Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Att jobba med kvadrater

Hasselbladaren är en långsam kamera, därför brukar jag sällan plåta på gatan med den. Det finns dem som är snabba även med Hasselblad, men jag tillhör inte den skaran. Det blir till att ”skjuta på sittande fågel” för min del.

En annan sak är att det är annorlunda att jobba med det kvadratiska formatet. Eftersom formatet i sig själv är neutralt och saknar rörelse måste kompositionerna sitta på ett annat sätt än med avlånga format (småbild, aps-c osv.).

För mig funkar det som regel dåligt att beskära till kvadrater i efterhand, ögat måste vara inställt på det redan vid fotograferingen om det skall bli rätt. Detta ”problem” tror jag att jag delar med ganska många, i alla fall är det ganska sällan jag ser kvadrater som skapats i efterhand som håller ihop kompositionsmässigt.

Bilden tog jag med Hasselblad och normalobjektiv i maj 2007, för mig symboliserar den ett närmast desperat kontaktsökande och ett lika uppgivet avståndstagande. Kanske handlade det om något helt annat, bilder ljuger ofta som bekant.

Inlagt 2014-04-02 03:51 | Läst 1216 ggr. | Permalink

"Kvadraten är en utmaning för ögat. Och myclet av den fotografi jag gillar bygger på kvadrat. Fotografer som Diane Arbus hade en vidunderlig förmåga att fylla kvadraten. Själv har jag dock aldrig riktigt kommit överens med "kvadrat-kamerorna". För långsamma. Lite bängliga att hantera. Men de första bilder jag tog var med en Rolleicord. I femtonårsåldern jobbade jag extra på helgerna på tidningen Nya Norrlands lokaldaktion i Härnösand. En söndag fick jag uppdraget att fotografera två präster. Lokalredaktören, tillika fotolärare på ABF, var tydlig med instruktionerna; - Du trycker här och riktar blixten(en gigantisk pjäs av märket Braun) rakt på gubbarna. Du tar två bilder. Och du rör inte bländare och tid för det är inställt från fabriken! Fin bild förresten/pe"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Kvadraten är en utmaning för ögat. Och myclet av den fotografi jag gillar bygger på kvadrat. Fotografer som Diane Arbus hade en vidunderlig förmåga att fylla kvadraten. Själv har jag dock aldrig riktigt kommit överens med "kvadrat-kamerorna". För långsamma. Lite bängliga att hantera.

Men de första bilder jag tog var med en Rolleicord. I femtonårsåldern jobbade jag extra på helgerna på tidningen Nya Norrlands lokaldaktion i Härnösand. En söndag fick jag uppdraget att fotografera två präster. Lokalredaktören, tillika fotolärare på ABF, var tydlig med instruktionerna;
- Du trycker här och riktar blixten(en gigantisk pjäs av märket Braun) rakt på gubbarna. Du tar två bilder. Och du rör inte bländare och tid för det är inställt från fabriken!

Fin bild förresten/pe
Svar från alf109 2014-04-02 08:05
Hehe, det där med fabriken var bra. ;)
Tack ska du ha PE.
-affe
En fin bild Affe, där inte bara det kvadratiska funkar, Ljuset ligger väldigt rätt. Och en detalj är personerna där uppe på bron, som visar på ännu mer ensamhet avstånd genom djupet i bilden.
/ Bengt
Svar från alf109 2014-04-02 09:20
Tack ska du ha Bengt.
-affe
Min lilla NEX har en miljard inställningsmöjligheter som jag inte använder, men den saknar möjlighet till direkt beskärning till kvadratiskt format - något som i kombination med den elektroniska sökaren skulle fungera ypperligt.

Jag tycker det är nästan lättare att "se" de kvadratiska bilder utan sökaren (när den inte är kvadratisk), och sedan komponera bilden och tänka bort en del av sökarbilden.
Svar från alf109 2014-04-02 11:07
Konstigt att inte den möjligheten finns, den borde ju vara lätt att fixa.
Tack ska du ha för kommentaren Anders.
-affe
Jag saknar bladaren och det kvadratiska formatet. Nu har jag skaffat en billig Minolta Autocord.

Precis som du har jag svårt med att byta proportioner i efterhand. Men någon enstaka gång funkar det:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/1601/199611.htm
Svar från alf109 2014-04-02 11:08
Funderar på att skaffa mig en gammal rolleiflex själv, jag tror att den är diskretare och funkar bättre på gatan än bladaren.
En toppenbild du fick till i kvadratiskt format. :)
-affe
froderberg 2014-04-02 11:20
För mig handlade kameravalet mer om vikt. Hasselbladare är tunga. En tvåögd mellanformatare är lättare. Då kan man ha med den för att ta några udda knäpp, exempelvis när man porträtterar någon med den vanliga digitalkameran. Eller så kan den hänga med till och från jobbet.
Svar från alf109 2014-04-02 11:29
Jo de tvåögda är smidigare på alla sätt, de brukar vara silkeslena i avtrycket också vilket man inte kan skylla bladaren för. ;)