Gillar du att gillas?

Visst är det så att när man publicerar en bild eller skriver ett blogginlägg så vill man ha respons. Kommentarer är kul och viktiga. Man vill ju veta om någon tagit notis om det man spenderat tid på att skriva och helst kanske skapa diskussion eller debatt. Respons på bilder är ännu viktigare. Hur uppfattar andra bilden? Går budskapet fram? Vad kan göras bättre?

I takt med att vi använder mer och mer kanaler och sociala medier för att nå ut med vårt fotograferande så ökar också jakten på bekräftelse. Det känns bra med många "gilla" tryckningar på Facebook eller Instagram. Antalet visningar av ett blogginlägg eller en bild i kritikpoolen ger en viss mening i livet. Mängden kommentarer blir ett mått på om man lyckats. Samtidigt märker många av en vikande trend när det gäller kvalitetskommentarer just i kritikpoolerna. Det är kul att få uppskattande ord om en bild man lagt ut, men ännu mer värdefullt att få förslag och idéer till förbättringar.  Tar vi den enkla vägen och trycker på "gilla" i stället för att formulera en meningsfull kommentar?

Kan det rent av vara så att jakten på gilla-tryckningar blir lite av ett gift? Finns det till och med en risk att man blir så beroende av omedelbar digital bekräftelse att ens fotografiska utveckling hämmas? 

Inspirationen till dessa tankar fick jag från gatufotografen Eric Kims intressanta krönika How Many "Favourites" Or "Likes" are Enough?  Eric beskriver sin egen egen jakt respons och funderar på vad det haft för effekt på fotograferandet. Intressant, roande och tänkvärt. Läs den!

Fotografiska grubblerier i mörkret

Jag tror det är mörkret. Höstens mörker som får oss fotografer att vemodigt börja grubbla över vad vi gör och hur vi ska komma vidare med vårt bildskapande. Det har märkts på blogginläggen här på FS under den senaste veckan. Läste till exempel Håkan Wramners intressanta och tänkvärda inlägg Gatan #86, om hur hans fotograferande utvecklats med tiden.  

Jag tror dom flesta som börjar fotografera på allvar passerar några ganska tydliga stadier. Först är allt intressant och spännande. Det handlar om att lära sig tekniken och prova sig fram. Bilderna blir spretiga. Alla olika genrer och tekniker måste testas. Landskap, porträtt, djur och natur, nattfoto, macro... listan är nästan oändlig och upptäckarglädjen enorm. Man lär sig snabbt nya saker varje dag och resultetet blir verkligen bättre och bättre.  

Efter ett tag börjar motiven kännas enahanda och tjatiga, kanske lite livlösa. Det är då det är dags att rycka upp sig. Det gäller att hitta ny inspiration. Inte tappa glöden. FS är ett utmärkt ställe att börja på men kanske lite för likformigt. Kolla andra fotosajter också -  till exempel 1X.com och whytake.net som är mina favoriter. Titta på bilder i dagstidningen. Själv uppskattar jag DN:s många duktiga fotografer och bildspråk. Köp eller låna fotoböcker. Det finns massor! Missa inga utställningar på Fotografiska och alla andra gallerier. Prata med folk om bilder! På jobbet har vi just haft vår andra lilla fototävling. Ikväll samlades alla deltagare för att prata om varandras bilder vilket var både spännande och inspirerande.

Så småningom börjar sökandet efter ett eget uttryck. Det finns kanske redan där bland bilderna men man ser det inte. Jag befinner mig nog där. Snart är det ettårsjubileum här på på FS. Ett fantastiskt spännande år som ska firas på ett eller annat sätt. Men nu är det dags att ta ett nytt steg. Att, precis som Håkan skriver, samla ihop sig, fokusera och börja bygga på nåt mer varaktigt. Jag inser att vägen framåt är både lång, knagglig och oerhört spännande.  Om ett par veckor ska jag gå Göran Segeholms kurs Bild2 på Fotografiska. Kursen är förvisso ett smörgåsbord av genrer och tekniker vilket inte direkt hjälper till med fokuseringen, men jag tror att den är en bra start och arbetet tillsammans med Göran och övriga i kursen blir en energikick och en möjlighet att komma vidare.

Bloggandet är för mig en stark drivkraft att få ändan ur vagnen och ge mig ut med kameran. Man måste ju ha nåt att skriva om. Det behöver inte innebära att bilderna och inläggen blir spretiga även om dom känns så just nu. Det finns många exempel på duktiga fotografer här på FS som är konsekventa och håller en linje i sitt bildval och sina inlägg utan att bli tråkiga. Det är en värdefull källa till inspiration som jag är tacksam för.

Guy - Erik Lundback på galleri Rica

Fotograf Erik Lundback ställer ut sina välgjorda och lite annorlunda manliga nakenporträtt på galleri Rica. Tittade förbi galleriet på Linnégatan 41 i Stockholm och fick en intressant pratstund med Erik. Utställningen har rönt stort intresse och de två vernisagedagarna var "helt galna" enligt fotografen. 

Sista dagen för utställningen är i morgon 30 september 2012.

Kolla gärna Eriks websida www.eriklundback.se

 Foto: Thomas Johansson (iPhone 4)

En dag i Prenzlauer Berg

Berlinstadsdelen Prenzlauer Berg undkom bombningarna under andra världskriget och mycket av den gamla bebyggelsen från sekelskiftet finns därför kvar. Det här är typiska alternativa konstnärskvarter men renovering och upprustning pågår efter återföreningen med väst och håller på att tränga undan den unika miljön. Tillbringade en solig höstdag runt Eberswalder Strasse och Kastanienallee med 50 mm objektivet på kameran. Här är några glimtar från gatorna.

Bild 1. Lunchdags

Bild 2. Inte bara Spotify

Bild 3. Alternativt

Bild 4. Kabelhärva

Bild 5. Rökpaus

Samtliga bilder 50 mm, f/8, ISO 400.

Den ensamme mannen i fönstret

Sommargästerna i Stenhuggarbyn börjar stänga för säsongen. Stillheten och tystnaden lägger sig över de rödmålade trähusen. Ensam sitter en man kvar i ett fönster och tittar ut över vattnet. Höstsolens sista strålar speglar sig i rutan. Vem är han?

Och vad gör kaninen vid hans fötter?   ;)