Kasper och kråkorna

OK, nu skall vi se om kusten är klar. Ja det verkar schysst. Det svarta odjuret syns inte till.

Hör du snälla människan däruppe på terassen. Kan du inte gå in och hämta lite sådan där god mat nu. Jag har knappt fått en blund i ögonen den här natten heller. Ungarna ville inte sova och jag har slut på all energi. Jag behöver verkligen en ordentlig frukost. Snälla....

Satan också. Nu kom ju det där odjuret ut också. Kunde du inte stängt honom inne när du hämtade maten?

Tur att odjuret inte kan flyga. Fast nu gäller det vara kvick i vingarna.

Faan också. Tillbaka till utgångsläget. Jag får ta till plan B. Nu gäller det att flyga dödstyst och landa bakom odjuret.

Det fungerade nu kan man få sig några fina bitar innan odjuret upptäcker mig.

Titta där kom frugan också. Fast det blev nog en fågel  för mycket för den svarta saten. Nu får du passa dig min kära. Den där blicken brukar inte båda gott.

Ja så var det dags att bättre fly än illa fäkta igen. Vilket liv.

Bäst att sätta sig i ett träd medan han lugnar ner sig byrackan.

Hur då kråkis. Om du kommer tillbaka igen och försöker sno min mat så skall jag rycka de där stjärtfjädrarna av dig. Får se hur bra du flyger sen.

Där ser ni hur jag har det. Försöker ju bara skrapa ihop till livhanken för familjen. Man får utstå hot och ren livsfara varje dag. Om jag lånar lite mat av det där svarta monstret så gör väl inte det något. Han har ju mer än han orkar äta upp. Han saknar medkänsla den där svarte. Kunde väl visa lite sympati för en hårt arbetande småbarnsförälder.

Jag får nog ta och prata med kråkombudsmannen. Så här kan vi ju inte ha det.

Badtider för den som inte är feg.

Skynda på nu husse. Dra inte benen efter dig. Jag vill i och bada.

Bada får du göra själv Kasper. Jag går inte i vattnet idag utan torrdräkt.

Dat är 14 grader varmt i luften och troligen mindre i vattnet. Fast du badar ju i allt vatten så länge det inte är fruset.

Det är dödsskönt i vattnet husse. Du borde prova. Fast om inte du leker med mig får jag väl hämta en leksak.

Kommer strax.

Dat finns alltid kul grejor på stranden. Den här blir bra.

Här kommer världens snabbaste strandstädare.

Jag trodde du var världens snabbaste och bästa strandstädare Kasper. Nu har du ju bara släppt den ena prylen så fort du hittat något annat. Det är inte att städa.

Fast husse den här var mycket läckrare. Har du sett att den har pärlor på handtaget. 

Den luktar intressant också.

Den smakar ganska bra också.

Nu går vi hem Kasper. Vi har massor at göra. I nästa vecka skall vi ju i väg till Kroatien och ut och segla.

Det finns säkert en massa intressant som du kommer hitta där också. Du får gärna gräva upp en skatt åt mig med en massa guldpengar om du känner lukten av någon. Vi får väl skriva hem om vad du hittar för kul grejer.

Kasper bloggar

Nu måste jag få beklaga mig. 

Husse har skaffat en ny fotoapparat. En som flyger och surrar som ett ilsket bi.

Han säger att han skall ha med den när vi åker och seglar. Det tycker jag är en djäkla dum idé.

Nu ser det mest ut så här när vi är ute och går. Han måste träna på att flyga påstår han husse.

Jag får ligga och vänta medan han håller på och fånstirrar i den där skärmen. Hur kul är det på en skala 1-10. Vi skall ju gå i bergen så jag får springa av mig och träna mina muskler. Det där med att flyga kan han låta fåglarna hålla på med. Det gör de mycket bättre än husse.

Husse säger man får bilder med nya perspektiv. Kyss mig där bak säger jag. Nej det behöver ni förresten inte. Det brukar jag klara själv.

Nej skall han hålla på så där när vi är ute och seglar så kommer jag ta tåget hem från Kroatien. Ligga där och vänta tills batteriet tar slut är ju bara sååå långtråkigt.

Åhhh, det var härligt att få skriva av sig sin frustration. Nu känns det lite bättre.

Hälsningar

Kasper

Kasper och jag tar ut en ny kurs.

Kanske har någon upptäckt att det varit lite tyst från min sida på sista tiden.

Nej det beror inte på att jag att jag tröttnat på att fota. 

Kasper och jag tar som vanligt våra promenader varje dag och kameran är ofta med. Kasper är lika förtjust i vatten som tidigare. 

Fast härom dagen visade han också en ny sida. När det dök upp en tik som också ville springa i vattnet och jaga pinnar,  så visade Kasper inget intresse av att springa om henne och ta pinnen.

Nej han höll sig strax bakom och fånstirrade på hennes vackra akter.

Tänk att en hanhund och en yngre man i övre tonåren kan vara så lika.

Varje vecka brukar den pappaledige sonen, hans son och jag träffas för att hitta på något. Förra  var det Universum som faktiskt också roade den lille. Vid varje sådant tillfälle brukar det också bli lite bilder.

En del riktigt härliga sådana.

En del med specialeffekt som när kameran immar igen när man kliver in i regnskogs delen av universum.

En skön drömlik effekt . Ungefär som när man en gång i tiden smetade vaselin på ett uv-filter för att få samma effekt. Lite som a la Hollywood.

Nej skälet till att det varit tyst är att jag startat ett nytt projekt som kommer bli ett förverkligande av en gammal dröm.

Skälet till att jag hamnade där är flera. Bland annat den tråkigaste vinter och vår jag upplevt i Göteborg så långt jag kan minnas. Ett väder som inte ens får en hund på gott humör.

Ett annat är jag nu har varit pensionär i 18 månader och börjar bli trött på att hela tiden fundera på vad jag skall göra i morgon.

Att bli pensionär är inte lätt när man varit projektledare för större IT-projekt och van vid att det ständigt händer saker som måste lösas. Fast nu är telefonen för det mesta tyst. Det blir lätt långtråkigt.

Så i början av året började jag fundera vad jag skulle göra åt saken. Kanske är jag lite enkelspårig i vad jag tycker är kul och givande i livet. Det är ungefär samma saker nu som det som intresserade mig när jag var tonåring. Det är utförsåkning i branta backar, gärna off-pist, MC-åkning till främmande resmål, dykning och segling. Jag vill gärna det skall vara lite äventyr och spänning. Så även om det yttre förändras blir det inre ganska så oförändrat.

När jag var ung började jag segla jolle tidigt. Vid 13 års ålder fick min morfar som också var lite äventyrlig till sin läggning boken om Sir Francis Chichester som var den förste att segla jorden runt ensam. Det  i sin Ketch, Gypsy Moln IV. Det tog honom 226 dygn och en mängd av äventyrligheter innan han var tillbaka i England.

Sedan jag den julen slukat boken har det varit en dröm att själv segla ut på de stora haven. Inte bara kajka runt i Skandinavien.

Nu har jag sedan ett par månader jobbat hårt för att drömmen skall bli verklighet. Jag är nu själv ägare till just en Ketch som ligger i Makarska i Kroatien och väntar.

En väldigt speciell dam som lyssnar till namnet White Lady. Det är en bastant dam med en midja på 4,17 meter. En längd på nästan 13 meter och en matchvikt på 19.2 ton innan man börjar lasta henne full med prylar.

Bilden tagen av förre ägaren. 

Ett dam med en intressant historia.

En direktör som köpte mahognytimmer från Honduras och importerade till Sverige. Sågade bordläggning av timret och lät det ligga till sig och torka i flera år.

Han bad sedan den välkände båtkonstruktören Arvid Laurin att rita en båt år honom. En ordentlig båt för långseglingar.

Det blev en ketch med höga fribord och på 42 fot. Ett fartyg byggt för de stora vattnen. Det sparades inte på kostnaderna när hon byggdes av Oxelösunds båtvarv. Hela undervattens skrovet är täckt av kopparplåt och hon har en 6-cylindrig diesel på 105 hk. Hela cravellskrovet har limmade bord.

 Hon har passerat Biscaya 3 gånger och gått tur eller retur till medelhavet via kanalerna 2 gånger. Under sina 36 år har hon bara haft 2 ägare. De har skött om henne med kärlek. De senaste 17 åren har hon seglat i de Kroatiska vattnen.

Nu är det min tur att få ynnesten att ta väl hand om henne

Att röra sig med båt mellan olika länder är betydligt krångligare än att passera gränser på land. Bland annat måste man kunna styrka ägandet av båten, att moms är betald inom EU. Att båten är sjövärdig samt att man har behörighet att framför aen båt på över 12 meter. Plus en hel del annat i vissa länder.

Så nu måste jag ta kustskepparexamen och ta om mitt VHF cert som är av den gamla typen innan jag har rätt att själva föra befäl på skutan.

Givetvis vill jag också dokumentera Kaspers och mina äventyr. Så nu försöker jag lära mig att också filma med både GoPro kameran och Fuji X-T2 i 4k och klippa ihop det hela till något vettigt.  

Får att ge mina videos en extra dimension har jag också införskaffat en DJI Mavic som jag nu försöker lära mig behärska och få vettiga resultat ifrån. Det har blivit några krascher under veckan som gått. Både i tomtens fläderträd och mot växthuset. Det har hittills kostat mig 2 trasiga propellrar. Fast Mavic pro är byggd som en tanks. Tur är väl det.

Fast skam den som ger sig. Nya propellrar lär komma från Cyberphoto i morgon. 

DJI är framsynta nog att skicka med 2 extra propellrar så ännu kan vi hålla oss i luften. Idag lyckades jag manövrera mig fram mellan träden i skogen utan att krascha en enda gång. Var mycket stolt över bedriften.

Om en månad räknar jag med att förberedelserna är klara så Kasper och jag kan starta en 3 dagars resa ner till Makarska och bosätta oss på båten för någon månad. Då skall allt provas och vi kommer kryssa runt och upptäcka vikar, städer och byarna på de närmaste öarna.

Modern navigationsutrustning skall installeras för att öka säkerheten. Bland annat AIS system så vi inte blir överseglade av någon stor båt.

Kasper kommer få sina vanliga promenader både morgon middag och kväll. Fast han lär få lära sig att också lyfta på benet mot mantåget när det behövs. På sikt kommer vi vara till havs under flera dygn i sträck.

Han har också fått en ny tjusig flytväst som han kommer få vänja sig vid. När husse sätter på sig flytväst kommer Kasper få lära sig att han också får ha på sig sin. Även säkerhetslina lär det bli när kulingen går över i styv sådan. Falla över bord är inget man vill uppleva varken som människa eller hund.

Det är inte ovanligt att seglare har hundar eller katter med sig även på seglingar över atlanten. De lär sig att hantera även den ovana miljön med stoiskt lugn. Så även Kasper lär ha stadiga sjöben om ett tag.

Räkna med att det kommer bli en och annan bild från våra äventyr  senare i sommar.

Kasper på nya äventyr.

Efter 5 dagar hemma från Wien började Kasper och jag packa för att tillsammans åka ner igen.

Första gången för Kasper att få dra nytta av sitt EU-pass och för min del att ha en hund med mig utomlands. Lite spännande.

Kasper uppförde sig exemplariskt och vi stannade med några timmars mellanrum för han skulle få komma ut en stund. 

Klockan 18 kom vi fram till Kronprins hotel i Falkensee utanför Berlin. 

Kasper fick en ordentlig promenad i den stora skogen som ligger tvärs över gatan från hotellet. 

Dagen efter var det dags för de sista 75 milen ner till Dörfles utanför Wien. Förutom ösregn hela vägen genom Tyskland och Tjeckien så var resan helt odramatisk.

Äntligen kunde både Kasper och jag slappna av och njuta av en vår som kommit någon månad längre än den där hemma.

Kasper började med att undersöka Omas trädgård och de närmaste omgivningarna.

Kasper fick också uppleva hur det är att springa på öppna fält med fasaner och kaniner man kan jaga.

Ha utsikt från en liten kulle där man ser ändå bort till Bratislava. 

När han sedan lyckats tröttat ut sig bland fält och vingårdar kunde han slappna av under aprikosträden.

Själv drog jag sedan i väg på en ny långresa ner till Makarska i Kroatien för att titta på en båt. Den resan på 190 mil ToR slapp Kasper åka med på. Fast han kommer kanske få åka den själv inom kort.

På långfredagen bar det iväg igen. Nu norrut och nu med också matte i bilen. Utan för Brno blir det plötsligt helt stopp. Det är bara stänga av motorn och vänta. Kasper undersöker träden och området närmast motorvägen och markerar att Kilroy was here.

Efter vatten och mat står trafiken fortfarande still.

Så vad gör då "ein Cooler typ" som Kasper. Lägger sig ner och studerar vad folk gör i bilarna runt omkring och väntar på att det skall börja rulla igen, förstås.

Efter ytterligare en kvart börjar trafiken röra på sig. Skälet till stoppet var att en långtradare hade kört in i en personbil bakifrån  riktigt ordentligt i andra färdriktningen. Det bärgningsbilarna kom släpande på tydde måste det varit en svår olycka.

Många timmar senare kör vi genom Berlin och anländer till Falkensee vid 19 tiden. Det finns flera skäl att detta blivit vårt favorithotell på resorna mellan Göteborg och Wien. 

Det ligger på ungefär halva vägen tidsmässigt. Hotellet har moderna rum trots den gamla miljön. Väldigt bra mat och mycket trevlig personal.

Nu med hund är den stora skogen tvärs över gatan en extra bonus och att man får ha husdjur med. Tillägget för hund är 10 euro per natt.

Gabi och jag njuter en god middag med Beelitzer spargel, en liten wienersnitzel till och en underbar hollandaise. Årets första vita sparris är alltid en delikatess.

Den här gången får vi ett unikt rum med en riktigt gammal antik säng. Kasper gillar den för nu kan han sova mellan husse & matte utan att behöva trängas.

Vi vaknar tidigt och Kasper får en ordentlig promenad i skogen. Kasper är helt till sig. En hel skog full av nya dofter.

Sedan finns det som i alla andra skogar bra pinnar att använda som tandborste.

Det finns också intressanta udda saker i skogen. Som det här.

Kasper gissar på att det är ett utsiktstorn för hundar.

Efter nästan en timme med en lösspringande Kasper i skogen är vi tillbaka till hotellet. Vi stressade inte denna morgon eftersom vi tänkte köpa färsk sparris att ta med hem. På hotellet hade kyparen trott att de öppnade kl 10.

Nu visade det sig att en dam satt upp sitt stånd när Kasper och jag var tillbaka vid hotellet kl. 9 och de första kunderna var redan där. Hennes sparris såg verkligen superfin ut.

Så det blir att hämta pengarna på hotellrummet och gå ner igen och handla. 2 kg av bästa sorten för 11 euro per kilo. Samt en påse med kortare sparris och brutna sparrisar för att laga soppa på. 2 kilo för för 10,50 euro kan man inte klaga på.

Så vi lämnar det charmiga Kronprins för att ta oss de 40 milen till Puttgarden.

Går det som jag hoppas med den där segelbåten är vi nog tillbaka på väg söderut om en dryg månad.

Vi stannar i Heilighafen för att äta lunch. Vi vet av erfarenhet att maten på färjorna mellan Rødby och Puttgarden är urusel och hutlöst dyr för vad man får.

Heilighafen är en trevlig liten stad men idag mulen, blåsig och kall.

Så efter var sin god pizza på en trevlig italiensk restaurang är vi mätta. Jo då Kasper ligger under bordet och har fått äta kanterna på 2 pizzor så han är också nöjd.

De som sitter ute på däck den här dagen är nog de som lätt blir sjösjuka. Det blåser kuling och är ruggigt kallt. Det gungar en del den här dagen.

Ja sedan är det då sista timmarna hem. Det är ett sjuhelvetes väder bitvis. På Hallandsåsen är det djup snömodd och temperaturen på nollan. Ingen höjdare med breda högfartsdäck. 

Kasper har nog varit med på en hel del nytt och faktiskt tyckte jag han förändrades under veckan. Han blev mognare och lugnare på något sätt.

Nu vet jag att Kasper kan klara längre sträckor med bil och även kan uppföra sig på lokal. Så vi får se om det nu blir Makarska i Juni.