På Skinnarviksberget: morgonstudier i city birding

Jag håller på och förkovrar mig i ämnet city birding. Gick därför upp tidigt i går morse. Stockholms ornitologiska förening bjöd in till skådan av vårsträck uppe på Skinnarviksberget. Klockan sex samlades vi. Ett tjugotal skådare. 

I fjärran brann Solna skog. Bortom stadens märken och kranar syntes fåglar sträcka ut i vårvinden. Här en flock skarvar. 

Skarvarna är numer en vanlig syn. Man får känslan att de håller på att ta över. De är skickliga fiskare, de är tuffa, de håller ihop. De har det som krävs i kampen för överlevnaden. 

Men sträcken låg fjärran och skådas bäst med kikare. Uppe på berget fanns dock fåglar på närmare håll.

Här en koltrast. Med sin helsvarta kropp och gula ögon är den alltid värd att plåta. En fågel som lämpar sig för city birding. Men vad är egentligen city birding? Vanlig birding handlar ofta om att lyckas fånga ovanliga, skygga fåglar i främmande miljöer. City birding å andra sidan handlar om att plåta vanliga, lättillgängliga fåglar. En fördel är att det går att komma nära. Det ställer å andra sidan krav på att bilden måste äga något mer än bara fågeln. Som tur är har staden miljöer som kan bli spännande bakgrund och som kan kontrastera mot fågelns vilda natur. City birding kan gärna ha ett inslag av gatufoto. Man kan skildra fågeln som stadsvarelse och de mekanismer som gör ett gatufoto intressant gör också det i city birding. Men det kanske är en högre form. En enklare form är att gå på i ullstrumporna och agera som man gör i vanlig birding - men bilden måste då ändå gärna äga något mer för att kompensera för fågelns vanlighet. 

Bilden ovan. Tagen med 300 mm, slutartid 1/500s, bländare 8.0, ISO 6400. Bilden tagen då fågeln är på väg att lyfta. Man tar inte gärna rakt av en bild på en koltrast. En sån här bild mår därför bra av lite rörelseoskärpa . Slutartiden 1/500s ger oskärpa kring benen. Man vill dock få ögat skarpt. Har kanske inte lyckats helt. Bilden saknar också bakgrund.  

På berget finns det skator. Och jag inser att skatorna är som gjorda för city birding. Det är en vacker fågel. I sin svarta och vita dräkt, det är nånting rent och klassiskt över det. Bilden tagen med 600 mm, 1/500s, Bländare 8.0, ISO 2000. Med brännvidden blir Lundagatans fasader till magiskt kräm. Fågeln dock väldigt svart kring huvudet. Vill i efterhand lätta upp, drar i spakarna men det blir inte bra.  

Jag väntar på att den ska lyfta. Och se! Bilden tagen med 600 mm, slutare 1/1000s, bländare 6.3, ISO 2800. Slutartiden är kort men den lyckas inte frysa fågeln. Å andra sidan bidrar den med rörelse kring vingarna. Men det känns ändå som att man här vill frysa fågeln helt. Vingarna är så förbannat vackra. Alltså helst 1/2000s här. ISO kryper upp, men det får man ta. 

Känns som att det är det här jag främst kommer att jobba vidare med. Att frysa en skata med utbredda vingar mot bakgrund av krämig fasad. 1/2000s, be there. 

2025-04-10 09:48   begust

Inspirerande bilder, jag får börja kopiera :-)
Jag bor med utsikt mot en mindre park, där det finns gott om småfåglar, duvor, skator och kråkor.
Borde sätta mig i fönstret och försöka fånga dem i flykten.
Mvh Bengt

Besvara

Svar från Iwa 2025-04-10 11:43

Har du eget gömsle? Vilken lyx :-)
/per

Svara