Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. I brist på fotoväder kan man ju leka lite i datorn


Mer eller mindre "rakt ut ur kameran"

När inte vädret tillåter att man går ut och plåtar på natten kan man ju leka lite i datorn, eller tillåter och tillåter snarare är det inte så kul när det regnar och blötan brukar ställa till en del problem så av ren bekvämlighet brukar jag avstå.

Men man kan ju alltid ta en bild genom fönstret med digitalaren och jobba lite i olika pluggar i stället. Den här bilden är en HDR (som om någon skulle missa det) och en sammanslagning av två exponeringar. Jag har tagit mig friheten att dra på ganska ordentligt bara för att se vart jag hamnade. Efter HDR Efex så körde jag även Color Efex och la på en nostalgisk film.


Lite lek med HDR och Color Efex 

Normalt brukar jag inte hålla på så mycket och vanligtvis föredrar jag bilderna lite mer som det ser ut när jag plåtar. Men det går inte att komma ifrån att det är kul att mickla lite och strunta i den fotografiska trovärdigheten ibland.

En sak som kritikerna av olika pluggar och digitala tekniker ofta missar är att dessa tekniker även kan användas på samma sätt som när jag underframkallar mina filmer för att få ned kontrasten och när jag förbelyser min film och fotopapper av samma orsaker, eller tvärt om överframkallar när jag vill ha mer kontrast. Använda på detta sätt hjälper de mig i stället att hamna närmare upplevelsen av den verklighet jag fotograferar.

Det är inte alltid, eller snarare ganska sällan, som filerna direkt ur kameran stämmer överens med det jag uppfattade. Ibland behöver man också förstärka bilden för att åtminstone en liten del av den känsla man upplevde skall gå fram. Inget nytt i detta bara att kolla Eugene W Smith, Robert Frank, Koudelka, Strömholm, Petersen, Ansel Adams,,, kort sagt alla har gjort det, alltid.

Men jag tror att ganska många som är kritiska mot användandet av pluggar och hjälpmedel är det beroende på brist av egen erfarenhet. Lite som detta ställningskrig mellan analogt och digitalt, bägge lägren verkar ofta sakna kunskapen och viljan till förståelse för vad den andre håller på med.

Hur som helst tror jag att det skulle vara fruktsamt om de som klagade i stället själva testade och lekte lite med programmen så skulle de kanske även hitta användningsområden för egen del. Det kan vara att få de svartvita bilderna att se ut som man vill ha dem, kontroll över färger och kontraster i sina färgbilder eller helt enkelt kanske de kom på att det kan vara kul att leka lite med sina bilder ibland.

Inlagt 2013-10-18 02:04 | Läst 1707 ggr. | Permalink

"Hej Alf. Jag håller verkligen med dig i dina åsikter och jag har också här på den sista började leka med, bland annat Silver Efex Pro. Det är väldigt roligt och något stimulerande faktiskt - och det behövs i mellan. Direkt från kameran har alltid varit högsta prioritet för mig. Efter att jag fick mer intresse för s / v börjar jag titta runt efter konvertering alternativ (program). Jag fick aldrig mörkrum erfarenhet alls. Idag, den sista dagen av testperioden med NIK. Det slutar nog med att jag köper hela sviten :-) Jag måste säga att jag gillar bäst är nr 1 - trots allt. m.v.h. Erik / DK Nybörjare i s / v foto."


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Det jobbiga är väl när folk använder ett medium för att efterlikna ett annat, typ filmtypplugins i digitala bilders efterbehandling. På något sätt är det bromoljans pånyttfödelse: man skäms lite för det man använder och försöker efterlikna en teknik man upplever har högre status.

Din andra bild här kan ju knappast upplevas som att den försöker efterlikna någon äldre, etablerad teknik, och därmed har jag inga problem med det, även om jag klart föredrar den första versionen.

Har faktiskt köpt det där NIK-paketet i sin helhet (det var Silver Efex jag var ute efter, resten kom på köpet). Kanske skulle ta sig tid att trixa lite (trodde inte att jag ens skulle öppna just HDR-pluggen, men...).

Eugene W Smith var ju ett perfekt exempel, förresten. Han gjorde ju faktiskt det mesta av vad pluggarna gör med hjälp av blodlutsalt, whisky och massor av fotopapper. Det centrala är ju just att man vill säga något med bilden och att tekniken är ett tillåtet och nödvändigt hjälpmedel för att förstärka budskapet, inte att få folk att säga "wow, vilken häftig effekt!".
Svar från alf109 2013-10-18 09:54
Kanske syftar du på det uppenbara när folk lägger till repor och annat krimskrams i sina bilder? Men personligen försöker jag "efterlikna" mina svartvita analoga bilder när jag konverterar. Detta har inget med "finare" eller nostalgi att göra utan helt enkelt att jag funnit det svartvita uttryck jag söker efter ganska mycket laborerande med olika filmer, framkallare osv. Med andra ord väljer jag filmer och medtod som passar det uttryck jag söker. För mig är det då självklart att göra likadant när jag konverterar digitalfiler, ganska mycket handlar om hur färger tecknas in i gråskalan och hur mellantonskontrasten ser ut. Sedan tycker jag att bilder ofta får ett annat liv om man lägger på korn, nu snackar jag inte om överdrifter utan ett mer subtilt korn som, åtminstone jag tycker, tar bort en del av den plastighet som jag kan uppleva från digitalbilder. Jag tycker själv att analoga bilder ofta har en behaglig följsamhet som jag också kan sakna i mina digitala bilder, därför använder jag ofta clarity-reglaget i lightroom tvärt emot de flesta andra alltså drar det till ett negativt värde. Jag får då något som liknar överblödningen i emulsionen men åter igen handlar det inte om att det skulle vara "finare" eller om nostalgi utan helt enkelt att jag gillar det bättre.
-affe
elgenper 2013-10-18 11:32
Ja, det är väl det där uppenbara efterliknandet jag menar; att man vill fortsätta med en tonskala man jobbat fram med val av material i mörkrummet är ju inget fel i, tvärtom. Då är ju tekniken just ett medel, inte ett mål.

Jag förstår också Din kommentar om "plastighet" i vissa digitalbilder, men har en känsla att det ofta är överambitiös brusreducering som ligger bakom.

Sen är perfektion och uttryck två helt olika saker i en bild. Jag tänker på Julia Margaret Cameron, som sa att först ställde hon skarpt på mattsivan, sen vred hon lite till så det blev vackert.... Och det är väl själva kärnan: man ska veta vad man vill och tvinga grejorna att lyda en!
Hej Alf. Jag håller verkligen med dig i dina åsikter och jag har också här på den sista började leka med, bland annat Silver Efex Pro. Det är väldigt roligt och något stimulerande faktiskt - och det behövs i mellan.
Direkt från kameran har alltid varit högsta prioritet för mig.
Efter att jag fick mer intresse för s / v börjar jag titta runt efter konvertering alternativ (program). Jag fick aldrig mörkrum erfarenhet alls. Idag, den sista dagen av testperioden med NIK.
Det slutar nog med att jag köper hela sviten :-)
Jag måste säga att jag gillar bäst är nr 1 - trots allt.
m.v.h. Erik / DK
Nybörjare i s / v foto.
Svar från alf109 2013-10-18 22:30
Tack ska du ha Erik, just när man konverterar till svartvitt tycker jag att silver efex är helt suveränt, det sparar mig massor av tid och jag får bilderna som jag vill ha dem. Bilderna i inlägget är mer en illustration än några bra bilder så ingen av dem är bra tycker jag. Det är nog också en av "hemligheterna" att man måste utgå från en "bra" bild om det skall bli bra i slutändan oavsett hur man efterbehandlar. :)
-affe