OmTag
OmTag. Mörker och ruskväder och värdet att kunna lite på vädertätningen.
Just denna årstid med sina ruskväder lämpar sig bra för att fotografera. Om man som mig har hund så måste man ju dessutom ut i ur och skur.
Viktigt att ha prylar som klarar regn dock, alla gör inte det vilket jag blev varse med min Fuji X-T4. Den hade funkat i många regnväder tidigare och både den och gluggarna är ju vad som kallas ”vädertätade”. Men just denna gång kom det en ordentlig skur och kameran lade av. Det visade sig vara ett stort fel då hela moderkortet fick bytas.
Men det måste nämnas att både Fuji och Gunnar Olssons Foto hade suverän service och såg till att jag fick den fixad gratis trots att garantin gått ut. Men det värsta i ett sådant läge är om man blir utan kamera, reparationer brukar inte gå snabbt direkt. Detta tog ett par månader att få fixat har jag för mig. Som tur var hade jag min gamla trotjänare, Nikon D750, med några objektiv kvar så det löste sig.
Senare sålde jag av alla mina Fuji-prylar och gick tillbaks till Nikon när de kom med sin Z6 II. Det berodde inte på vattenskadan utan mer att jag ville tillbaka till FF nu när Nikon hade en väl fungerande kamera med bildstabilisering, den första Z6 hade för många brister tyckte jag så jag stod över den.
Fördelen, som jag ser det, med en större sensor är främst att jag vinner dynamik på höga iso, vilket är viktigt för mig som ofta plåtar när det är mörkt. Ju högre iso ju mer märker man detta, på Fuji ville jag helst inte gå över iso 3200 på Nikonen kan jag köra iso 12800.
Givetvis blir även upplösningen bättre på höga iso med en större sensor, men om man inte som jag plåtar så mycket där man behöver just bra egenskaper på höga iso så är Fuji en suverän kamera med mycket fina objektiv.
Fuji X100f för några år sedan.
Nikon Z6 II i natt.
OmTag. En nattsväng till Reimersholme.
Några bilder från nattpromenaden, ser att bilderna läggs upp så den första ligger sist och tvärt om. Jaja, det spelar inte så stor roll.
OmTag. Februari 2020 och kallt.
Jag ser dem ofta när jag är ute på mina sena promenader med hunden, de hemlösa och de som sover ute. En vanlig syn i miljön nu för tiden, människor som inte fångats upp av några fungerande skyddsnät och fallit ur. Maskorna i skyddsnäten har blivit glesare med åren.
Något jag funderat på ibland är att det finns ganska många människor som är väldigt engagerade i att hjälpa människor som har det svårt i andra delar av världen men verkar missa de som har det svårt här hemma?
Givetvis behövs engagemang för flyktingar och andra överallt, men glöm inte bort dem som har det svårt utanför den egna trappan.
Vad gör du själv kanske någon frågar? Jag skänker en slant efter förmåga till både frälsis och stadsmissionen och jag försöker att väcka frågan så att våra politiker som sovit länge äntligen vaknar. I slutändan är det ju så i vår demokrati att politiker behöver opinion för att ta upp en fråga och ju fler som gör sina röster hörda ju större chans att frågorna hamnar på agendan.
Det handlar inte heller om en höger vänster fråga, som jag ser det handlar det om empati och humanism.
OmTag. Tantolunden.
Vi går ofta en sväng i Tantolunden hunden och jag. Jag har gått här med mina hundar i ganska många år nu, en av stadens finaste parker med sina koloniträdgårdar. Det blir ett sceniskt ljus i närheten av fotbollsplanen när strålkastarna är på, speciellt så här med höstens färger.
OmTag. En rulle mellanformat.
Upptäckte en rulle inskannad mellanformatsfilm. Den startar på Reimersholme och avslutas i Gamla Stan.
Ofta blir det så när jag fotar mellanformat på natten. De tolv bilderna som 120-filmen rymmer räcker ganska långt när det handlar om långsam fotografering med stativ och långa exponeringstider.
När jag gick ut de här gångerna så tog jag en runda på Reimersholme den första natten. Det blev bland annat en bild på Elisabeth Ohlsons studio som hon då hade på Reimersholmsgatan. Jag träffade henne då och då när hon var ute med sin hund, aldrig på nätterna dock.
Nästa natt tog jag en promenad hemifrån Hornstull mot Gamla Stan. Cirkusen var på besök här i Tantolunden så jag startade med en bild av den, skuggan av stativet syns i bilden. Jag knallade vidare upp mot Högalidsgatan och via Münchenbryggeriet och Mariaberget till Gamla Stan.
När jag är ute och plåtar på nätterna ”på riktigt” alltså med stativ och långa tider brukar jag gå ut vid 2 tiden på natten för att det skall vara natt med få upplysta fönster. Det är ganska annorlunda stämningsmässigt än att gå runt och ta bilder ”bara när det är mörkt” och de flesta andra också är vakna.