OmTag. Om att förhålla sig till sitt fotograferande
Man går runt med sin kamera och tar sina bilder. Frågan är om man alltid går ut för att fotograferar eller om man aldrig gör det?
Jag går sällan ut för att fotografera, däremot har det blivit en vana att alltid ha kameran med och fånga sådant jag eventuellt springer på när jag är ute. När jag säger att jag sällan går ut för att fotografera stämmer det bara delvis, om jag plåtar på natten går jag som regel ut för att fotografera. Dock vet jag sällan i förväg hur och vad.
Men det jag skriver om här handlar om vardagsfotograferandet, och där sker det hela spontant för min del. Det verkar som många andra bestämmer sig för att fotografera och mer eller mindre schemalägger sina fotoaktiviteter: ”På lördag skall vi in några stycken och gatufota…”
Ett sådant förhållningssätt skulle aldrig fungera för mig, om jag i förhand skulle bestämma mig att gå ut för att fotografera skapar det en förväntan på resultat vilket i sig förvandlar den alldagliga och spontana promenaden till en prestation som skall utföras.
När man går runt med kameran på mitt sätt så blir det ibland några bilder och andra gånger inte, det ligger i sakens natur. Fördelen är att man inte behöver känna att man misslyckats med några föresatser de gånger det inte blir något, just för att man inte haft några föresatser.
I dag när jag var ute med hunden sprang jag först på Hans Tell som också finns på fotosidan. Därefter en konstnär som skapade sandskulpturer vid vattnet och avslutningsvis tog jag en bild i Tantolunden då jag tyckte att ljuset hade något av Josef Sudek över sig.
Som sagt för mig fungerar förhållningssättet att aldrig gå ut för att fotografera, men att alltid fotografera.
-affe
Men i ärlighetens namn så måste man väl vara pensionär eller ensamstående utan barn för att inte schemalägga sitt fotande i åtminstone viss mån. Jag läste ditt inlägg för nån dag sen om att vistas i en trivsam miljö och låta bilderna komma. Tänkvärt. Men samtidigt har somliga inte händerna fria för att ens hålla i en kamera i sådana lägen. Både i bokstavlig och överförd bemärkelse. Så man fotar när man har det om det ska bli någon bild. Och det innebär ett visst schema.
Önskar ibland att dygnet hade 48 timmar!
Ha en toppenbra dag!
Att fotografera i grupp kan vara kul, men det blir för mig i så fall mer av en social aktivitet än något annat, även om man kan få en och annan vettig bild.
det här va för en trettiofem år sedan,
"varför har du alltid kameran med dig?" :)
/B
Ps. Fast det här e faktiskt "gruppfoto!"
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/2145005.htm
Här hade jag sällskap med Micke Borg när jag tog bilden!
/Hälsningar Göran
Fina bilder Affe.
/ Bengt
-affe