Pippi på Fåglar... och allt där runtomkring.

Fåglar är roligast att fotografera. Men allt som finns runtomkring är med på olika sätt, och då främst från naturen.

Seg vår!

Det är verkligen en sen och seg vår. Fortfarande är våra åkrar i stort sett helt täckta av ca 2 dm hårt packad snö. Någon strimma bar mark finns vid söderlägen och under träden. Inte lätt för våra flyttfåglar att komma hit nu, vilket en hel del gjort trots snö och kyla. Storspovarna borde komma nu men de gör klokt i att vänta. Tror inte de kan hitt mat någonstans.
Men det har varit ett par fina dagar nu förutom bakslaget i måndags då det kom ytterligare några cm snö som låg kvar och prydde den gamla. Vackert ändå när snön lägger sig på grenarna och då får jag fotolust att fånga fåglar i min gran och en.

Några bilder har jag från de senaste dagarna... problemet nu är inte att fota utan att sätta sig vid datorn och redigera. Jag har så svårt att få ro till det och är man ute en hel dag så kommer tröttheten snabbt. Så har jag varit seg med bloggandet tidigare lär det inte bli bättre nu... men ett litet försök i alla fall.

Till min stora lycka kom det hit 6 st Sidensvansar som stannade i två dagar. Jag som tidigare år varit bortskämd med minst ett 30 tal av dem. Men man får glädjas åt det lilla.

I artportalen noterade jag att det fanns ett gäng Snösparvar i grannskapet. Jag åkte dit en snabbis i hopp om att få några fina bilder. Men de var otroligt skygga och satt inte stilla lång stund. Men det var häftigt att se de drygt 100 st sparvarna lyfta och flyga runt gång på gång.

Ett besök vid "min" fågelsjö Bysjön vittnade bara om att allt är sååå sent. Några Sångsvanar och enstaka änder fanns där. Ett par Stjärtmesar underhöll mig, knappt synliga i buskarna.
De annars så skygga Domherrarna var omkring mig en bra stund då de åt av knopparna på träden. De har ganska dåligt bordsskick och torkar sig inte ofta om munnen eller näbben. Lite vårystra och kärlekskranka var de allt.

Så kom då snön och de hundratals finkar och siskor i trädgården såg till att förse sig. Men trots att det är tråkigt med snö denna tid så blir det ändå vackert av den.
Bofinken sitter i granen och Koltrasten kurar i enen och min halvtama kråkan Bråkan sitter alltid nära någonstans och tigger godis. Sist försökte jag fånga Rödhaken... vilket är en av de svåraste att få fast på bild. Men tur att inte allt är lätt för då skull man ju tröttna.