Dat gäller att dokumentera de små liven.

De växer fort de små. Det gäller att dokumentera dem med jämna mellanrum.

Min svärdotter ville gärna ha lite nya bilder som inte är tagna med en mobilkamera. Det ger ju trots allt en annan typ av bild.

Så fotoassistent Kasper och jag begav oss till Kungälv och tog en paus i den pågende renoveringen av vårt sovrum. Skönt sa Kasper Jag är trött på pärlspont, tapeter och lister.

Så väl framme satte vi igång att fota på lekplatsen. 

Först ville inte den yngsta modellen vara med alls. Tyckte jag hörde mummel om slavkontrakt och usel arbetsmiljö. Storebror verkade ta det hela lugnare.

Fast det de där yngsta är lite känsliga och humöret växlar snabbt.

Snart var humöret lite bättre fast hon vägrade fortfarande titta på fotografen. Fotoassisten Kasper var mer intressant.

Sedan fick både mamma och fotoassistenten vara med på bild. Fotoassistenten var fortfarande mer intressant än fotografen tyckte de yngsta.

Sigge ville visa att han nu kunde hantera linbanegungan. Lite med skräckblandad förtjusning tror jag.

Sedan var det dags för lite mer fotografering samt kaffe och kakor. Sigge lekte under tiden tittut med Kasper som förstås var med på noterna. Lika barn leka bäst.

Inomhus tinade också den yngsta modellen upp och fotografen fick nästan ett leende.

Efter ett par timmar så var det dags för Kasper och mig själv att åka hem till Göteborg och vårt sovrum.

Kvar efter rensning av misslyckade bilder har vi nu 140 stycken bilder kvar som kommer få ett allt större värde när tiden går.

Släpp hundarna loss det är vår!

Husse nu är det väl vår?

Jo Kasper, idag känns det som vår. Fast vinden är kall. Varför undrar du det?

Därför att jag har hört folk säga "släpp hundarna  loss det är vår". Så idag vill jag inte ha något koppel! 

Jag skall vårrusa i skogen som en galning. Det är ju vår. Det måste firas.

Det var fångarna om jag minns rätt och inte hundarna.

Fast det är att uppföra dig som du brukar Kasper. Som en riktig galning. Du har nog ett par skruvar lösa.

Den där bollen du hittade i morse. Den tar du med dig hem igen och glömmer den inte någonstans i skogen eller hur?

Nu glömmer du väl inte bollen och springer iväg med pinnen i stället? 

Nej då husse jag har väl inte alzheimer heller?

Nu har du vårrusat som en riktig galning i 30 minuter. Man ser ju bara ett svart monster susa fram mellan träd och buskar. Fast var tog bollen vägen? Hur är det med alzheimern? Fast du hittar den väl igen på nästa promenad i området.

Kom nu Kasper så rör vi oss hemåt.

Varför har du ett grässtrå i munnen Kasper som en B-skådis från någon gammal västern?

Jag är Clintan husse, i the good, the bad and the ugly. Har jag inte en hårdblick som får skurkarna att darra? Precis som Clintan.

Jovisst Kaper. Du ser helt grym ut. 

Fast nu tycker jag vi blivit genomblåsta nog i den här kulingen. Nu går vi hem och dricker varm choklad.

Så gå fot nu din djäkla byracka.