Kålfjärilen

Kålfjärilen (Pieris brassicae) är en art i insektsordningen fjärilar som hör till familjen vitfjärilar.

Framvingarna har svarta spetsar, bakvingarna har en svart fläck i framkanten. Honan har dessutom på framvingarna två runda svarta fläckar och ett svart streck vid bakkanten. Vingbredden är 55 till 65 millimeter. Larven, kålmasken, är blåaktigt grön med en gulaktig linje längs ryggen och en ytterligare längs vardera sidan. Hela kroppen är täckt med glesa korta hår och tätt beströdd med större och mindre svarta prickar. Den fullvuxna larvens längd uppgår till 35 millimeter. Puppan är kantig och till färgen grönaktig med svarta prickar. Kålfjärilspuppan påträffas ofta på staket, plank, husväggar och dylikt. Den sitter med huvudänden uppåt och fasthålles med en silkestråd kring mitten.

Kålfjärilen har 2 till 3 generationer per år. Ur de övervintrade pupporna framkommer på våren, vanligen i maj månad, fjärilar, som lägger ägg på vilda korsblommiga växter (familjen Brassicaceae). De efter omkring 14 dagar framkomna larverna blir i juli månad fjärilar. Denna andra generation lägger i sin tur ofta ägg på odlade korsblommiga växter, som kål, raps och rovor med flera. Äggen påträffas på bladens undersida. De utkläckta larverna åstadkommer ofta stor förödelse i trädgårdarna. Vanligen övervintrar denna generations puppor, men ibland uppträder fjärilar på eftersommaren och ger genom äggläggning upphov till en tredje generation.

                                                                                                *****

                                                                                                 *****

                                                                                       *****

Förstora 

Blåvinge fjäril

Blåvingar (Polyommatini) är en tribus (en sorts taxonomisk grupp) av juvelvingar inom ordningen fjärilar. De blir 18-42 mm i vingspann.

Vingarnas ovansida är som namnet antyder vanligen blåfärgade, men detta gäller i huvudsak hanarna; honorna är mer bruna. Äggen är gropiga och läggs vanligen på olika ärtväxter. Som andra juvelvingar producerar även blåvingarnas larver sockerhaltiga ämnen som får myror att vårda dem.

                                                                                      *****

                                                                                              ******

Förstora 

Bastardvärmare

Bastardsvärmare (Zygaenidae) är en familj i insektsordningen fjärilar som innehåller omkring 1 000arter. De är dagflygande och har färgstark metallglänsande teckning, ofta i blått och rött men även andra färger förekommer. Både larv, puppa och den fullvuxna fjärilen är giftiga. Giftet, vätecyanid, kommer från växterna som larven äter. Värdväxt för larverna är bland annat käringtand och ängssyra. De vuxna fjärilarna kan ofta ses på väddväxter.

I Sverige finns 7 arter i två släkten. Samtliga utom fjällbastardsvärmaren är rödlistade i kategorin nära hotad. Nedgången för arterna i Sverige beror på att antalet blomrika ängsmarker har minskat i landet

                                                                                       *****

                                                                                     ****

Förstora 

Vad är det för fisk

Kan det vara Karp eller Sutare  eller någon  annan  fisk  ?

                                                                                      ***

Förstora 

Bläsand (Anas acuta )

Längd  45-50 cm 

Vår vanligaste simand , jämte kricka ,i sjöfågelsträcken här i landet . Den ligger mer framåtlutad , högre och tätare på vattnet än gräsanden ,har ett rundare huvud som sothöna och upplevs mer kramgo .

Förstora