OmTag. Äger jag bilden av mig själv?

Följer debatten om gatufoto så här lite vid sidan av. Jag tycker att den rör sig mellan två extremer. Dels har vi dem som tycker att allt som inte är olagligt är ok och dels har vi dem som tycker att tillstånd måste ges av de som är med i bilderna.

Personligen är jag av åsikten att bilder på gatan eller andra ställen som innehåller främmande människor skall tas med respekt. Med andra ord att fotografera människor i förnedrande situationer om det inte finns något större syfte med bilden än den egna tillfredsställelsen att ta den borde man inte göra. Likaså att fotografera människor bara för att man tycker de ser ”lustiga” ut av en eller annan anledning är något jag inte gillar. Jag tycker att man generellt skall visa andra samma respekt som man själv förväntar sig mötas av.

Sedan har vi den andra sidan där man tycks mena att alla som kommer med på bild mer eller mindre måste ge sitt godkännande? Det skulle ju skapa en situation där det i stort sett blev omöjligt att dokumentera sin samtid eller ens ta bilder i det offentliga rummet. En sådan genre som gatufoto skulle ju helt omöjliggöras med ett sådant förhållningssätt.

Nu håller jag inte på med gatufoto i meningen att i första hand fotografera folklivet sedan ganska många år, men när jag gjorde det hände det vid ett fåtal tillfällen att någon påtalade att han eller hon inte ville vara med på bild. Jag tycker egentligen att det som regel inte finns någon anledning att argumentera för sin juridiska rätt i ett sådant läge, om jag plåtar digitalt raderar jag bilden och plåtar jag analogt ser jag till att inte publicera bilden.

Men det kommer fortsätta att förekomma människor i mina bilder även om det inte speciellt ofta är människorna som personer som har ”huvudrollen” i bilderna som det var när jag gatufotograferade. Och, nej jag kommer inte att fråga om lov för att ta mina bilder. Personligen så anser jag, som sagt, att man kommer ganska långt bara genom att visa respekt och en smula ödmjukhet.

Givetvis finns en problematik i och med att det idag är så lätt att göra bilder offentliga på olika plattformar. Men om vi skall börja inskränka allt där det kan finnas risk att någon av det ena eller andra skälet inte vill vara med på bild hamnar vi i en situation där det kommer att bli omöjligt att ta bilder över huvud taget.

För övrigt var en av anledningarna till att jag mer eller mindre slutade med gatufoto just detta att jag upplevde det som att fler och fler människor blev både mer misstänksamma och aggressiva om de trodde att de eller någon närstående råkade hamna på någon bild.

Sedan har vi detta med ”aggressiva fotografer”, de bidrar säkert till att många av oss andra får svårare att fotografera. Lite som att vara hundägare, det är de som inte har ordning på sina hundar och/eller inte plockar upp efter dem som skapar dålig stämning även mot oss som har det och plockar upp både efter den egna hunden och andras. Hundägare som hundägare, fotograf som fotograf tänker många.

Bilderna är inga mästerverk, men de har det gemensamt att de innehåller människor som inte blivit tillfrågade om jag fick ta en bild av dem.

2024-09-26 04:34   DanC

Bra att du tar upp denna ständigt närvarande frågan/frågorna här, Alf. Själv tar jag bort bilder om någon vill det efter att jag berättat om vad jag gör. Har kanske hänt mig fem gånger.

Besvara

Svar från alf109 2024-09-26 05:18

Jo detta är en ständig fråga som behöver ventileras om och om igen tycker jag. Det har hänt mig också ett fåtal gånger att jag tagit bort någon bild.
/Affe

Svara

2024-09-26 08:24   N Thomas Meldert

Men det tycks vara skillnad på om någon använder mobiltelefon eller kamera att fota med. Alla använder sin mobilkamera utan protester men så fort du gör dig märkvärdig och använder en "riktig" kamera är det"mysko".

Besvara

Nils Bergqvist 2024-09-26 17:50

Ja det har jag också undrat över varför det är så? En som fotar på stranden eller på en lekplats med en mobil ifrågasätts sällan, men så fort någon har en kamera som är lite mera avancerad eller ovanligare/större så går det sämre. Prova får ni se.

Svara

Svar från alf109 2024-09-26 19:32

Har inte funderat så mycket på det.
/Affe

Svara

2024-09-26 10:00   per-erik åström

Det handlar om fotografisk kvalitet. Och bristen därpå.
Och det handlar om hur du beter dig som fotograf.
Diane Arbus fick en gång frågan vad hon inte kunde tänka sig att fotografera - och den som sett hennes arbeten vet att hon inte värjde sig inför svåra situationer - hon svarade:
- I could never photoograph a dog in pouring rain.
Svårare än så är det inte. Och därmed kan Bruce Gilden och hans efterföljare dra nåt gammalt över sig.
Se och lär av Robert Frank, HCB, Bruce Davidsson istället.
Var mänsklig.
Be om ursäkt om du kliver över gränsen för det anständiga.
Bete dig som folk.
/per-erik

Besvara

Frekeman 2024-09-26 11:41

Det är förstås en smaksak vad som är "fotografisk kvalitet", inte sant? Många är de som hyllar utpräglade gatufotografer som Gilden, Winogrand och Matt Stuart – vilka har gemensamt att de inte frågar om lov och att de ofta går nära. Gilden står ut i det att han fotograferar ofta med blixt.

Robert Frank fotograferade på ett sätt som ibland också överlappar med de ovan nämnda fotograferna, dvs utan lov och ibland nära. HCB lite längre ifrån men också utan lov. Bruce Davidsson fotade säkert då och då utan att be om lov men ofta verkar det som att människorna var medvetna om hans närvaro som fotograf. Det kan ändå bli rätt oförställt.

Slutligen så har vi nog förmodligen olika definitioner på vad som är anständigt och vad det innebär att bete sig som folk. Exempelvis kan jag tycka att det är lite grovt att be "Bruce Gilden och hans efterföljare dra nåt gammalt över sig". Det blir så polariserat då. Jag är faktiskt övertygad om att du bland Gildens många projekt kan hitta rätt många bilder som du faktiskt skulle tycka om. Tror jag.

Mvh
Fredrik

Svara

MattiasL 2024-09-26 15:54

Som per-erik säger så handlar det om hur man beter sig. Jag är övertygad om att ens inställning och syften lyser igenom på ett undermedvetet plan hos dem man fotograferar bland. Vad man kan kalla Bruce Gildens efterföljare är kanske i hög grad ett internetfenomen egentligen. Då och då ser man en youtube-film där någon tar på sig rollen att se hur långt man kan gå innan folk lappar till en, men det är kanske ändå mer för underhållningsvärdet på internet än något annat. Tyvärr smittar det nog av sig på hur folk ser på gatufotografi i verkligheten. Själv kan jag inte minnas att jag stött på några sådana fotografer på de gator jag rör mig i. Och förresten är det sällan jag ser gatufotografer överhuvudtaget. Det är ändå väldigt sällan man blir fotograferad av främlingar. Jag kan bara dra mig till minnes ett tillfälle då någon fotograferade mig på gatan vid pendeltågsstationen i Harlem. Han frågade inte om lov och var halvnära. Jag minns att jag läste av honom ganska snabbt, uppskattade att han inte försökte dölja vad han gjorde, blev en aning självmedveten men tyckte ändå det var lite roligt att jag eventuellt blev en del av vad han ville berätta om den dagen.

Svara

Svar från alf109 2024-09-26 19:33

Vi har nog ungefär samma syn på detta Per-Erik.
/Affe

Svara

2024-09-26 10:16   Måns H

Jag tycker som du och försöker tillämpa det.

Besvara

Svar från alf109 2024-09-26 19:33

Tack för kommentaren Måns.
/Affe

Svara

2024-09-26 11:24   Frekeman

Ett sansat inlägg i debatten även om jag inte håller med i allt. Jag förstår logiken angående "aggressiva fotografer" men jag undrar faktiskt hur många sådana fotografer finns i vår respektive gatumiljöer (Stockholm och London) och därmed hur stort problemet egentligen är.

Mvh
Fredrik

Besvara

Svar från alf109 2024-09-26 19:36

Jag träffar inte heller ofta fotografer som jag tycker går över gränsen. Men helt tydligt upplevs det som ett problem av en hel del, dessutom är ju detta med vad som upplevs som aggressivt ganska subjektivt.
/Affe

Svara

2024-09-26 12:41   morgondotter

intressant Alf
äger jag bilden av mig själv ,frågar du

min gamle vän, nu död, Walter Hirsch, fick en gång en anmälan om en bild han publicerat i en tidning - ett ekonomiskt krav på 25 000 kr
han betalade trots att bilden var minst tjugu år gamal
- en mycket personlig bild han tagit under ett reportage
anmälaren hade fått reda på publiceringen via en vän som sett det

ja, vem äger bilden av mig


nu måste jag få rätta till ett, eventuellt, missförstånd

jag har aldrig sagt att all gatufotografisk verksamhet skall ha medgivande från den/dom fotograferade

jag menar att
bilder som är närmast porträtt,
tagna utan personens vetskap,
skall ha medgivande för att publiceras

det är just publiceringen
av den typen. djupt personliga bilder
på sociala medier jag vänder mig mot

att från att gå i sin egen tankevärld i lugn och ro
till att se sitt eget alldeles egna porträtt eller väns
publicerat
kommenterat
bedömt
officiellt

jag tycker publicerande av den typen bilder utan medgivande
är
ett övergrepp

jag håller fast vid detta
och
frågan är

VEM ÄGER BILDEN AV MIG
vid publicering
jag eller fotografen

/inger

Besvara

Frekeman 2024-09-26 13:10

Fotografen äger bilden såvida nåt kontrakt har ingåtts så att du äger rättigheterna till bilden.

Ditt sätt att använda ordet övergrepp för att beskrivna fotograferande i det allmänna förminskar ordets betydelsen och förringar därmed de som utsatts för verkliga övergrepp. Tycker jag.

Svara

morgondotter 2024-09-26 17:50

verkliga övergrepp, säger du

vilka är dom verkliga övergreppen Fredrik
du som vet
/inger

Svara

Frekeman 2024-09-26 18:01

Våld, våldtäkter, egendomsbrott, stöld, mobbing, hot om våld, rasism, bedrägeri. Listan kan nog göras längre.

Att synas på en bild tagen i det allmänna rummet där folk kunde titta/stirra på en ändå är liksom inte alls på samma skala. Ifall man tycker det bör man nog uppsöka nåt typ av vård.

Svara

morgondotter 2024-09-26 18:06

dina oförskämdheter är de även en form av övergrepp
/inger

Svara

Frekeman 2024-09-26 19:33

Vad jag än säger så blir det tydligen fel. Fast nu när jag läser igenom vad jag skrev så ser jag ju att jag uppmanar dig att söka vård indirekt. Det kanske blev lite dumt även om jag menar att du borde kanske försöka omvärdera ditt sätt att jämföra "övergrepp".

Men jag menar jag faktiskt att om man går omkring och känner sig illa till mods för vad andra kan tänkas tycka etc. så till den grad att det upplevs som övergrepp så måste ens liv vara betydligt svårare att leva än vad det borde vara. Jag antar då att det finns professionella yrkesutövare som kan hjälpa till och ge nån typ av vård till personen så att den slipper de ologiska känslorna. Det gäller alltså inte dig förmodligen?

Denna kommentar ändrades efter jag läst vad jag skrev litet tydligare i förra kommentaren. Ibland kan det gå för fort.

Svara

Svar från alf109 2024-09-26 19:38

Inget är svart eller vitt, tack för din kommentar Inger.
/Affe

Svara