Havsörnar vid havet!

Som fågelnörd tycker jag nog att rovfåglar i allmänhet och örnar i synnerhet är de allra mest spännande. Då kan inte något passa bättre än havsörnar vid havet. Har turen att inte bo alltför långt ifrån Håkan Vargas Sundbergs nya havsörnsgömsle vid Gästriklands kust. Jag lyckas få med Ing-Marie på detta... det var inte svårt alls. Så fantastiskt att kunna följa skygga fåglar på detta sätt. Många gånger bättre än naturfilm på TV.
 Mina farhågor att klara av att ta mig dit på grund av mina trilskande leder etc fixar sig och servicen från Vargas att "forsla" ut mig och Ing-Marie går över förväntan... åja Ing-Marie fick slita en del.
Väl framme vid gömslet efter hoppig färd på fyrhjuling och pulsande i snö så kommer vi till ett välbyggt gömsle med hög komfort, sköna sängar, sköna stolar och bra fönster, till och med en toa. Det är redan kväll då vi måste gå till och från gömslet i mörker för att inte skrämma örnarna som förhoppningsvis finns runt omkring oss.
Efter en lång natt med bara två timmars sömn, trots sköna sängar, så börjar dagen gry.
Full av förväntan är vi.

Det första jag kan urskilja är korpar och kråkor som börjat äta av åteln... Men långt där ute på isen sitter ju en örn. Hoppet stiger och vi blir ivriga. Men sen blir det lugnt en lång stund vi får roa oss med att titta på omgivning och kråkfåglar tills vi upptäcker att det sitter en ung havsörn i en talltopp precis intill gömslet. Kanske är det den som satt på isen.
Den får sällskap i tallen av enstaka kråkor som jag nästan får intrycket av att de vill vara kompis med örnen. Men det är i min mänskliga hjärna som de känslorna finns, tror jag.

.

.

Efter en bra stund flyger den ner på marken och sätter sig stolt på en sten utanför gömslet. Snart är det en hel del kråkfåglar omkring den och det uppstår viss oro i gruppen.

.

.

Oron visar sig vara befogad då det kommer en adult havsörn och ställer till lite oreda en stund. Kanske är det mor eller far till den unga örnen. Mäktig och vacker är den med sin gula näbb. Man skulle kunna tro att den vuxna skulle vara den som bråkade då den har makten på nåt vis, men det är den unga örnen som är lite kaxig och till sist flyger den store ut på isen... med en kråka som först suttit intill den en stund och som nu följer tätt efter sin store idol.

.

.

Där ute på isen sätter sig den store och börjar spela och locka högljutt. Den ser nästan ut som en tjädertupp. Efter en liten stund kommer så partnern ner på isen. De sitter där en liten stund och de är så fantastiskt vackra. Vilka magnifika fåglar!!!

.

.

De händer en del vid åtlarna. Ing-Marie och jag har lite kul åt leken med benet. Ett magert litet ben som kråkorna absolut vill ta från örnen. De kan inte vara hungriga för på detta ben finns inget kött kvar. Det måste helt enkelt vara bus. För kul att se är ju också att kråkorna utnyttjar örnarnas styrka att vända på maten för att sen nypa och dra i örnens stjärtfjädrar så att den tröttnar och flyttar sig.
Men bilderna nedan så är det "kampen om lilla benet".

.

En härlig dag med fyra olika individer av Havsörn. Dessa två ungdomar får tacka för sig och mig denna gången.

.

Det var svårredigerade bilder med alla möjliga färgskiftningar mot snö och från himmel. Men det får duga så länge. Tack för att du tittade in.

/Lena

Fiskgjusarna underhöll oss hela morgonen.

Uppe i ottan efter nervöst tittande i mobilen på väderapparna i mer än en veckas tid. Meningen var att vi, Ing-Marie och jag, skulle besöka Torshälla och birdphotosweden en vecka tidigare, men ibland kommer flera saker i vägen och denna gång var den absoluta anledningen en hel dags ösregn. Så vi flyttade fram en vecka till den 1 september. 

Några dagar innan såg det mörkt ut igen, men så sken det upp i väderappen på vår fredag och vi hann bli glad då det plötsligt blev mörkt igen. Hmmmm vi åkte i alla fall med hopp om att det skulle bli bra. På morgonen fredag 1 sept sken solen från en i stort sett klarblå himmel, ingen vind att tala om heller. Vi kunde pusta ut. Nu gällde det att Gjussarna och Örnarna var på hugget. Man vet ju aldrig.

Lars-Erik möter oss vid bryggan och vi går ombord i den precis lagom stora båten. Vi hinner bara starta så hälsar måsfåglarna oss välkommen till dagens show. De flyger nästan in under kapellet. Ja, bara nästan men de är närmare än närgränsen för att fota.
För att gardera mig mot besvikelse så intalar jag mig att det är precis lika kul att fota en flock måsar och trutar. Det ÄR kul men kanske inte riktigt lika spännande som med rovfåglar.

Direkt då vi kastat ankar så kommer den första Fiskgjusen och cirklar över oss. Den fisk som kastats i får ligga en stund innan den gör en attack och fångar den. Ujjj så snabbt det gick. Mycket lättare att fota dem på långt håll, men inte lika kul kanske. Här var dessutom tre Gjussar i luften samtidigt och vem av dem kommer att dyka ner och ta fisken. Jag var så ivrig och spänd att jag skakade och glömde att andas men det blev bättre efter en stund då jag insåg att fototillfällena blev många. Det kan ju tyckas lite väl enkelt för dem att få maten serverad och kanske lite väl enkelt att få skapliga bilder… men det är inte lätt och det är otroligt lärorikt och jag fick lära mig en hel del.

Örnarna ville inte gå ner denna morgon. De flög förbi några gånger och en ung örn satte sig i ett träd efter en stund. När Gjusse hämtat fisk fick örnen fart och jagade ikapp fiskgjusen som tvingades släppa fisken. Då gick örnen ner för att ta fisken… blev ingen bra bild på det då det var långt håll.

Storskarven var med och ”stal” några fiskar och skrämde måsarna genom att dyka upp underifrån. Det såg lite kul ut  när de skrämda hoppade rakt upp från vattenytan.

Måsarna är också underhållande. De föredrar bröd, även om trutarna försökte sig på fiskar som var för stora. Men de showade verkligen, om man nu får säga så.
Jag lägger in en lång radda bilder utan text. Hoppas ni orkar titta på dem och tips, ris och ros tages tacksamt emot. Kan säga att det var svårredigerat då ljuset ganska snart blev för skarpt…. Men en härlig fredagsmorgon hade vi, Ing-Marie och jag och vår guide, Lars-Erik, som hade en hel del att lära oss.
(  vi var hos  www.birdphotosweden.com/fotosafari  )

/Lena

.

.

Tack för att DU tittade in på bloggen. Vet inte heller varför det inte gick att få större bilder än så. Men det går ju att "klicka upp" dem.

Ha en bra dag/kväll.
/Lena

3 bloggar i 1

Ja det blev så denna gången. Alltså detta blogginlägg är en liten sammanfattning av tre fågelutflyckter.
Jag har ju så svårt att skriva blogg, eller att ta mig för att skriva blogg. Ingen tvingar mig utom jag själv då det kan vara bra att se tillbaka på vad jag gjort under året. Så jag bloggar kanske mest för min egen skull och det kravet räcker för att jag ska få "kramp" ;)
Nu ska jag försöka sluta vara hård mot mig själv och lätta på självkritiken... för jag tycker ju att detta är kul. Att fota alltså. Så skön känsla att få "trycka av" och hoppas på träff. Ibland blir det bra, ibland hyfsat och oftast dåligt. Så tror jag det är för de flesta fotografer som fotar natur och speciellt djur som aldrig sitter stilla.
Det har varit en bra vår tycker jag. Möjligen börjar det bli lite segt med att värmen aldrig kommer, även om vi haft några fina dagar också. Har nästan redan glömt hur det var i mars... och ska jag vara ärlig så har jag snart glömt hur också april varit. Men tre små utflykter har jag gjort.

.

Den första minisemester gjorde jag 24-26 mars. Då skulle jag äntligen komma iväg för att hälsa på en "gammal" bekant som jag inte träffat på flera år. Så spännande. Lite nervös var jag för att köra dessa dryga 20 mil själv. Har ju haft sällskap de flesta gånger då jag åkt utsocknes. ;)
Men så bra resan gick och vilka härliga dagar hos min kompis. Eftersom jag kunde ta småvägar då jag for hemåt så passerade jag Tysslingen. De flesta som gillar fåglar vet nog att där kan man se tusentals Sångsvanar under ett par veckor på våren.
När jag kom dit hade toppen varit en vecka innan så det var inte så många svanar där, men nu vet jag var den finns och det blir ett återbesök nästa år.
Eftersom det inte var så tätt med svan där så blev det inte heller så många bilder. Det jag lekte mest med var dubbelexponeringar direkt i kameran. Kan låta enkelt, men jag tycker det är svårt att få till det.
Här nedan visar jag två dubbelexponerinar.

.

Efter Tysslingen hände inte så mycket mera i mars... (inte innan heller)
Så kom April och då bokade Ing-Marie S och jag in oss på Ekolsunds slott. Det var tredje gången vi bodde där och det är verkligen slottsboende. Tjusiga rum och denna gången kunde vi även njuta en supergod måltid. Anledningen till att bo på slottet är att det ligger några hundra meter från Stora Parnassen vid Hjälstaviken.
Vilken tur att jag inte bor permanent här för det skulle bli helt galet. Jag älskar att gå på de enormt långa spångarna genom den höga vassen. Tyvärr är jag nog, som Ing-Marie säger, helt insnöad på fåglar så jag fotar ju inget annat. Måste faktiskt skärpa mig med detta.
Men en bild tog jag genom ett av fönstren på mitt rum. Tidig morgon och mot Parnassen. Så ljuvligt vackert.

Efter första dagen fotande och trött och frusen på rummet så är det alltid roligt och spännande att gå genom bilderna man tagit.... "Men vad är detta för fågel, Ing-Marie?"
Hmmm det är ju en Rördrom!!! Jag hade fångat en Rördrom utan att veta om det. Lite lyckopuls fick jag ju av det... men tänk så mycket roligare om jag fattat att jag fotade en rördrom. Jag trodee jag fotat en grå häger.
Inte de bästa bilderna på Rördrommen... men vad gör väl det.

Det blev lite lek med dubbelexponeringar i kameran även här.
Först Vitkindade gäss och sedan lite skymningsbild där grågåsen blev en silhuett.

Så andra dagen var det Fiskgjusen som underhöll mig lång tid. Kanske bara 25 meter ifrån mig stundtals... så kul att den missade fisken några gånger för då gjorde den om dykningarna. Vid dessa bilder fick den inte fisken men jag tro det var på fjärde försöket som fiskelyckan blev god.
Fiskgjusen gula ögon fascinerar mig och den är så fokuserad.
Här är det först span, sen "harpuneringen" och sist upp ur vattnet tomhänt.

.

Så kom då Långfredagen. Kanske utan att tänka på det när vi bokade denna dag för Orrspel så blev dagen verkligen lång. Eftersom Ing-Marie S och jag inte har eget ställe att beskåda orrspel på så vände vi oss till Sara Wennerqvist på Wild Nordic. Kolla gärna in hemsidan.
Hur som, klockan ringde strax efter 02.00 då det sen var att ge sig iväg, som det kändes, in i djupaste skogen. Lite mörkrädd, trött och sen att gå på läskig blöt myr med pannlampa för att tillbringa fem timmar i varsitt tältgömsle... det gör att jag nästan själv börjar undra.
Orrarna kom som tur nästan direkt men stannade inte lång stund. Det var ännu mörkt så kameran tog inte fokus, och inte jag heller. Mysigt ändå när gryningen kom och jag tittar ut och ser, till min förvåning, vindkraftverk!
Snart var orrtupparna tillbaka, 15-20 stycken, och spelade och slogs orädda för oss i minst tre timmar. En så kul underhållning att dessa kalla timmar ändå gick rasande fort.
Sara, vår guide, kom och hämtade oss kl 9. Lagom pömsiga efter god frukost fick vi åka hem till våra familjer och fira påsken.

Nu när april är nästan slut och SMHI lovat snökaos i morgon här i Gästrikland så säger jag:
Tack för att Du orkade läsa och se mina bilder.
(om du klickar upp bilderna blir de mycket bättre.)

Ha en bra fortsättning på kvällen. (eller kanske dagen)
Hälsningar Lena. :)

En vanlig vecka...

...ja det var föregående vecka. Så vanlig där jag "fastnar" under min gran lite lagom bakom enebusken. Det är så det brukar se ut, varje dag, nästan.
Jag är inte hemma för ro skull utan jag är hänvisad så pga av diverse krämpor. Skäms alltid för att jag är hemma och "har det bra".
Men tack vare kameran, fåglar och min gran så går tiden och dagarna ändå på tok för fort.

Varje morgon är ungefär lika. Ludde och jag ska sköta fåglarna och maken åker till jobbet eller skogen.
Så på med min gamla trasiga jacka så tillika mina trasiga täckbyxor och stora varma stövlar. Inte platsar jag som omslagsflicka... men jag trivs.
Kråkfåglarna ska ha sitt, lite bröd och nötter, utanför lagården. De är oftast samma antal 19 kajor, 11 kråkor och två skator. När jag började mata dem utanför trädgården är de inte lika ofta vid småfåglarnas mat.
Sedan ska nötter fyllas på i mataren och lite på en tegelpanna på staketet och på marken så att ekorrar och nötskrikorna kan äta.
Talgbollar och eventuellt lite smör skall fyllas på och frön på tre olika platser i trädgården.
Så skall där alltid finnas äpplen. Det gillar Blåmesar, Talgoxar, Koltrast och nu inte minst Sidensvansarna.
Vatten har de fått varje dag hela vintern. Det är något de kan sitta och vänta på.

Efter denna vanliga morgon går Ludde och jag in och dricker kaffe och tuggar en dentastix. Alltså jag tar kaffet och Ludde tuggar.
Sen är det bara att ge sig ut, Först en liten promenad och sen blir det ofta en hel dag i trädgården under granen.
Men visst liiiite annat smyger sig in också.

Ett litet axplock bilder från veckan som gått gör sig bäst i förstorat läge.

Denna vecka har Sidensvansarnas antal reducerats till två individer, från att ha varit ca 30. Men Äppelkrogen (som Ing-Marie döpt den till) har ändå haft öppet för dessa två gäster.
De låter sig väl smakas av Ingrid Marie äpplen. Dels är de goda och jag vill gynna svenska producenter.

Är man mätt i magen går det bra att sitta både bredvid och på maten.

.

I tisdags var jag till min favoritsjö Bysjön. En bra plats då flyttfåglarna börjar röra på sig. Nu vintertid finns där ett trettiotal Domherrar. Det är så mysig att sitta där med kaffe och lyssna på deras mjuka sång och småprat. Men det är mycket svårfotat där bland allt ris. Men Herr och Fru Domherre får vara med här.

Herr Domherre lyser verkligen upp och har svårt att gömma sig.

.

Fru Domherre är lite svårare att få syn på. Men ibland tycker jag att hon är vackrare.

.

Åter hemma i trädgården så händer en del bland fåglarna nu när våren närmar sig.

Ett par Pilfinkar sitter utanför en holk liksom för att visa att de är spekulant på bostaden. Ska bli spännande att se om de får den för Blåmesarna brukar lägga beslag på just denna holk. Söta är de hur som helst.

.

Det finns nog minst femton Blåmesar i trädgården men de är inte alltför lätta att fånga då de är mycket rörliga. Söta är dom!

.

Ekorren är bara så charmig. Jag har tre stycken som besöker trädgården dagligen. Men det är bara en jag känner igen och kan skilja från de andra. Ganska orädda även om de är på sin vakt då Ludde gärna skrämmer iväg dem om han får chansen.

.

Då jag sitter bakom nåt ris så tuggar Ludde nöjt på sina tuggben. Fast ibland tycker han att matte är tråkig.

Då säger jag Tack för att ni tittade in och ha en bra kommande vecka.
/Lena :)

Det ska inte bli någon vana!

Att blogga en gång vart annat år det ska inte bli någon vana. Nä, jag måste åter igen försöka ta mig i kragen, om inte annat för att själv ha något att se tillbaka på.

Att jag inte bloggat beror delvis på att jag tycker jag fastnat i fotograferandet. Det vill gärna bli fåglar och jag tycker inte jag får fram de bilder jag vill.
I stort sett varje dag tar jag på mig min gamla och trasiga täckjacka, fula mössan och de stora klumpiga stövlarna, och naturligtvis är kameran och hunden med. Jag hamnar ofta på samma plats och det är lätt att det blir samma gren i samma gran... men det är ju sååå kul! Men i slutändan känner jag ändå att jag vill få nåt annat. Det kanske kommer. Några små utflykter blir det ju också ibland. Men jag tror jag börjar bli väldigt bekväm och det kanske ine är så bra för kreativiteten.
Hur som så flaxar det bra i datorn och att gå genom dessa två år blir drygt så jag tar med några bilder här från januari och några från de senaste dagarna.

Vissa fågelarter kan jag önska mig mer än andra. Till exempel den lilla Kungsfågeln. I höstas träffade jag på kanske 10 st på vår semester i Lofsdalen. Vilken lycka trots att jag inte fick någon bra bild på dem. Desto gladare blev jag denna vinter då det plötsligt dök upp en ensam Kungsfågel i vår trädgård. Den är här dagligen, oftast i våra gamla och stora granar. Trots det har jag inte lyckats få så många skarpa bilder på den då den ständigt är i rörelse. Har aldrig någonsin sett sån rörlig liten krabat till fågel. Söt är den.

Här har den smyckat sig med ispärlor på stjärtfjädrarna.
.

Här i granen där den oftast letar mat.
.

Gråsiskorna har bestämt sig för att ta hit hela släkten... jag överdriver inte om jag säger att de är minst 60 st. Roliga att studera när de ständigt packar i sig frön.

Lite lik sidensvansarna är dom när de ofta bråkar om maten på liknande sätt. Kul att fota då  och det blir oftast oskarpa flaxbilder.

Liten trött Gråsiska efter dagens slit med maten.
.

Även Gulsparvarna är många i vinter och roliga att fota speciellt under den korta tid det fanns snö på grenarna.

Här sitter den vackra Gulsparven i ett "blurr" av mjuk snö.
.

Så igår kom mina absoluta fotofavoriter, Sidensvansarna. Som tur var hade jag rönnbär i frysen för att riktigt fjäska för dem och hålla dem kvar. Sedan gick det raskt åt 8 äpplen och maken fick lov att köpa med sig när han åkte från jobbet för de är ett gäng på mellan 15-30 st..
Idag var de tillbaka och jag hoppas de stannar tills de ska vidare norrut.
Följande bilder är superfärska.

Jag hoppas fortsättningsvis att jag får lite inspiration att skriva oftare här och att en och annan bild laddas upp.... och det är ju snart vår.
Tack för att Du tittade in här och ha det gott.
/Lena

(PS Klicka gärna upp bilderna)