Redeye reduction på harar

Är det nån som vet hur man får bort röda ögon på harar? Saken är den att jag tänkte att jag på kvällskvisten skulle ge mig ut och plåta en julhare. Jag tog med mig 70-200:an och gav mig ut på stan. Jag visste att det bor en hare på Katarina kyrkogård. Så jag gick dit. 

Kyrkogården var klädd i sin vackraste vinterskrud. Härligt upplyst och med välplogade gångar. Perfekt med några grader minus i luften. Jag gick runt och spanade bland gravarna. Var fanns haren? 

Där är den! Den höll till nära kyrkan. Jag har sett den på samma ställe tidigare. Den bor säkert där. Jag smög upp och tog en bild. Resultatet blev dock lite mörkt. Jag tänkte därför att jag skulle testa med blixten. 

Trots att jag stod ganska långt ifrån blev resultatet mindre lyckat. Röda ögon! Jag visste inte att harar reagerar på blixtljus precis som människor. 

För att förbättra resultatet tänkte jag att jag skulle testa den inbyggda redeye reduction-funktionen som finns i blixten: 

Jovars. Nog kan man skönja en minskning i det röda. Men det är ganska marginellt. Trots allt ser ögonen fortfarande onaturliga ut. 

Väl hemma tänkte jag att jag skulle testa en sista åtgärd. Redeye reduction-verktyget i Lightroom. Ett datorprogram borde ju vara programmerat att kunna återställa ögonen till en naturlig färg: 

Visst, det röda är nu helt borta. Ändå känns det inte som att det här är en normal hare. Lite psycho över den. Frågan blir: finns det någon tillverkare som kan ta fram ett bildbehandlingsprogram där det ingår en white eye reduction-funktion? 

På Fotografiska

Undertecknad har plåtat en hel del på sistone. Tänkte därför att jag skulle koppla av med att gå ner till Fotografiska och kolla in vad kollegorna sysslar med. Just nu har bland annat Nick Brandt en utställning med sina bilder på elefanter och andra vilda djur från savannen. Helen Levitt har en utställning med gatufotografi som verkade intressant. Sagt och gjort: 

När jag gick den långa trappan från Katarinavägen ner mot Fotografiska möttes jag av glada besökare på väg upp. Jag förstod att därnere vankades kanonutställningar. 

Väl därinne kom förväntningarna inte på skam. Lokalerna var fyllda av glada besökare ivriga att stilla sitt lystmäte med fotografisk konst. 

Med tankarna på savannen. 

Bland alfahannar och lejoninnor. 

Skeptisk, entusiastisk, trollbunden. 

...är det inte lite konstiga färger?...

...jag undrar om han har någon annan?...

Det var uppenbart att kollegorna hade gjort succé. Inspirerande och kul! Vänta bara - en dag skall jag också ha en utställning och då skall människor komma från jordens alla hörn och förtjusas av mina bilder. Nästa år på Fotografiska...

Bland fotografer och kullerstenar

Efter att ha tillbringat förmiddagen i relativ sysslolöshet bestämde jag mig för att på eftermiddagen gå ut och plåta en sväng. Det skulle bli en dag fylld av fotografer och kullerstenar och dagens färg blev orange.

Det började med att jag gick till Katarina Bangata för att spana in Bondens Marknad. Två härliga pumpor mötte vid ingången och satte tonen för dagen. 

Stadsborna slöt upp med färggranna bärtyg att ta hem guldet från landet med. 

Ivriga händer plockar bland grannlåten. 

Trångt, trångt. Många vill vara med om saligheterna. 

Intensivt köpslående om kantareller. Det är stad mot land. 

Efter Bonden gick jag vidare till det som var målet med min utflykt, nämligen kullerstenarna vid Katarinakyrkan. Såsom jag tidigare berättat i denna blogg håller jag på med ett kullerstensprojekt. Meningen är att gestalta kullerstenarna vid Katarina på ett konstnärligt uttrycksfullt vis. Idag hade jag plockat med 70-200:an, mitt skarpaste objektiv. 

Tyvärr måste jag meddela att projektet inte riktigt vill lyfta. Svårt att få till det. Kanske skall jag prova i regn? En lustig detalj: När man står där och siktar i gränden dyker det upp turister. Detta är precis vad jag står och väntar på - man vill ju ha lite liv i bilden. När turisterna får syn på mig trycker de sig emellertid upp mot sidorna för att inte störa. Det utbryter ett ställningskrig: Jag står och väntar på att de skall röra sig. Turisterna står och väntar på att jag skall knäppa av. Till slut frågar jag: skall ni inte röra på er? Då korsar de gränden i ilfart till andra sidan! 

När jag står där och plåtar dyker det plötsligt upp en kollega. Han är ute i samma ärende, nämligen att plåta kullersten. Han har med sig en Pentax mellanformatare. Jag får tillfälle att känna på den. Vilken härlig sökare! 

Vi drar oss längre upp mot Katarinas höjder. Det visar sig då att även kommersiella krafter är ute och plåtar. Vid Fiskargatan står en fotograf och plåtar en beau, med sidekicks längre upp i backen. Det luktar mode lång väg. 

Nu börjar det bli trångt. Plötsligt dyker de obligatoriska tyska turisterna upp. Och längre ner i backen står ju jag och kollegan och plåtar kullersten! 

Efter denna givande session beslutar jag mig för att avrunda dagen med att plåta lite människor i folkvimlet på Götgatan. Götgatan har sedan man gjorde om den till gågata blivit helt underbar. Fullt med lördagsflanörer. Det är bara att ställa sig mitt i gatan och plåta.  

Se där! Dagen börjar som den slutar i orange. 

Och se där! Precis när jag är på väg att packa ihop kommer två kvinnliga fotografer gående med kamerorna i högsta hugg. En riktigt trevlig final! 

Till syvende och sidst en givande fotodag. Men vad göra åt kullerstenarna? Kanske borde man som sagt testa i regn. Är det någon som kan låna ett paraply? 

Dagens skörd

Meddelar några bilder från när jag var ute och luftade kameran i eftermiddags.  

På Medborgarplatsen stod en band norska musikanter och spelade. Norrmännen verkar älska att gå ut och paradera och spela mässingblås. Antagligen är det traditionen med syttende mai. På samma sätt som tyskarna har de bumpabumpan i blodet. Trevligt när de kan vara här och spela - vi har ju inte riktigt de traditionerna här. 

Tänkte att jag skulle få en bra närbild på mässingblänket. En tubaspelare tyckte det var lustigt. 

Gick vidare längs Folkungagatan. Där gled en raggare fram i en gammal amerikanare. Härliga bilar. Varför gör man inte sådana bilar längre? Här är ett område där utvecklingen går bakåt. Skulden ligger naturligtvis främst hos klimathysterikarna som har makten i sitt våld. 

Gick sedan förbi Lidl. Där stod en nunna och skulle betala. Antagligen från Sankt Eriks katolska domkyrka. Tänkte att det skulle kunna bli en fin bild. Tyvärr lyckades jag inte riktigt i föresatsen att agera fluga på väggen. 

Kom sedan fram till det som var huvudmålet för dagen nämligen kullerstenarna vid Katarina. Det finns en gata upp mot Mosebacke som har helt otroliga kullerstenar. De är runda som klot och gräset växer friskt runt om dem. Det har inte så mycket med väg att göra - snarare mosaik, konst. Försökte plåta dem men resultatet blev inte så lyckat. Hade fel objektiv, 35 mm. Gatan är smal så ett tele tror jag kan fungera bättre. Det blir ett av mina projekt. 

Hur som helst: norska musikanter, en amerikanare, en nunna, kullerstenar. Trots allt en hyfsad dagens skörd. Med den får man vara nöjd.