Explosion i Getåravinen

Getåravinen är en djup bäckravin på norrsidan av Bråviken inte långt från Norrköping. Här är Kolmårdsbergen som brantast och sprickor och dalar genomkorsar landskapet ner mot havsviken. 

Det här är mina gamla barndomstrakter och jag passerar ganska ofta, men har inte tagit mig tid att stanna. Det är säkert 20 år sedan jag besökte Getå senast. Nu blev det äntligen ett kort besök på ett par timmar.

Ravinen är brant och mörk. En liten bäck ringlar sig fram och porlar uppfriskande i takt med fågelkvittret.  Stora, trygga granar fyller ravinsidorna och vårgrönskan fullkomligt exploderar i bottnen av ravinen. Strutbräken står i givvakt i långa rader redo att slå ut. Vitsippor och blommande harsyra överallt.

Besöket ackompanjerades av regn och blåst med en och annan kort solglimt, vilket gjorde fotograferandet knepigt. Långa slutartider med blommor som darrar och grenar som vajar i vinden var en nyttig övning i självbehärskning. Några bilder blev det iallafall. Hit kommer jag definitivt att återvända för en heldagstur snart igen.

 Bild 1. 13 mm, f/22, 1 s, ISO 400

Bild 2. 18 mm, f/8, 1/50 s, ISO 400

Bild 3. 56 mm, f/32, 1/13 s, ISO 400

Passerar du Norrköping rekommenderas ett besök. Lämna E4:an för en stund och åk strandvägen utefter Bråviken till Getå. Kör vidare mot Krokek och rulla ut på E4:an igen vid Strömsfors. Naturupplevelse garanteras.

Heldag på Eldgarnsö

Åter styrdes kosan mot Eldgarnsö bara 15 minuter bort. Ett perfekt ställe att tillbringa dagen på med omväxlande makro och vidvinkel på kameran.  

Nu spränger grönskan fram både på marken och på träden och idag kunde man se förvandlingen ske framför ögonen timme för timme. Naturen genomgår nu en metamorfos som jag är lika fascinerad av varje år.  Här är några glimtar från fyra timmars promenad genom eklandskapet.

Myrorna har vaknat och kämpar flitigt med vårstädningen av stacken. 

Havet av vitsippor är svårt att undvika, men det finns gott om andra vårblommor också. 

Och den här gången fastnade även fotografen själv på bild!

Foto: Ingemar Thun (iPhone 4)

Sten till Stockholms gator

Under slutet av 1800-talet och ett par årtionden in på 1900-talet försågs Stockholms gator med sten från Stemhamra här på Färingsö. Det gamla stenbrottet med sina branta, dramatiska bergväggar är delvis vattenfyllt och är ett spännande objekt för en fotograf.

De taggiga bergssidorna skiftar i en mängd färger rött, gult, vitt, grått och svart. Stora och små stenblock ligger huller om buller överväxta av sly och mossa. Naturen har återtagit en del men människans ingrepp syns fortfarande tydligt.  Inne i brottet är det oftast vindstilla och tyst. De omgivande höga bergväggarna skyddar från yttervärlden. Här passerar jag ofta på mina fotovandringar. Jag har länge funderat på hur man bäst fångar den speciella miljön på bild. Här kommer ett par försök från den senaste veckan.

11 mm,  f/11, 1/125, ISO 200

18 mm,  f/9,  1/200,  ISO 400,  ND4 halvtonat gråfilter

90 mm,  f/5,   1/200,   ISO 400

Just nu experimenterar jag med att sy ihop en stor bild av flera normalstora tagna med 90 mm objektivet. Målet är en bild med detaljrikedom och skärpa som håller att blåsas upp till 1 x 1 meter. Mer om det i nästa inlägg.

Ha en skön helg!

Soft Friday

Good Friday kallar engelsmännen långfredagen för. Soft Friday skulle jag själv vilja kalla den. Inga produktions- eller prestationskrav i världen har påverkat mig idag. Snöblasket blockerade effektivt alla impulser att ta med kameran på promenad. Passade på att leka lite med några av bilderna från gårdagens gryningsräd. Det blev en bild passande nog på temat soft som kontrast till tidigare bilder från samma fototillfälle. Tog till 25% gaussisk oskärpa över 40 pixel plus rätt mycket vinjettering. Här är resultatet. Funkar det?

Morgonstund...

Skärtorsdag. Vaknar klockan 0530 av en ambitiös väckarklocka, med siktet inställt på att få tillbringa gryningstimmen på Eldgarnsö. Natten har varit kall och långkalsonger och tjock tröja kommer väl till pass, liksom det varma kaffet i termosen. En frusen fotograf är en dålig fotograf, det vet man ju. Bilfärden går på en kvart. De slingriga vägarna är fortfarande tomma och tysta. 

Solen har inte nått upp över trädtopparna ännu. Marken är halvfrusen. Fågelsymfonin värmer upp så smått och hackspettarna drar iväg sina trumvirvlar. Råbocken skäller i en avlägsen skogsdunge. Ännu har inte naturen vaknat helt. Plötsligt händer det! De första solstrålarna bryter fram genom grenverket. Träffar granskogen på andra sidan fältet. Nu går det fort. Långa skuggor sträcker ut sig över marken. 

Kameran är redan förberedd på stativet. Har hittat ett par stenar som matchar mina favoritekar längre bort. Kan kanske bli nåt, vem vet. Funderar över om det går att hantera det kraftiga skuggorna, ljusspelet från den nyuppstigna solen och himlen i en exponering. Tar tre med +/- 1.3 EV för säkerhets skull. Har även ett ND4 halvtonat gråfilter för att hålla emot himlen lite. Drar iväg en serie bilder. Ser skapligt ut i sökaren, men det är svårt att se i solljuset. Nu står solen redan en bit upp på himlen - skådespelet är över för den här morgonen.

HDR eller inte?

Här är resultatet morgonens utflykt. Jag har roat mig med att testa både en vanlig bild från en exponering och en HDR-bild från de tre exponeringarna för att se om det i just det här fallet har någon effekt. HDR-bilden har producerats i Photomatix Pro efter konvertering från raw- till tiff-format. Båda bilderna har efterbehandlats exakt lika i Photoshop (beskärning, oskarp mask 150%/1.5 pixel, oskarp mask 20%/40 pixel, nivåjustering, svartvit konvertering, ändrat bildstorlek för web och slutskärpning med oskarp mask 100%/0.3 pixel).

En exponering, 28 mm, f/25, 1/16,  ISO 200

HDR över tre exponeringar +/-1.3 EV, 28 mm, f/25, 1/16,  ISO 200

Ser man någon skillnad? Ganska liten men tittar man noga så händer tre saker. HDR-bilden blir mer detaljrik i skuggorna, vilket syns särskilt väl på stenarna i förgrunden och i slänten framför de två ekarna. Även de finaste delarna av grenverken i trädtopparna påverkas och framträder tydligare i HDR. Samtidigt blir bilden lite hårdare och ser kanske överskärpt ut. Men vilken bild är bäst? Själv föredrar jag nog den lite mjukare bilden utan HDR. Vad tycker du?

I det här fallet gick det bra både med och utan HDR. I att annat fall med svårare ljusförhållanden skulle det kunnat ge mycket mer.  Det är kul att experimentera - särskilt på en skärtorsdag! 

Glad Påsk!