Man kan lika gärna ha roligt i väntan på döden, och varför inte fotografera lite emellanåt, och kanske skriva lite också.

Världens sämsta partyfotograf

I veckan hade vi fest på jobbet. 1000 personer samlade på en innergård med mat och underhållning. Klart att kameran följde med. Jag tänkte att jag verkligen skulle arbeta mig igenom festen och ta en massa bra bilder. När jag nu sitter och tittar på mina bilder, och dessutom har tittat på andras bilder från festen inser jag hur totalt jävla värdelös jag är som festfotograf. Nästan alla andra bilder (tagna av arbetskamrater som inte har foto som hobby) föreställer mina arbetskamrater hängandes om halsen på varandra, stirrandes in i kameran och lyftandes ett ölglas. Ungefär såhär alltså.

   
(Ja, dom ska vara suddiga och ha taskig vitbalans också, det hör till.)

Jag däremot ville i stället försöka fånga människorna på festen, hitta samtalen och umgänget. Då blev det ungefär såhär.

Och det är ju inte mycket party i de bilderna. Fast jag tycker dom är ganska bra ändå.

Inlagt 2010-06-19 17:08 | Läst 1672 ggr. | Permalink
Jag har hittat ett bra grundrecept för festbilder:
Slow-sync

Kräver lite rolig belysning men nog blir det party i bilderna!
Svar från Hundblues 2010-06-19 22:48
Slow-sync? Har aldrig provat. Ska göra det nästa gång. Tack för tipset.
Festbilder är stentråkiga! Du gjorde rätt i att försöka hitta en annan aspekt att fotografera, absolut!

Jag har märkt att om man ska lyckas med en viss typ av motiv, så måste man ha ett bildseende anpassad för den motivkretsen. Det är väl för det mesta inte medfött utan får övas upp. Och att öva upp seende för det bildmässigt intressanta på partajer kräver väl att man faktiskt går en del på partajer, medförande kameran. Själv lämnar jag mestadels kameran hemma, om jag någon gång går på partaj. Det känns så stressande att jobba med den i partyvimlet. Men ibland blir man belönad med några riktigt bra bilder. Det kan räcka med det för att jag ska vara nöjd,
Svar från Hundblues 2010-06-19 22:52
Jag går sällan på fest. Jag känner mig inte riktigt hemma på alla fester. Men har man med sig kameran kan man "gömma" sig bakom den. Det var det jag gjorde i torsdags.

Det är väl med festbilder som med alla andra bilder, liksom med allt annat här i livet. Vill man bli bra måste man öva. Så det är väl bara att bita ihop och fortsätta.
Jag har fått en kommentar på festbilder en gång: "Fan vilka trista bilder, var du nykter?"
Plåtar fortfarande fester ibland men visar dem aldrig för festdeltagarna.

/Thomas
Svar från Hundblues 2010-06-19 22:56
Jaha, det förklarar saken. Jag är alltid nykter, klart mina bilder blir tråkiga :)

Men allvarligt talat, det ligger någonting i det du skriver. Jag är helt övertygad om att mina arbetskamrater mer uppskattar de andras festbilder (suddiga, uppstyltade, felkomponerade, felexponerade, fel vitbalans) mycker mer än mina bilder, även om dom också är långt ifrån tekniskt fulländade. Mina bilder lockar inte fram skratt och kommentarer som "fan vad du ser konstig ut, var du full eller?" Partyfoto, en tuff bransch, och troligen inget för oss nykterrister.