Den röda tråden, hur ser den ut?
På fotomässan i Stockholm 2010 höll Göran Segeholm ett föredrag, som han inledde med att visa en massa bilder, och så uppmanade han publiken att försöka komma på den röda tråden i bildserien. Svaret var att den röda tråden var att det saknades en röd tråd. Göran menade att om det inte finns en röd tråd i det man fotograferar är det svårt att själv se om och hur man utvecklas som fotograf. Den röda tråden behöver naturligtvis inte vara ett motivområde, det kan lika gärna vara en stil, ett anslag..
För att komma vidare i mitt eget fotograferande har jag börjat fundera på vad min röda tråd skulle kunna vara? Vilka motiv är jag duktigast på? Vilka motiv är roligast att fotografera? Vilka bilder är roligast att titta på? Vilka bilder får jag mest beröm och bekräftelse för? (Njae, det där sista vill man nog inte erkänna att det spelar någon som helst roll, men det gör det nog, både hos mig och hos många andra som håller på med någon form av skapande verksamhet.)
Jag gick igenom mitt bildarkiv på jakt efter bilder som jag av något skäl tyckte om. Detta var vad jag kom fram till.
Drottninggatan i Stockholm mitt i julhandeln
Och vad är då den röda tråden i dessa bilder? Ingen aning. Men det är inte svartvitt, människor, landskap eller stadsmiljö. Jag kan inte se något gemensamt anslag eller stil i bilderna. Kanske Sverige, kanske någon form av tidlöshet eller helt enkelt vardagen såsom den kan se ut. Inte vet jag.
Kort sagt: Människans känsla av att vara liten och ensam i den stora världen.
Ha det gott! /Thomas