Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Personligt

Vår personlighet är avgörande för vad vi tycker om, lätt att glömma detta när vi bedömer andras bilder. Själv blir jag mer och mer intresserad av det lågmälda poetiska som fotografer som Josef Sudek och Eugene Atget ägnade sig åt, de stämmer helt enkelt överens med min personlighet. 

Inlagt 2014-06-18 01:47 | Läst 1211 ggr. | Permalink

"...och sämre förebilder kan man ha. Atget är en av de verkligt stora i min bok."


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
...och sämre förebilder kan man ha. Atget är en av de verkligt stora i min bok.
Svar från alf109 2014-06-18 11:48
Tack ska du ha Per-Erik.
Jo jag gillar dem bägge, de levde också ungefär likadant, lite enstöringar som kånkade runt på sina storformatare. Sudek var ju enarmad efter en skada från första världskriget också så det kan inte varit lätt direkt. :)
-affe
Man kan ha en personlighet som är både introvert och extrovert. Därför gillar jag mitt-i-smeten-gatufotografer som William Klein och dem som är mer tillbakadragna.
Svar från alf109 2014-06-18 11:47
Jo jag gillar också bägge delarna även fast jag är ganska uttalat introvert.
Det jag egentligen ville sätta fingret på är att man inte skall vara så snabb med att döma ut det ena eller det andra som vi lite var till mans nog ofta är. Ofta handlar det mer om vad vi gillar än vad som är "bra" eller "dåligt" vilket vi däremot (för) ofta säger. Jag tycker också att det finns ganska många som tar sitt eget tyckande för någon objektiv sanning, speciellt när de dissar någon som inte passar i den egna mallen.
-affe
froderberg 2014-06-18 11:59
Så är det absolut. Många konflikter bygger på tron att det bara finns en sanning.
Det är som du skriver! Samtidigt, så måste ju även fotografen förhålla sig till kritikerns kritik, då även hen, är en personlighet... Och ger kritik utifrån det. Så i mina ögon blir det där dubbelriktat. Och det är kanske när många, tycker "bra", som det blir känd, vedertagen konst/foto eller vad som... Vi är alla olika, det, är värt att hålla i åtanke och respektera. Den sämsta bildkritiken, är kanske det välmenta "ryggdunket av kompisar"??
Ha det gott!! //Peter
Svar från alf109 2014-06-19 03:15
Jag tror egentligen inte att fotografer kan förhålla sig till kritiken på så många sätt. Fotografen tar sina bilder, och kan inte annat, sedan kommer det ibland falla kritikerna på läppen andra gånger inte. Den dag fotografen försöker anpassa sitt fotograferande till kritikernas synpunkter är han nog förlorad.

Och det är nog där vi ser de största problemen och varför det så sällan dyker upp verkligt genuina fotografer: Allt för många lyssnar på kritiker i stället för att vara sin egen hårdaste kritiker.
-affe
Peter-L 2014-06-19 10:16
Håller med dig, helt och fullt.... i båda styckena!!! Men jag vågar påstå att jag själv plåtar det jag står och känner för. Sedan är det klart, att man ibland blir inspirerad av andra, som av dina nattbilder och Paolo Roversi's modellbilder...
”Slowphoto” är ju det lugna och fina i denna numera så hetsiga bildvärld vi lever i!
Att finna harmoni i sin fotografi och låta bilder mogna ger ofta ett mer poetiskt uttryck som i denna bild.
Göran
Svar från alf109 2014-06-19 03:16
Tack ska du ha Göran. :)
-affe