Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Att vara på rätt plats är nog så viktigt.

I natt var det ordentligt med dimma. Det är ganska tacksamt att fotografera när det är sådant väder. Tänkte på hur mycket just vädret påverkar hur bilderna blir. En ”bra bild” kan ibland handla mer om att vara vid rätt plats vid rätt tillfälle än något annat. Nu kan ju detta ses som en konst i sig förstås, men är man ute och rör på sig mycket och alltid har kameran med sig får man alltid några ”bra bilder” på köpet tror jag.

Sedan kan jag också fundera över vad vi tycker är bra bilder? Detta skiljer givetvis ganska mycket beroende på tycke och smak. Men många av de dokumentära bilder jag själv gillar handlar mer om att jag tycker att innehållet är intressant än att de skulle vara några fotografiska mästerverk i sig.

Ofta handla det om att fotografen varit på rätt plats vid rätt tillfälle och där väldigt många skulle ha tagit samma bild om de varit där samtidigt. Sedan finns en handfull fotografer som lyckas ladda sina bilder med något extra som är svårt att ta på även om motiven är liknande. Josef Koudelka som exempel är en sådan fotograf, det finns givetvis fler som McCullin och Salgado bara för att nämna två andra.

Som någon sa: ”Om man skickar ut 1000 fotografer för att fånga en händelse kommer alltid Salgado komma hem med bättre bilder än alla andra.” Givetvis är citatet hårdraget, men det ligger en hel del i det. Om vi nu skall snacka om konst och dokumentärfotografi så skulle man kanske kunna säga att konstnärerna är ganska få men avbildarna desto fler?

Inlagt 2024-09-19 20:02 | Läst 537 ggr. | Permalink

"Kan det vara så att Salgado och andra mästare har en särskild förmåga att (engelskt uttryck) "tap into" / extrahera / attrahera delar av verkligheten som inte alla ser, eller som ens är en del av alla människors verklighet hur mycket dom än försöker? Tänker även på fenomenet automatskrift som många författare rapporterar."


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
håller helt med om din slutsats

men så är ju fotografering ett nöje för många
liksom att måla eller skriva
att skapa sin egen, privata värld är en livskraft i sig
att dela med familj och vänner
eller som en privat dagbok
att kanske ge sina barn på ålderns höst

bloggar
bilder, målningar mm utan ambition att bli världsberömd
det är skönt och vackert

låt dom som vill leka göra det
låt dom kämpa på som vill bli kända
låt dom som har begåvningen ha den och låt oss glädjas över det
/inger
Svar från alf109 2024-09-19 20:39
Tack ska du ha för dina tankar Inger.
/Affe
fint ljus i dina bilder
/inger
Svar från alf109 2024-09-19 20:39
Det var en fantastiskt dimma i natt, det ger en speciell stämning i bilderna tycker jag. Tack ska du ha.
/Affe
Fina bilder du hittade i natten. Jag upplevde att dimman ökade vid 7 tiden. Då kom den in på våra gårdar.
Svar från alf109 2024-09-19 21:41
Tack ska du ha Bengt. Jag tog mina bilder vid 4-tiden.
/Affe
Jag måste säga att det är något speciellt med bilder dimma. Dina bilder är lite magiska. Sista bilden är som tagen ur en film där man känner lite av en spänning i luften.
/Sven
Svar från alf109 2024-09-19 21:42
Tack ska du ha Sven.
/Affe
Den eviga diskussionen...😎 Det finns många (försök på) svar på vad som är en bra bild. Ett av dem kan vara den bild som fungerar för betraktaren.
Tycker rent generellt om dina nocturna hundpromenadbilder, dimman tillför alltid något extra!
//GöranR
Svar från alf109 2024-09-19 22:41
Tack ska du ha Göran.
/Affe
Bilder tagna i dimma blir alltid speciella i uttrycket…och att det inte är dimma så ofta tycker jag också gör sitt till. Just i stadsbilder tycker jag en stor fördel är att många fula detaljer som stolpar och trafikmärken suddas ut i dimman.
Nu hoppas jag på en helgmorgon med dimma! =)
Fina bilder båda två. Att få med en människogestalt gör sitt till också
Svar från alf109 2024-09-20 17:34
Tack ska du ha Lena.
/Affe
Minns Årets Bild 2010. Världsledarna var på klimatmöte i Köpenhamn. De hade just misslyckats med att stoppa skeendet. Bilden hade kunnat tas av vem som helst som haft en bra kamera, rutin att ställa in den, nerver att inte skaka av ögonblickets tyngd, förmågan att ta sig in i detta högbevakade rum och förmågan att stå mitt i det utan att synas. Som en bra butler, att rummet blir tommare då han står där. Henrik Montgomery tog bilden.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hans-bild-blev-symbolen-for-klimatmotets-misslyckande

(Dina bilder får jag titta på senare ---- sitter nu i dagsljus och skönjer knappt bildinnehållet.)
Svar från alf109 2024-09-20 17:38
Mycket inom fotojournalistiken handlar ju om att vara där, givetvis finns dem som är bättre på att fånga ett speciellt ögonblick som förklarar stämningar bättre än andra. Tack ska du ha för kommentaren.
/Affe
Kan det vara så att Salgado och andra mästare har en särskild förmåga att (engelskt uttryck) "tap into" / extrahera / attrahera delar av verkligheten som inte alla ser, eller som ens är en del av alla människors verklighet hur mycket dom än försöker?

Tänker även på fenomenet automatskrift som många författare rapporterar.
Svar från alf109 2024-09-20 17:45
Jo, någon förmåga som de flesta andra saknar har de. Men det är svårt att sätta fingret på vad det är, man snarare känner än ser det när man betraktar deras bilder tycker jag.
Du har själv en speciell känsla i dina bilder och du kan detta mycket bättre än mig, men jag tror att det är lite så att antingen så har man det eller inte. Jag tror inte de själva kan förklara det heller då det inte ligger på den intellektuella nivån. Man ser ganska tydligt tycker jag att en del kan förkovra sig hur mycket som helst och fotografera hur mycket som helst utan att det blir så mycket samtidigt som det kan komma någon "nybörjare" med en mobilkamera och ta betydligt "bättre" bilder.
/Affe
Ps. hör av dig när du är i krokarna.