Lagom luddiga tankar om fotografi och bilder av omvärlden med Färingsö som utgångspunkt
Berlinmuren föll - vad minns du?
Omvälvande och historiska ögonblick har en tendens att etsa sig fast i minnet. Var man befann sig och vad man gjorde just då fastnar för alltid som skarpt blixtbelysta bilder i hjärnan. Palmemordet, Estonia, sunamin i Thailand, 11:e september och Berlinmurens fall. Listan blir lång med åren.
Idag minns Berlinarna murens fall för 25 år sedan. Vad gjorde jag själv den dagen? Pluggade matte inför en av mina första tentor på universitetet. Jag minns bilderna som rullade fram på studentkorridorens gemensamma TV. Förundrade satt vi bänkade tillsammans och såg hur Europa förändrades framför våra ögon. Osannolikt.
Vad minns du av vad du gjorde denna dag för exakt 25 år sedan?
Inlagt 2014-11-09 21:15 |
Läst 2652 ggr. |
Permalink
Alla skrattade: "Du känner inte det Östtyska ledarskapet, det är hårda gubbar!! Aldrig i livet att dom tappar greppet. Jag har släkt där, så jag vet..."
Kul när verkligheten dundrade in så snabbt. Vissa blev långa som fiollådor i ansiktet.
(Förutsägelser: Fram till 1987 eller så trodde jag inte Sovjet skulle släppa öststaterna de närmsta 200 åren efter WW2. Sen såg världen riktigt bra ut i flera veckor. Sovjet såg ut att kunna bli civiliserat inom en generation eller två och NATO skulle kunna läggas ner. Religiös fundamentalism fanns inte alls som nu för tiden.)
Och jag tittade från västsidan, när den byggdes den 13 aug 1961. Det var en söndag morgon.
Jag försökte prata med de östtyska gränsvakterna som bevakade arbetarna som murade, men de svarade inte.
Först spärrade man av med taggtrådsrullar och bakom de murade man med stenblock. Det skulle gå snabbt, så att det var inte så noga, men den första muren då blev i alla fall omkring 2 m hög. Efterhand kom de prefabricerade 5 m höga betongsektioner.
10 senare erkände Sverige DDR och skapade en livlig kontakt med den diktaturen. Speciellt kultureliten och Vänsterpartiet älskade att resa dit.
Östtyskland var det bäst fungerande landet bakom järnridån - med marginal. Man hade bland annat en väl så avancerad storindustri. Själv använder jag än i dag kikare från VEB Carl Zeiss JENA. Dom håller utomordentligt hög optisk kvalitet, och passar mina ögon perfekt.
Köar till alla sorters varor var vanliga. Man tog ledigt från jobbet för att kunna stå i kö. Man köpte allt för att kunna byta till det man ville ha. Varu- och matbristen var jättestor. Planekonomin funkade inte. Gator, hus, kyrkor förföll. Muren kostade 1 miljard per år. Minst 1300 personer dog under flykten. Fängelserna var överfulla av politiska fångar. För att få västvaluta, så sålde man dem till Västtyskland. Rena människohandeln, även med barn. Stasi förföljde och övervakade människor till och med i Västtyskland. Angiveriet var utpräglat.
Under hela 80-talet var DDR bankrutt. Revolutionen kom inifrån utan blod tack vare Gorbatchov.
Allt är inte bra i Tyskland nu (inte i Sverige heller för den delen), men ingen blir skjuten vid gränsen, och nu rapporterar till och med svensk TV om eländet i DDR, vilket man inte gjorde under 70- och -80-talet.
Och Din kikare från Jena har rötter i 30-talet, i en annan diktatur.
Emellertid - det jag dristade mig att påpeka var att det även fanns andra sidor, och att dessa sidor utgör förklaringsgrunden till att vissa i Sverige flörtade med denna diktatur.
I mina jämförelser talar jag inte om 1950-talet, utan om att tillgången på jobb, bostäder, och utbildning var ojämförligt bättre i DDR jämfört med Sverige strax för murens fall.
Kikare? Mina kikare från Jena lär väl ha samma ursprung i 1930-talet och en annan diktatur, som kikarna från det västra Zeiss - det vill säga Carl Zeiss AG i Oberkochen.