OmTag. Barn på stan
Det är synd att det blivit så knepigt att plåta barn på stan, i alla tider har barn varit ett viktigt inslag i verkligheten. Barn är spontana och vi kan alla känna igen oss i dem. Men de har blivit knepiga att plåta, pedofilskräcken har hos en del tagit sig orimliga proportioner tycker jag. Själv undviker jag för det mesta att plåta ungar, man vill ju inte behöva stå och försvara sig mot horribla anklagelser eller löpa gatlopp.
Detta är tråkigt, vi kommer få en dokumentation av en tid där det till synes saknas andra barn än de egna. Nu ser man ju ganska sällan barn ute ens, jag har funderat på detta under alla mina promenader. När jag var grabb var vi alltid ute och lekte, hem och käkade, sedan var det ut igen. Vi hade aldrig någon vuxen som var med och lekte åt oss.
Nu ser man ganska sällan barn som är ute och leker på egen hand, undrar hur det kommer att slå tillbaks så småningom? Jag tror att det är viktigt för kreativiteten och utvecklingen att man får använda sin egen fantasi och även ta lite ansvar för sig själv och sina kamrater när man är barn. Jag tror inte att det är nyttigt för någon att aldrig få rå sig själv utan att alltid följa vad någon auktoritet säger att man skall göra och inte.
Som sagt, plåta barn har blivit svårt, dels ser man ganska sällan några och dels blir man lätt tagen för ”ful gubbe” om man gör det, trist tycker jag.
Och sedan oförmågan hos många att tolka de här "nyheterna"!
Om man sedan inte sätter vissa nyheter i relation till verkligheten,
så kommar man att ana faror och våld och annat överallt!
/B
När mina barn var små var de på dagis eller fritids hela dagen, blev hämtade efter jobbet och så var det dags för middag, läxor eller moitsvarande och sängdags. De lekte nästan aldrig ute. I alla fall inte på samma sätt som vi gjorde när vi var små.
Det är en annan rytm nu för familjerna.
Sen är det en uppenbar fulgubbevarning nu förtiden som inte fanns på samma sätt som förut, inte minst med alla idioter som jobbat i förskolan och visat sig vara pedofiler. Tycker också det är svårt att fota andras uingar, märker att jag i stort sett alltid låter bli. Knappt att jag vill visa de bilder på ungar jag tagit i exempelvis resesammanhang i andra länder.
En bekant till mig fotograferade dagisbarn häromdagen som satt i rad på hans staket, eftersom han tyckte att det var ett bra fotomotiv, men deras dagisfröken krävde att han skulle radera bilderna, vilket han gjorde.
-affe
Stod och väntade på dottern utanför hennes skolgård, med kameran på magen. Några tanter i frisörsalongen tvärs över gatan ringde hennes skola och varnade - att det stod en "okänd" man med kamera utanför skolgården!
Sedan dess tar jag aldrig med någon stor kamera när jag hämtar…
Fina Bilder!
/Johan