Dagens bild 10 december 2010

När det bjuds Idol eller Nobelfesten på TV,  vad gör man då? Går ut med kameran och med hunden såklart. För lite fredagshålligång ställer man givetvis kursen mot downtown  Barkarby. Där hittar man en frusen hundägare och en gammal tant som varit på Konsum och handlat det sista inför helgen. Vill man ha ännu mer hålligång får man besöka någon av de 4 pizzeriorna som finns runt detta centrum. Ett samhälle på tretusen innevånare, behöver vi verkligen 4 pizzerior? Och klarar vi oss verkligen utan ett enda hembageri? Svar NEJ! Eller jo, det gör vi, för det är så det är.

2010-12-11 15:19   Niklas Axelsson

Jippie vilket gemytligt samhälle vi skapat...

Jag gillar din reflektion Per!

Svar från Hundblues 2010-12-11 22:49

Tack, det var roligt att höra att du gillar mina tankar. Ja visst är det ett fint samhälle vi skapar oss. Fast jag klarar mig faktiskt utan hembageri, för jag bakar själv. Men på något sätt skapar ett hembageri som öppnar klockan 7 eller 8 en lördagmorgon där innevånarna träffas när det går dig för att köpa sitt lördagsfrukostbröd, ett ganska trevligt samhälle.

2010-12-11 18:11   EGW

Mycket välskrivet och väl illustrerat om Barkarby by night :-) Enligt min erfarenhet måste en ort vara MYCKET större för att vara spännande på kvällen. Det är lika stentråkigt här när mörkret smyger sig på, även om det förstås finns fler restauranger som har öppet och även musikunderhållning. Men vi är ju 10 tusen på ön. De vilsna existenser som slår sig ned utomhus på stan sent på kvällen är ofta knarkare och hemlösa.

Svar från Hundblues 2010-12-11 22:52

Du har nog rätt. Barkarby är för litet. Dess stora fördel (om man nu tycker så) är att det är 16 minuter med tåg in till Stockholm. Och det är tillräckligt långt för att vi ska slippa knarkare och hemlösa. (Usch vad hemskt det lät. "Slippa knarkare och hemlösa". Får man säga så. På något sätt är ju de ett tecken på att vi inte lyckats skapa ett bra samhälle för ALLA. Men när man kommer hem med tåget en sen mörk fredagskväll är man trots allt tacksam av att inte möta knarkare och hemlösa.)