Stenbrottet prunkar i kvällsljuset

Nu är den fantastiska korta tid när man kan läsa tidningen på altanen klockan elva på kvällen eller bränna av några bilder nästan vilken tid på dygnet som helst.  Naturen prunkar och grönskar som allra intensivast. Kunde inte låta bli att ta med kameran på kvällspromenaden genom stenbrottet här i Stenhamra och fastnade för några ormbunkar vid en skuggig bergssida.

Bilden är en dubbelexponering med den ena exponeringen lite ur fokus. 16 mm, f/16, 0.5 s, ISO 100. Har dämpat den gula och gröna färgkanalen ca 20%.

Makroskopiskt återfall

Okej, jag lovade mig själv att nu räcker det med makrobilder för ett tag. Dags för lite vidgade vyer och ny objekt! Men det var ju absolut vindstilla och solens första strålar tittade fram så oemotståndligt lockande i trädgården i morse. Bara lite päronblom och förgätmigej... sen får det tusan vara nog!

Har lagt på en färgövertoningskarta på bild 2 och 3 (mörkt rött till mörkt orange)  med ca 20% opacitet för att värma upp bilderna lite grann, mest för att testa.  Tycker du det funkar?

Bara en fluga

Det här med digital fotografi är nog bara en fluga. Precis som Internet, enligt den gamla kommunikationsministern Ines Uusmann. Men kombinationen av modern kamerateknik och blixtsnabb digital kommunikation har verkligen fått ett fantastiskt genomslag, vilket FS är ett bra exempel på. 

För min egen del är aktiviteten här på FS en stor drivkraft och en källa till både inspiration och kunskap. Diskussionen om dalande kommentarsfrekvens och bildkvalitet till trots, så är FS en bra och viktig mötesplats för både nybörjare och gamla fotorävar, som vi ska ta väl vara på. FS blir vad vi gör den till. Dela med dig av dina bilder och kunskaper. Hugg i och kommentera bilder du också. Det är uppskattat, viktigt och lärorikt för både den som ger och får kritik.  Börja gärna med den här flugan som värmde sig i solens första strålar tidigt i morse.

90 mm, f/5, 1/400 s, ISO 400

Efterbehandling: Partiell brusreducering av oskarpa partier, skärpning med oskarp mask (1.5 pixel, 150%), ökat kontrast och justerat nivåer. Klonat bort en störande växtdel i nedre vänstra hörnet.

Explosion i Getåravinen

Getåravinen är en djup bäckravin på norrsidan av Bråviken inte långt från Norrköping. Här är Kolmårdsbergen som brantast och sprickor och dalar genomkorsar landskapet ner mot havsviken. 

Det här är mina gamla barndomstrakter och jag passerar ganska ofta, men har inte tagit mig tid att stanna. Det är säkert 20 år sedan jag besökte Getå senast. Nu blev det äntligen ett kort besök på ett par timmar.

Ravinen är brant och mörk. En liten bäck ringlar sig fram och porlar uppfriskande i takt med fågelkvittret.  Stora, trygga granar fyller ravinsidorna och vårgrönskan fullkomligt exploderar i bottnen av ravinen. Strutbräken står i givvakt i långa rader redo att slå ut. Vitsippor och blommande harsyra överallt.

Besöket ackompanjerades av regn och blåst med en och annan kort solglimt, vilket gjorde fotograferandet knepigt. Långa slutartider med blommor som darrar och grenar som vajar i vinden var en nyttig övning i självbehärskning. Några bilder blev det iallafall. Hit kommer jag definitivt att återvända för en heldagstur snart igen.

 Bild 1. 13 mm, f/22, 1 s, ISO 400

Bild 2. 18 mm, f/8, 1/50 s, ISO 400

Bild 3. 56 mm, f/32, 1/13 s, ISO 400

Passerar du Norrköping rekommenderas ett besök. Lämna E4:an för en stund och åk strandvägen utefter Bråviken till Getå. Kör vidare mot Krokek och rulla ut på E4:an igen vid Strömsfors. Naturupplevelse garanteras.

Harsyra till frukost

Intensivt gröna  tripletter  av hjärtformade blad fyller marken i den lilla skogsgläntan som ingår i den dagliga fotorundan. Här är solljuset svagt och marken rejält fuktig. Harsyran börjar försynt titta fram och samsas med mossor och spirande ormbunkar under de skuggande träden. 

Harsyrans blad är faktiskt ätliga och användes förr i tiden både i matlagningen och som läkemedel för diverse krämpor. De gröna bladen är friskt syrliga i smaken och innehåller oxalsyra på samma sätt som rabarber. Varför inte lite färsk harsyra på müslin till frukost eller i salladen? Tänk bara på att oxalsyran inte är någon  höjdare för den som har njurproblem.

Själv föredrar jag nog att låta de små bladen stå kvar på marken och njuta av dem genom kameralinsen istället.  Har ägnat några kvällar då solljusets sista strålar letade sig in under träden, åt att försöka få till lite makrobilder. Första kvällen utan stativ - med suddiga bilder och leriga byxor som enda resultat. Andra kvällen med stativ gick bättre -  fortfarande lerig och blöt men med några användbara bilder i kameran.  

Bild 1.  90 mm, f/16, 1/25 s, ISO 400

Bild 2.  90 mm, f/22, 1/20 s, ISO 400

Bild 3.  90 mm, f/5.6, 1/400 s, ISO 200

Bild 4.  90 mm, f/5, 1/250 s, ISO 400

Samtliga bilder har nivåjusterats och skärpts. Har lagt på vinjettering och gaussisk oskärpa på vissa ställen. I bild 1 har ett störande blad i övre vänstra hörnet klonats bort.