Hornborgasjön och Trandansen!

Inte så mycket till dans fick vi se men ändå mycket rörelse och bråk när 10000-12000 samlades.

De var i mitten av februari som jag höll på att krypa ur skinnet av tristess. Det kändes som jag suttit inspärrad i hemmet i evigheter, så var det ju inte men nu längtade jag ut till något jag inte gjort någon fotoutflykt sedan oktober.
Har ju mina problem med muskler och leder vilket bidrar till att jag speciellt på vintern håller mig inne och hemma.
      Funderade vad sjutton jag skulle hitta på då jag kom att tänka på Hornborgasjön där jag och I-M gjorde ett besök 2020.
Hornborgasjön och Trandansen är en exemplarisk plats för oss som har lite svårt att gå alltför mycket.
Parkeringen ligger så bra till att det i stort sett är att bara kliva ur bilen och gå över den lilla vägen. Kan kanske vara 25 meter att gå där vi stod.

Hur som så sa jag till Ing-Marie att jag ville till Hornborgasjön och hon var på direkt. Bara att leta boende och vi var så sent ute att vi nog inte trodde att det skulle gå så bra. Men vi hade tur och bokade 25-28 mars.
Ett nybyggt hus, superfint inrett med damm som huserade änder och en bäck precis utanför där forsärlorna precis kommit... och bara 3 km till tranorna. Kunde inte bli bättre.
Vi bokade 3 dygn, vi brukar ta det lite som semester på våra fågelturer.
       På grund av att jag inte är lika på som vanligt hoppade jag över mornarna vilket gjorde att jag gick miste om morgonljuset. Men har så bra bilder från förra besöket att det spelar ingen roll.
Lite enahanda kanske att stå på samma ställe i flera dagar, men nej så kul att se dessa mäktiga stor fåglar på nära håll. Så bilder blev det även om det inte blev några spektakulära bilder så var det så välbehövlig paus och avbrott i vardagen.

Det är ett fasligt trumpetande hela tiden och ibland ställer de sig i grupp som att de ska ha lite körsång en stund.

De flesta tranor är intresserade och i behov av att äta. Det sprid korn på kvällarna som de sedan kan äta dagen efter. Detta görs för att de inte ska ge sig utt på åkrarna och äta upp höstsådden .



Jag såg ingen riktig dans, men har förstått att det inte är så vanligt då det endast är hona och hane som funnit varann som dansar. Har några gånger sett trandans hemmavid och det är fantastiskt.
Däremot när det är så många så blir det en hel del bråk och man kan se vissa individer som går omkring och verkar vilja få igång bråk.
Även om jag ogillar bråk och våld så är det ju så att det blir massor av exponeringar så fort vingarna börjar flaxa. Det är också så att jag inte är ensam om det. Man hör rasslandet när alla fotografer  reagerar på samma sätt. Jag kan i och för sig smyga numera då jag har min ljudlösa Z6.








På vissa enstaka ställen var det lite lugnare och de såg ut att bara må bra av att putsa sig i lugn och ro i det underbara kvällsljuset.



Nästan mesta tiden handlar om att, för mig, leka med kameran.
Något jag gillar är snygga panoreringar, men tyvärr lyckades jag inte som jag ville. Det är svårt tycker jag och kanske kan det bero delvis på att tranorna inte flyger så väldigt snabbt. De flesta hamnade i papperskorgen men jag sparade ett fåtal.
Oskarpa bilder kan också vara snyggt men det är svårare att få till en snygg oskärpa än en bild med skärpa.







Här fick jag känsla av att jag var vi havet, men faktum är att i alla fall jag kan bli lurad.  Fast här vet jag ju att havet är berg som finns i bakgrunden.







När så kvällen närmar sig kommer det in tranor inför natten. Hela tiden kommer de in, ibland bara två stycken och ibland 15-20 och enstaka gång kanske 100 st.
Så häftigt att se de större flockarna som på nåt sätt ramlar ner när de ska landa.
Leta sig lite mat, få lite vila och sedan inför natten flyga ut och sova i vattnet där inga rovdjur kommer åt dem.

Denna blogg blev ju ingen färskvara då detta var för två veckor sedan. men jag är ju lite trög med bloggandet.
Vi får se när det blir nästa gång. man vet aldrig, det kan ta några dagar men troligast någon månad.

Tack för att du tittade in och ha det så bra tills nästa gång.

/Lena