Vaktel i sommarnatten
Jag har under många år velat fota Vaktel men hur fotar man en nattaktiv fågel som håller till ute på klöver och sädesfält där man inte får gå ut ?
Jag bestämde mig för att göra ett seriöst försök under sommaren 2015. Strategin fick bli att försöka locka fram en Vaktel på en väg ,vid solnedgången eller soluppgången. Strax utanför samhället där jag bor har jag hört Vaktel förut och där hittade jag en lämplig traktorväg som gick mellan två klöverfält.
Första försöket var 5:e juni, på kvällen, men det blev helt misslyckat. Hörde ingen Vaktel. Dom kanske inte hade anlänt än.
Andra försöket var 13:e juni under tidig morgon. Denna gången fick jag höra deras typiska läte (bytt by-bytt)men jag fick inte syn på någon.
Tredje försöket blev 11:e juli, på kvällen. Anledningen till att det dröjde med detta försök var det dåliga sommar vädret. Bästa förhållanden är soligt och vindstilla vilket inte inträffat så ofta under sommaren.Nu lyckades jag få se en Vaktel när den flög förbi men jag hann inte få upp kameran och ta en bild.
Fjärde försöket gjordes den 24:e juli på kvällen. Jag åkte till det vanliga stället men då visade det sig att klövern var slagen. Jag funderade på att ge upp men bestämde mig för att testa en annan plats där jag hört Vaktel förut. När jag kom dit så hörde jag flera Vaktlar spela för fullt. Klockan var 10 på kvällen och solen hade gått ner så det började skymma.
Återigen lyckades jag få en Vaktel att flyga fram och landa i diket mitt emot, men skulle den också våga sig upp på vägen? Efter en stunds ängslig väntan så kom den försiktigt smygandes ut på vägkanten och fick jag gott om tid på mig att fota.
Nyfiket tittade den åt mitt håll medans jag fortsatte fota. Jag funderade på om det skulle bli några skarpa bilder. ISO låg på 6400 som jag satt som maxgräns och slutartiden blev då 1/15 sekund vid största bländaröppning. Jag hade inget stativ utan stödde endast objektivet mot dörrkarmen på bilen. Tack vare effektivt antiskak i objektivet och att fågeln stod still och lyssnade så blev det endel skarpa bilder.
Vakteln blev allt mer intresserad och började spela själv.
Den gick sedan ännu närmare och lyssnade.
Till slut så tittade den mig rakt in i ögonen (objektivet) och därefter flög den iväg. Förmodligen var det en spelgalen individ som vågade visa sig så öppet. Nöjd med att änligen ha lyckats fota en Vaktel åkte jag hem och kunde konstatera att några bilder blivit skarpa nog för publicering i bloggen.
Bra och envist jobbat. Du fick god lön för din möda. Bra bilder och bra skrivet.
Daniel