OmTag. Kan en bild svänga en opinion?
En bild kan kanske göra skillnad, jag är tillräckligt gammal för att minnas bilden av det nakna, springande, gråtande, napalmskadade barnet i Vietnam.
Nu har vi fått bilden av det döda barnet som drunknat i sitt försök att ta sig över Medelhavet från mördande och förföljelse. Jag hoppas och tror att det kan bli en vändpunkt i synen på de fasligheter som dagligen utspelar sig i kölvattnet av människors desperata försök att fly mot en säkrare tillvaro.
En bild kan i sällsynta fall vara med och tippa opinionen, det blir omöjligt att blunda för att det som försiggår är fel och moraliskt oförsvarbart; det lilla barnet blir en symbol som alla kan känna igen sig i. När det gäller dagens flyktingproblematik där man flyr för sitt liv från något av det vidrigaste mänskligheten skapat finns inga alternativ, i det akuta läget är det bara att öppna våra dörrar.
Kanske kan det också starta en mer sansad debatt om detta med invandring och flyktingmottagande. Den debatt som bör föras i stället för den infantila som ofta förs är inte så mycket antalet flyktingar utan varför integrationen på många platser totalhavererat?
För så är det ju; om man tillåter gettoisering och marginalisering i samhället kommer man oundvikligen till en punkt där detta havererar. Detta är inget specifikt för invandrare eller flyktingar utan kan ses i lika hög grad överallt där det förekommer och historiskt har förekommit.
Ytterst handlar det om att ju ojämlikare man tillåter ett samhälle att bli, ju större problem kommer man att få. Det finns hur många exempel som helst att titta på för den som är intresserad av att höja blicken. Det är en klassfråga i första hand, även fast det inte är populärt att tala om klass idag. Klumpar man ihop väldigt många människor på samma platser, tar ifrån dem all framtidstro och använder begreppet mångkultur främst som en orsak att inte behöva göra något leder det dit vi sedan länge varit på väg med motsättningar, spänningar och problem.
Jag tror också att det är direkt nödvändigt att diskutera gränserna mellan assimilation och integration, alltså vart gränsen mellan en anpassning från ”de nya” till majoritetssamhället och en anpassning av majoritetssamhället till ”de nya” bör dras. Ordet assimilation har getts en negativ klang i debatten, men icke desto mindre är det en nödvändighet eftersom alla samhällen, åtminstone fungerande och relativt konfliktfria, baseras på en gemensam värdegrund. Eller för att uttrycka det annorlunda; om man tillåter uppkomsten av olika samhällen för olika medborgargrupper inom samma gränser kommer det gemensamma samhället knaka i fogarna.
När jag snackar om gemensam värdegrund handlar det givetvis om sådant som jämställdhet, familj kontra samhälle, synen på barn osv. och inte om folkdräkter, midsommarstång och husmanskost eller en befolkning bestående av blåögda lintottar som en del andra tycks lägga i begreppet.
Ps. En fotograf jag tycker är intressant, Huang Jing.
-affe
-affe