Andra dagen i Härjedalen med mycket regn

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Andra dagen så var det ihållande regn i stort sett hela dagen. Framåt kvällen blev det lite bättre väder. Vi åkte då över Flatruet till Storsjö och tog bilder på Dvärgmåsar som födosökte på nära håll i Kyrktjärn. Fick också bild på en Svarthakedopping som ruvade.

Första dagen i Härjedalen med Dubbelbeckasinspel vid Mittåkläppen

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Första dagen var en resdag med 9 timmar i bilen men dagarna är långa i juni så det fanns gott om tid för fågelskådning efter att vi installerat oss i en stuga i Funäsdalen. Enligt våran plan så skulle vi åka till en spelplats för dubbelbeckasin vid Mittåkläppens sluttning.

Utsiktsplats vid vägen till Mittåkläppen, som syns i bakgrunden

När vi kom fram så gick vi direkt upp på sluttningen för att leta efter spelplatsen. Vi blev dock lite osäkra vart den låg och vi stötte inte på några andra skådare som kanske kunde ha hjälpt oss. Plötsligt så hörde vi ändå ett läte som var likt dubbelbeckasinens spel. Klockan var bara 8 på kvällen och det var alldeles för tidigt tyckte vi. När vi kollat på tidigare obsar i området så brukar inte spelet starta förrän senare på kvällen och under natten.

Bild på spelplatsen tagen från Mittåkläppen

Det visade sig vara spelet som startade så tidigt. Det innebar att det var bra ljus på platsen. Solen hade inte ens gått ner bakom Mittåkläppens topp. Även om det hördes ca 5-6 fåglar spela så var det en rejäl utmaning att få se dom och få en bild. Under lång tid så hördes flera individer på mindre än 10 meters håll utan att se skymten av dom. Ibland så flög någon upp och bytte plats men även om man såg vart den gick ned så försvann den direkt i snåren.

Efter en stund, som kändes ganska lång, visade sig en av dubbelbeckasinerna någorlunda öppet och jag fick chansen till att ta en bildserie när den spelade.

Efter att vi hade avnjutit spelet och tagit en hel del bilder så knallade vi upp på Mittåkläppens topp och njöt av utsikten. Ganska snart såg vi en dimmbank som rörde sig i hög hastighet mot oss. Det var en mäktig syn. För säkerhets skull så lämnade vi toppen innan dimman kom fram.

Öland dag 3: Dimmig avslutning med ny art för Sverige

Det blev en regnig förmiddag den tredje dagen på Ölandsresan i mitten av maj 2013 så vi åkte ned till Ottenby och fotade några blöta fåglar som satt och kurade i det dåliga vädret.

Tanken var att vi skulle åka hemåt runt lunchtid men så kom det ett larm om en Svarthakad buskskvätta som hade setts vid Sandby skjutfält. Det blev en snabb transport dit och när vi kom fram så fanns det skådare på plats som nyligen hade sett den. Vi gav oss ut på fältet där det fanns många små buskar för fågeln att gömma sig i men det var inte lätt att hitta den. Man fick fota lite på chans när man såg en fågel i en buske och sedan kolla i kameran vad det var. På det sättet lyckades min kompis fota fågeln men själv hade jag inte samma flyt. Det kom några skådare som använde tubkikare och dom såg fågeln ganska omgående men det var inte på fotoavstånd. Fågeln visade sig vara skygg och lät oss inte komma nära. Dessutom drev det in dimma som gjorde fotografering näst intill omöjligt.

En Ängshök flög förbi i dimman lite spöklikt.

Det var ingen idé att fortsätta försöken med att fota den Svarthakade buskskvättan i dimman så vi började packa in utrustningen i bilen. När vi höll på med det så kom det ett nytt gäng skådare och det dröjde inte så lång stund för dom att hitta fågeln. Dessutom lättade dimman lika snabbt som den kom så jag fick en ny chans. Denna gången lyckades jag men det blev en bild på långt håll och dimman hade inte helt försvunnit.

Efter att till slut lyckats få bild på den Svarthakade buskskvättan så var det dags att åka hemåt. Vi stannade på McDonalds i Nybro för att ta en hamburgare. När vi satt och åt så kom det ett larm om att en Spansk sparv hade setts i Rydaholm, som är en ort i Småland. Det var ingen längre omväg för oss så vi bestämde oss snabbt för att åka dit. Det framgick också av larmen att det var en fågelart som inte setts tidigare i Sverige. Det gjorde det än mer spännande. På vägen så kom det nya larm där det tyvärr stod att fågeln inte hade setts så det verkade inte som att vi skulle få se den. Vi bestämde oss ändå för att åka förbi och vänta en stund på obsplatsen. När vi kom fram så var det många bilar och skådare på plats så det var lätt att hitta. När jag klev ur bilen så frågade jag direkt en skådare vart fågeln hade setts senast. Då sade han att den hade dykt upp nu och han var påväg till bilen för att hämta kameran. Vi plockade då snabbt fram vår utrustning och rusade fram till platsen. Andra skådare hjälpte mig att visa vart i ett träd som fågeln satt. Jag hann ta några bilder innan fågeln plötsligt flög iväg och försvann.

Det var ett otrolig tur att vi kom fram till Rydaholm precis under den korta tid som fågeln visade sig. Det var den enda dagen och tidpunkten som fågeln sågs enligt rapporter i Svalan. Mer än nöjda åkte vi hemåt från ännu en lyckad tur till Öland.