i cirka 25 dygn. Föräldrarna tar sedan hand om kycklingarna tillsammans under 40-50 dygn tills de är flygdugliga.

Bilderna  på Ägretthäger är fotograferade på Magle Våtmark  som födosökande 

Se fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Tistelfjäril

Tistelfjäril (Cynthia cardui)är en art i familjen praktfjärilar  Fjärilen förekommer i nästan  hela värden  Enstaka fjärilar når ända till Sverige på försommaren  Arten är funnen i hela Sverige  också  till Vittsjö  där denna fjäril är fotograferad narmare plats på en fjärilsbuske på Vången  Men  den kan inte övervintra  här i Sverige  

Fjärilen har en vingbredd på 51-62 mm och är ljusbrun med svarta fläckar samt vita fläckar nära framvingens spets. Det är en utpräglad migrant som i Europa under våren vandrar norrut från medelhavsområdet. Tistelfjärilen lägger ovala, ljusgröna ägg på tistlar och nässlor , där larven lever mellan  sammanspunna blad  Den nya generationen  flyger på  sensommaren , och tillsammans med nya  invandrare kan den ibland uppträda talrikt 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se  

Nu funkar det 

Rödstjärt

Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) är en insektsätande fågel som tillhör familjen flugsnappare.

Rödstjärt häckar i hela Sverige, men förekomsten är tätare vid norrländsk tallmo och i fjällbjörkskog. Den anländer Sverige under första halvan av april-maj och flyttar i augusti-september men arten observeras fortfarande så sent som i mitten av oktober

Rödstjärten är en slank fågel som mäter 13-14,5 centimeter på längden och väger mellan 12 och 20 gram. Den har svart vass näbb, typisk för insektsätande fåglar, och svarta ben. Den sitter ofta upprätt och darrar med den roströda stjärten. Den adulta hanen har sommartid en iögonfallande färgad fjäderdräkt med djupsvart ansikte och hals; vit panna; grå hjässa, nacke och rygg; och brunaktiga vingar. Bröstet, buken och stjärten är lysande tegelröda, där färgen på stjärtens mellersta stjärtpennor varierar från mörkbrun till svart. Honan är oansenligare brunaktigt färgad med ljust beigevitt bröst och vit buk och undergump, medan stjärten är färgad som hanens.

Under sensommaren, innan flytten, genomför rödstjärten en komplett ruggning och anlägger då en dräkt med ljusa bräm, vilket ger den ett närmast urtvättat utseende. Dessa ljusa bräm nöts bort under vintern vilket resulterar i hanens kraftfullt färgade praktdräkt om våren.

Rödstjärten placerar sitt bo främst i trädhål, men även i byggnader, håligheter i marken, stenrösen och fågelholkar. Boet byggs av honan och består mest av torra strån. Den lägger i genomsnitt 5-7 enfärgat ljust blågröna ägg som ruvas av honan i 11-15 dygn. Kullar med allt från 3 till 10 ägg har rapporterats. Ungarna stannar sedan i boet i 12-15 dygn och matas av båda föräldrarna

Göken, som är en häckningsparasit, lägger ofta sitt ägg i rödstjärtsbon.

I stora delar av norra och östra Europa fanns förr föreställningen att rödstjärten var en helig fågel, ofta förknippad med Frälsaren. En utbredd myt berättar att om man betedde sig illa mot rödstjärten mjölkade korna blod, och fågeln har därför i vissa delar haft namn som "blodfågeln". I andra myter är rödstjärten istället olycksbringande. Exempelvis mjölkar korna blod eller får rödsot om en rödstjärt flyger under dess buk eller biter i dess juver. I Finland finns det berättelser om att när rödstjärten bygger sitt bo i ett hus så kommer det att eldhärjas, medan man i Norge berättade att om rödstjärten flög över vägen när man var på jakt kunde man lika gärna vända hem, för då skulle man missa allt med bössan

SE fler bilder  på min sida  vigg5.se