Salskrake K2 Hane
Salskrake eller lilla skraken (Mergellus albellus) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae och ensam art i släktet Mergellus.
Salskraken är morfologiskt lik skrakarna i släktet Mergus men är genetiskt någonstans mitt emellan de typiska skrakarna och kniporna i släktet Bucephala. Salskraken placeras som ensam art i sitt släkteMergellus men placeras ibland, trots sitt genetiska släktskap med kniporna, i släktet Mergus. Salskraken hybridiserar mycket sällsynt med knipa (B. clangula).
Salskraken är en ganska kompakt skrake, mer formad som en knipa‚ och den mäter 38-44 cm och har ett vingspann på 56-69 cm. Den adulta hanen är omisskännlig i sin distinkta kritvita dräkt med svarta partier som den svarta fläcken runt ögat. Den adulta honan och juvenilen är gråfärgad med rödbrun nacke och hjässa och vit kind. Näbben är kort och grå.
I Sverige förekommer den som häckfågel enbart i Lappland men förekommer utmed vissa kuststräckor i södra Sverige under vintern.
****
****
Förstora
Humlebagge
Humlebagge (Trichius fasciatus) är en insekt tillhörande skalbaggsfamiljen bladhorningar. Längd 10-16 mm. Kroppen är behårad. Ses ofta på blommor såsom älgört, vildros, tistlar och flockblommiga växterdär den äter pollen. Som larv lever den i murket trä, ofta i björk.
*****
*****
Förstora
Grönbena
Grönbena (Tringa glareola) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor
Grönbenan är en långbent snäppa med proportioner som en rödbena fast i mindre format och med kortare näbb som är gråsvart. Grönbenan blir mellan 18,5–21 cm, har ett vingspann på mellan 35–39 cm och väger 34-98 gram. Den adulta grönbenan har på sommaren en grovt vattrad rygg i grått, vitt och beige. Vintertid har den en liknande dräkt men gråare och med ett mer enfärgat bröst. Denjuvenila fågeln har en brunare ton och är finare vattrad på ryggen i beige. I alla dräkter har den ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck.
Dess naturliga biotop under häckningstid är högmossar, sank tundraskog, sankängar och myrar på taigan. Den förekommer främst i det palearktiska barrskogsbältet men häckar på sina håll ända upp i videzonen. Under flytten rastar den, ofta i mindre men ibland talrika flockar, vid näringsrika våtmarker och slättsjöar, vid floder, tidvattenstränder och längs kusterna.
Både under häckningen och flytten uppträder grönbenan nervöst och flyger regelbundet upp och låter höra sitt lockläte. Vid häckningsplatsen avslöjar sig ofta den ena föräldern på varningslätet när den sitter i en buske eller på en trädgren.
Grönbenan häckar från maj till mitten av juli. Paren upprätthåller då ett revir och häckar med ganska stora avstånd mellan varandra. Boet, som ofta är en uppskrapad grop direk på marken, placeras i tät vegetation, eller uppe på en grästuva, i närheten av vatten. Det förekommer att den, precis som skogssnäppan, placeras sitt bo i träd i ett övergivet fågelbo, exempelvis av trast. Kullen på fyra ägg ruvas av båda föräldrarna i 22–23 dagar. Bara några dagar efter att äggen är kläckta flyttar honan och ungarna tas sedan om hand av hanen tills de är flygga efter cirka en månad varefter även hanen flyttar. Juvenilerna flyttar först i slutet av Augusti, och arten når sina övervintringslokaler i tropiska Afrika från slutet av Juli och ända till oktober. Vårflytten inleds från slutet av mars till början av april och de når sina häckningsplatser från slutet av april till början av juni i norra Ryssland. Äldsta kända exemplaret blev 14 år
****
****
Förstora
Ett hopp i krokåns fors
Krokån rinner förbi Knärds kvarn där man kan bada i forsen
****
*****
*****
******
*****
Kvarn sten
*****
Nödtelefon
*****
Ugn
*****
Bryggeri
******
Kvarnen
*****
Förstora
Gräsklippning med två hästkrafter
Förstora