OmTag. Långfredag
På långfredagen blev jag bjuden på restaurang av min brorsdotters kille, det var hela släkten skulle man kunna säga: brorsans båda barn och deras barn som också börjar bli vuxna. Tiden upplevs som om den går fortare och fortare ju äldre man blir, ett lustigt men sant fenomen.
Jag läste någonstans att det beror på att vi relaterar till tiden som förhållande till den tid vi redan levat. Alltså upplever vi tiden mellan till exempel 7 och 14 år som ungefär lika lång som perioden mellan 14 och 28 och så vidare, tror det ligger en del i detta. Nu känns det ungefär som om man riskerar att missa hela sommaren om man råkar nysa vid fel tillfälle. I och för sig missade jag den gångna sommaren utan att nysa, men det var jag nog inte direkt ensam om.
Oavsett om upplevelsen av tiden ändras med åren så ändras i alla fall en del annat. Nu till exempel har de flesta krogar öppet på långfredagen, även om en del kanske stänger lite tidigare. När jag var i svängen har jag för mig att det bara var Monte Carlo i korsningen Sveavägen Kungsgatan och någon Pizzeria i Huvudsta som höll öppet.
På Monte Carlo var det en hel del ljusskygga typer, och på Pizzerian var det ingen alls förutom de som hämtade hem pizzor till TV-sofforna. Hur som helst var det betydligt trevligare att sitta med nära och kära och inta en god middag på restaurang än att sitta hemma med tungt sinne och titta på något ännu mera tungsint på TV, men även TV verkar ha släppt långfredagstraditionerna och det är i alla fall inget som jag deppar över.
Ha en bra fortsättning på påsken!
Man får skippa nysandet och njuta av guldkornen tänker jag!
När jag bodde hos mormor och morfar i Strängnäs omkring 1946 eller 1947, då va inte en enda butik öppen på Långfredagen! Och radion spelade i stort sett bara sorgemusik!
Det har hänt saker se'n dess! ;)
/B
Allt var inte bättre förr.
Fina bilder förresten.
-affe