I det lilla finns det stora
Härom veckan på vår semester i Dalarna, när vi under en biltur, mitt ute i ingenmansland mellan Malung och Mora drabbades av akut fikabehov, fick vi se en skylt där det stod "Kaffe" och så var det en pil upp i skogen på en obefintlig väg. Där körde vi upp, och hamnade efter någon kilometer vid Kättboåses fäbodar. Det visade sig vara en av få så kallade levande fäbodar. Yvonne och Ove, som driver fäboden håller inte på med någon slags uppvisningsverksamhet, utan det är "på riktigt". På söndagarna under sommaren serverar man fika till besökare.
Att få sitta vid en fäbod, dricka kaffe som kokats över elden, att äta nybakat kaffebröd och lyssna till hur det är att leva fäbodliv kanske inte låter så märkvärdigt, men det är det. För oss blev det höjdpunkten på fem dagar i Dalarna. Att träffa människor som brinner för något är alltid inspirerande. Att lyssna på människor som står lite utanför det vanliga livet ger perspektiv på det liv man själv lever. Att bara vara, att bara sitta där mitt ute i skogen och dricka kaffe skänker ett oerhört lugn i kropp och själ. Jag skulle nog vilja säga att detta var så nära en religiös upplevelse jag som icke troende kan komma.
- hawk
Trevligt inlägg!