Rödhake

Rödhake (Erithacus rubecula) är en fågel som tidigare kategoriserades tillhöra trastarna (Turdidae) men numera oftast placeras i familjen flugsnappare (Muscicapidae) som ensam art i släktet Erithacus. Rödhaken är en liten, knubbig tätting, omkring 12,5–14 centimeter lång, med stort huvud och kort stjärt. Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk. Könens fjäderdräkter är lika. Rödhakens utbredning sträcker sig över hela Europa till västra Sibirien, södraAlgeriet och vid Atlanten så långt som till Azorerna och Madeira. I sydöst sträcker sig området tillKaukasus. Den är en stannfågel i större delen av sitt utbredningsområde utom de i nordligaste och nordvästliga häckningsområdena.

Rödhaken är huvudsakligen en insektsätare som tar både larver och fullvuxna insekter, men som vintertid även utökar sin kost med bär och dylikt. Den förekommer främst i olika typer av barr- och blandskog men uppträder även i parker och trädgårdar. Den håller gärna till i buskage men uppträder även mycket orädd hoppande på marken framför människor och djur för att fånga uppskrämda insekter. Under häckningstid är den mer tillbakadragen men observeras på sin ljudliga sång och på sitt tickande varningsläte som kan bli till smattrande serier. Den hävdar sitt revir mycket aggressivt gentemot artfränder och andra fågelarter, och håller även revir vintertid som båda könen hävdar genom sång. Det skålformiga boet som byggs av honan av mossa och torra blad placeras väl dolt direkt på marken. Den lägger genomsnittligen ungefär 5–7 ägg som ruvas i 13–14 dagar och ungarna blir flygga efter ytterligare 12–15 dygn.

På grund av rödhakens orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.

En adult rödhake av nominatformen är 12,5–14,0 centimeter lång, med ett vingspann på 20–22 cm, en stjärt på 5,7–6,2 cm och en vikt på 16–22 gram. Den är en liten fågel med rund kroppsform, speciellt när den burrar upp fjädrarna. Huvudet ser stort ut och ser ofta ut att sakna hals. Den har ganska långa mörkbrun ben, svart spetsig näbb och svart öga. Könen är lika både till storlek och fjäderdräkt.

                                                                                       ****

                                                                             ****

Förstora 

Myror

Myror (Formicidae) är en familj av gaddsteklar med små eusociala insekter. Tillsammans med getingar och bin bildar de ordningen Hymenoptera. Familjen är mycket mångskiftande och består av omkring 12 000 arter där absoluta merparten lever i tropikerna. De lever i välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner individer. Individerna delas in i de subfertila eller sterila honorna som utgör "arbetare", "soldater" etc, fertila hanar som utgör "drönare" och fertila honor som utgör "drottningar".

Myror återfinns över nästan hela världen, och har tillsammans beräknats utgöra i genomsnitt 15-20 % av den totala biomassan av landlevande djur (i tropiska regioner mer än 25 %).

Många myror är rovdjur med mindre djurarter som bytesdjur, varför de kan fungera positivt för växter genom att minska antalet skadeinsekter. Särskilt i Kina och Amerika har man använt sig av myror för att skydda odlingar.

                                                                                          ****

                                                                                       ****

                                                                                             ****

Förstora 

Hårig bärfis

Hårig bärfis (Dolycoris baccarum), tidigare kallad vanlig bärfis, tillhör familjen bärfisar

Hårig bärfis har en längd på mellan 10 och 12 millimeter. Både fullvuxna djur och larver har ljus behåring på kroppen, därav det svenska namnet. Antennerna är svart och vit randiga där varje antennled har ljus bas.

Hårig bärfis lever på att suga på frön och frukter av många olika växter, den är alltså polyfag. De kan även ge sig på bladlöss och insektsägg. De kan orsaka skada i veteodlingar och de kan ibland även vara ett skadedjur i trädgårdar. De fullvuxna djuren övervintrar i lövförna. Parningstiden börjar i slutat av april. Därefter lägger honan cirka 25 ägg på blad.

Hårig bärfis finns i stora delar av Europa och Asien. I Sverige är den mycket allmän och saknas bara iNorrbotten och i fjällen

Förstora 

Makro bilder

Makro bilder på blommor 

                                                                                                  ***

                                                                                     ***

                                                                                    ****

                                                                                           ***

                                                                               ****

                                                                                               ***

                                                                                       ****

Kråkklöver 

Förstora 

                                                                                           ****

Annorlunda Konst

                                                                                     ***

                                                                                      ***

                                                                                             ***

                                                                                           ***

Prästkrageäng 

Förstora