Luktviol
Luktviol (Viola odorata) är en art i familjen violväxt som är ursprunglig i Europa, Medelhavsområdet och på Azorerna och Madeira. I Sverige anses den vara inhemsk på Öland och på ett par ställen i Skåne, men den har förvildats och förekommer i naturen i hela södra och mellersta Sverige. De vildväxande luktviolerna har mindre blommor och blad och svagare lukt än de odlade.
Luktviolen innehåller en speciell sorts proteiner som kallas cyklotider som den använder som försvar mot angripande mikroorganismer som t.ex. larver och insekter
Luktviolen blir omkring 8 centimeter hög och sprider sig, förutom med frön, med rotslående utlöpare. Bladen är mörkgröna och njurformade med spets. Växten har sina lila, mer sällan vita, rosa eller gula blommor på långa skaft direkt från bladrosetten, så kallade enblommiga stänglar, ej bladig stjälk. En del blommor är dock kleistogama och mycket kortskaftade. Dessa utmärker sig genom att deras korta skaft kröker sig med fruktanlaget mot jorden, och deras frukt, som vanligen är violett, mognar invid marken, dold under rosettbladen i de täta bestånden eller till och med delvis nedgrävd i växtplatsens lösa eller något fuktiga mylla. De växter, som på detta sätt har två slags frukter, det ena slaget uppe i luften, det andra mer eller mindre nedsänkt i marken, kallas amfikarpa. Hos luktviolen är dock amfikarpien inte fullt tydlig, eftersom även de långskaftade blommornas frukter slutligen sänker sig till marken, där de långsamt öppnar sig och avlämnar sina frön. Fröna förs bort av myror, för vilka det tjocka, vitglänsande fröskaftet som innehåller en fet olja, fungerar som lockmedel.
**************************
Förstora
Julros
Julrossläktet (Helleborus) är ett släkte perenna, blommande växter i familjen ranunkelväxter.
Det finns 21 arter inom julrossläktet. De odlas ofta i trädgårdar, framför allt för att de blommar under vinter och tidig vår. Plantorna är mycket köldtåliga och flera arter är städsegröna. De har även använts som medicinalväxter.
Blommorna har fem kronblad och hos vissa arter liknar de rosor. Trots detta och deras svenska namn så hör de inte tillrosväxterna utan till ranunkelväxternas familj
Det finns flera myter kring julrosorna. Inom häxkonsten ansågs de ha förmåga att frambesvärja demoner. Julrosen (Helleborus niger) sägs ha fått sitt namn eftersom den första gången växte i snön där tårar från en ung flicka hade fallit. Hon grät för att hon inte hade någon gåva till Jesusbarnet i Betlehem. I grekisk mytologi använde Melampos från Pylos julrosor för att rädda kungArgos döttrar. Dionysos hade gjort dem galna så att de sprang nakna genom staden och skrek och grät.
Hela växten hos julros innehåller gifter som har effekt på hjärtat. Gifterna är stabila och försvinner inte vid torkning. Bladen kan ge dermatit liksom de hos andra smörblommeväxter.
Förstora
Våren är på gång och knoppar brista
Häggen (prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter Häggens blomning fram till syrenens betraktas av många som vårens höjdpunkt. Avkok på häggbark från unga grenar användes inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion
Syren eller bondsyren(Syringa vulgaris)uraprung sydöstra Europa, förvildad eller inplanterad Blomställningen sitter i par i spetsen på grenarna i klasar, syrenen blommar i slutet av våren med en söt doft.
Björken (Betula) cirka 35 olika arter av familjenbjörkväxter Sveriges vanligaste lövträd. Björklöv kan användas som ett enkelt tvättmedel, de smutsiga plaggen läggs i en plastpåse tillsammans med färska björklöv och varmt vatten, snurras runt i luften ett par varv, hängs sedan på ryggsäcken så arbetas den mekaniskt när man går. kläderna blir inte lika rena som i vanlig tvättmaskin. löven innehåller ett tvålämne som gör att det tvättade plagget luktar gott
Hästkastanj(Aesculus hippocastanun) är en art i familjen kinesträdsväxter växer upp till Gästrikland. Första nötterna finns i botaniska trädgården på Kungsholmen i slutet av 1600-talet. Inom naturläkemedlen används blad och frukter, använgningsområde är främst lindring av åderbråk och hemorrojder
I dag är hästkastanjen Västmanlands landskapsträd.
Sälg (salix caprea) Ett lövträd som tillhör videsläktet. Sälgen är tvåbyggare med både han och honblomställningar är ett ax.Sälgen är det vanligaste videt i Sverige. växer i småskog, hagar, skogsbryn, vägren Om ett säljblad nersänkes i vatten ser undersidan ut som om den vore belagd med kvicksilver och detta förorsakas av att luften inne i bladets filtludd inte kan undanträngas av vattnet.
Fläder( Samducus) ett växtsläkte i familjen desmeknoppsväxter, ett 30 tal arter. Fläderblomman gör man saft av, plockad på de växter med svarta bär, Falsk fläder har röda bär och den är giftig
Förstora
Rysk Blåstjärna
Rysk blåstjärna (Scilla siberica) är art i familjen Sparrisväxter. Den kan bli upp till två decimeter hög och blommar tidigt på våren med klarblå eller blåvioletta blommor med blå ståndarknapp. Rysk blåstjärna kommer ursprungligen från södra Ryssland och Mellanöstern men odlas i många trädgårdar varifrån den har förvildats exempelvis till närliggande parker och vägkanter. Den kallas ofta för Scilla.
Den kan planteras i gräsmattan och genom att den lätt förökar sig så kan den vid blomningstid bilda en blå matta. Efter blomningen försvinner blomman. De trivs bäst i fuktig miljö i väldränerad jord och tål kyla bra; klarar i Sverige odlingszonerna I–V
Vårstjärnan blommar något tidigare, har sammanväxta kalkblad och hopstående ståndare. Rysk blåstjärna har dessutom nickade blommor till skillnad mot vårstjärnans mer uppåtriktade blommor.
***********************
*****************************
Förstora
Hästhov
Hästhov, Hästhovsört, även kallad tussilago eller på latin Tussilago farfara, är en liten gul blomma. Den växer ofta vid vägkanter eller dikeskanter mycket tidigt på våren
Tussilagon, som är en typisk vårblomma, sticker upp ur det vissnade fjolårsgräset så snart tjälen börjar släppa, är ett uppskattat vårtecken. De stora berberliknande blad som efterträder blomningen är mindre uppskattade.
Tussilagons blomning är viktig för tam-bin, den tidiga blomningen och bra pollen och nektar gör att bina får till ett drag på tussilagon.
Namnet tussilago är vanligt eftersom det vetenskapliga namnet trängt ut det äldre folkliga "hästhov". Namnet hästhov kan syfta på att växtens blad till utseendet ansetts likna spåret efter en hästhov eller vara en förvanskning av ”hosthäva". Beredningar av växten har i äldre tider använts som hostdämpande medel.
Släktnamnet "Tussilago" (givet av Linné) betyder förjagare av hosta (jämför latinets "tussis", som betyder "hosta" och "agere", som betyder "fördriva;" därav en hostmedicin som heter Tussipect). Artepitetet "farfara" syftar på en art av poppel, vars löv har en vag likhet med tussilagons.
*******************************
***************************
Förstora