Våren är på gång och knoppar brista
Häggen (prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter Häggens blomning fram till syrenens betraktas av många som vårens höjdpunkt. Avkok på häggbark från unga grenar användes inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion
Syren eller bondsyren(Syringa vulgaris)uraprung sydöstra Europa, förvildad eller inplanterad Blomställningen sitter i par i spetsen på grenarna i klasar, syrenen blommar i slutet av våren med en söt doft.
Björken (Betula) cirka 35 olika arter av familjenbjörkväxter Sveriges vanligaste lövträd. Björklöv kan användas som ett enkelt tvättmedel, de smutsiga plaggen läggs i en plastpåse tillsammans med färska björklöv och varmt vatten, snurras runt i luften ett par varv, hängs sedan på ryggsäcken så arbetas den mekaniskt när man går. kläderna blir inte lika rena som i vanlig tvättmaskin. löven innehåller ett tvålämne som gör att det tvättade plagget luktar gott
Hästkastanj(Aesculus hippocastanun) är en art i familjen kinesträdsväxter växer upp till Gästrikland. Första nötterna finns i botaniska trädgården på Kungsholmen i slutet av 1600-talet. Inom naturläkemedlen används blad och frukter, använgningsområde är främst lindring av åderbråk och hemorrojder
I dag är hästkastanjen Västmanlands landskapsträd.
Sälg (salix caprea) Ett lövträd som tillhör videsläktet. Sälgen är tvåbyggare med både han och honblomställningar är ett ax.Sälgen är det vanligaste videt i Sverige. växer i småskog, hagar, skogsbryn, vägren Om ett säljblad nersänkes i vatten ser undersidan ut som om den vore belagd med kvicksilver och detta förorsakas av att luften inne i bladets filtludd inte kan undanträngas av vattnet.
Fläder( Samducus) ett växtsläkte i familjen desmeknoppsväxter, ett 30 tal arter. Fläderblomman gör man saft av, plockad på de växter med svarta bär, Falsk fläder har röda bär och den är giftig
Förstora
Samma Familj
*********************
Ägretthäger
Ägretthäger (Ardea alba) är en fågel som tillhör familjen hägrar
Den är en sällsynt, men regelbunden gäst i Sverige och har observerats i alla landskap under årets alla månader. 2012 säkerställdes den första lyckade häckningen av arten i Sverige vilket skedde vid Storsund på östra Gotland. Paret lyckades föda upp minst tre ungar. Obekräftade uppgifter indikerar att en häckning skedde på samma plats några år tidigare
Ägretthägern är en stor fågel, jämnlång med gråhägern (Ardea cinerea) med sina 85-100 cm, men smalare, mer långhalsad och med ett något mindre vingspann, 143-169 cm och en vikt på 950 gram. Den flyger långsamt med tillbakadragen hals, liksom hägrar i allmänhet. Dess fjäderdräkt är helt vit. Hos icke-häckande fåglar är färgen på näbben gul, ibland med mörk näbbspets, det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och runt ögat är olivgult och benen är svarta med bara en gulaktig ton högst upp på tibia. Iris är gul.
I häckningsdräkt ändras färgen på näbb, ben, och det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och den får också förlängda bröst- och ryggfjädrar som kallas ägretter. Häckningsdräkten skiljer sig mellan de olika underarterna.
Hos nominatformen A. a. alba och den afrikanska A a. melanorhynchos blir tibia först gulare och sedan rödare. Näbben mörknar och får en varmt brunsvart ton. Dock brukar en viss gul ton finnas kvar vid näbbroten. Det nakna hudpartiet vid näbbroten blir grönare.
Den häckar i kolonier nära stora sjöar med vass eller andra vidsträckta våtmarker. Häckningsperioden börjar med att hanarna bygger små plattformsliknande ställningar varifrån de visar upp sig för honorna. Under uppvisningen reser hanen sina fjäderplymer, sträcker upp halsen, klapprar med näbben och slår med vingarna. När uppvaktningen inleds putsar paret varandra och omslingrar varandra med sin långa halsar. Det stadiga plattformsliknande boet byggs av honan och konstrueras främst av kvistar. Det placeras tre till tretton meter upp i buskar eller träd i närheten av, eller till och med hängande över, vattnet. En kull på vanligtvis tre till fem ägg läggs varje häckningssäsong. Paret ruvar äggen tillsammans i ca 25 dygn. Föräldrarna tar sedan hand om kycklingarna tillsammans under 40-50 dygn tills de är flygdugliga
************************
*********************************
****************************
**********************************
Förstora
Den stora fångsten
Med den stora fångsten så önskar vi alla på F S en trevlig helg
******************************
*********************************
Förstora
Smådopping
Smådopping (Tachybaptus ruficollis) är den minsta doppingen i Europa.
Smådoppingen är en liten kompakt dopping med rund kropp, kort hals och tufsig "stjärtlös" stjärt. Den är 23-29 cm lång, har ett vingspann på 40-45 cm och väger 130-236 gram. De adulta fåglarna är omisskännliga i sin sommardräkt, med rödaktigt bakhuvud och kinder och en intensivt gul fläck bakom nedre delen av näbben. Dess ben sitter mycket långt bak på kroppen så att den har svårt att gå. Juvenilerna har ett randigt ansikte
I Sverige förekommer den främst i Götaland och östra Svealand.[
Smådoppingen är bunden till vattnet och är bara uppe på land under häckningen. Den häckar i områden med tät vegetation i sötvattenssjöar, dammar och diken. Likt alla doppingar placerar den sitt bo nära strandkanten. Boet fästs i växter och förmår att flyta. Den lägger 4-7 ägg. Föräldrarna bär under perioder ungarna på ryggen. Den är en utmärkt simmare och söker sin föda genom att dyka efter småfisk, blötdjur och vatteninsekter. Den flyttar nattetid och ses sällan flyga
********************************
**********************
Förstora
********************************************