OmTag. Taskigt väder och världssamfundets flathet

Sommaren som kom av sig? Det var riktigt varmt några dagar i början av juni då man fick ha fönstren öppna på natten. Men nu verkar det ha kommit av sig ordentligt 12°-14° är inte mycket att hurra för direkt. Jag är själv inte så förtjust i värme, men som sagt detta är ändå att ta i. Men kanske är det ett tecken på att man har det ganska bra trots allt, det finns dem som har betydligt allvarligare saker att bekymra sig över än vädret.

Tänker på alla flyktingar från krisområden som Syrien och den anarki som breder ut sig i Irak. Om man skall gå in och störta en, i och för sig förkastlig regim som Saddams i Irak, så skall man nog ha en plan för hur man skall vinna freden? Att vinna kriget är en förhållandevis smal sak i sammanhanget. En annan sak jag funderat över är hur det kommer sig att världssamfundet i form av UNHCR med flera tillsammans med stater och privatpersoner förväntas ta hand om röran och lidandet som dessa konflikter skapar, samtidigt som samma världssamfund är totalt tandlöst när det gäller att se till att situationerna inte uppstår över huvud taget?

Vore det inte smartare att från början ha sådana regler så att till exempel förtryck av den egna befolkningen inte tilläts? Detta skulle givetvis kräva en humanistisk grundsyn som vägde tyngre än jakten på ekonomisk vinning och sandlådekäbblandet mellan Världens ledare. Men om man får vara ickerationellt optimistisk tror jag att det skulle skapa en betydligt trevligare Värld, och dessutom ge oss möjlighet att möta fattigdom, kriser och de olika hot mot miljön osv som vi måste möta innan det är för sent.

Det har slagit mig många gånger att ju mer någon i realiteten har att säga till om, ju hjärtlösare tycks de agera? Ta detta med Kinas förtryck av Tibet, eller mot den egna befolkningen i demokratifrågor till exempel. Om Kina hade varit något annat än en stor spelare på den internationella marknaden så skulle de knappast komma undan med detta? Men nu finns ju pengar att hämta och då kan till och med en Svensk stadsminister resa dit och säga: ”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet.” Detta var Göran Perssons syn på Kina 1996, inte ett ord om att samma stabila Kina är i färd med att utrota en hel kultur i Tibet.

Detta är bara ett exempel i mängden där de ekonomiska intressena går före allt annat, listan kan göras hur lång som helst. Jag har dåligt hopp om våra ledare, det är midsommardag och 14°.

2014-06-21 17:39   Khalad

Hej Affe. Börjar med din bild - den gillar jag! Enkel, ren och ändå innehållsrik. En spricka i fasaden kanske? Rentav en smula symbolik?
Jo, så är det nog, makt korrumperar. Det ser vi ju exempel på gång på gång, i stort som i smått. Att inte andra länder, andra organisationer och andra ledare agerar mer har jag en VISS förståelse för. Det hör ju till grundläggande politiska spelregler att inte lägga sig i andra länders inrikespolitik. Och hur skall vi kunna dra gränser när det går och inte går? Kina och Tibet känns ju självklart, liksom mkt annat,men när man väl börjat ha synpunkter, hur vet vi att det inte fortsätter för att få egna fördelar? Men det ÄR frustrerande att se så mkt som känns genuint fel!
Hälsningar / Björn T

Besvara

2014-06-21 18:55   pic-tor

Vad världen saknar i dag är kloka, framåtsyftande visionärer. Eller så kniper de käft allihop eftersom ingen vill lyssna på dem. Vi sitter fast i system som inte längre fungerar, men alla kämpar med näbbar och klor för att det ändå ska bevaras. Trots att det har börjat att krackelera.

Besvara

Niklas Groop 2014-06-22 18:25

Jag håller med men om man får tro vår statsminister så är det där med visioner inget bra ;-)

https://www.youtube.com/watch?v=q16vUd75yRI

Svara

2014-06-22 16:31   alf109

Tack ska ni ha.
-affe

Besvara