OmTag. Många som propagerar för det analoga.

Många verkar gå över till/gå tillbaks till eller åtminstone testa den analoga fotografin. Skälen kan vara flera, en del vill ha ett långsammare tempo andra tycker att det analoga ger en annan känsla i bilderna. Kul att fler testar på tycker jag, men för egen del längtar jag inte tillbaks till det analoga småbildsplåtandet.

Jag kommer ihåg hur jag i stort sett dagligen under ganska många år knallade ut på stadens gator och plåtade, för det mesta med en rulle 36 bilder i Leican och en extra i fickan, för att sedan komma hem och framkalla, torka klippa upp och skanna. Jag hade även mörkrum i köket, men gjorde bara kopior på de bilder jag tyckte var lite extra och samlade dessutom ihop så att jag kunde köra ett gäng bilder på natten då och då.

Jag har fortfarande kvar Leican och 50:an (som jag plåtade 90% av bilderna med) och förstoringsapparaterna, en Fujimoto G70 och en Durst Laborator 1000 med kalljushuvud, men förstoringsapparaterna står sedan flera år på vinden.

Som sagt analogt småbild är inget jag längtar tillbaka till.

Däremot att plåta med större format på nätterna med långa exponeringstider kommer jag säkert ta upp igen. De större formaten ger en fantastisk följsamhet i gråskalorna och en bildkvalitet som är oslagbar. Här är två bilder av samma motiv, tagna olika nätter med olika utrustning. Den ena är plåtad med mellanformat, Hasselblad 503 cx och den andra är plåtade med storformat 4” * 5”,  Wista 45 SP. Exponeringstiderna var ca 5 minuter för mellanformatsbilden och ca 20 minuter för storformatsbilden. Motivet är Lena Lerviks fina skulptur "En berättelse om något som vi glömt" som finns i Marievik, Liljeholmen.

Det ger en speciell tillfredställelse att komma hem efter en natt då man kanske bara tagit 4 bilder med storformatskameran men samtidigt vet att man gjort det man kunnat för att få dem så bra man kan.

2024-08-24 18:59   mombasa

Det är kanske inte helt omöjligt att fotografera mer återhållsamt med med digital utrustning. Ett visst mått av koncentration och fokusering på uppgiften borde kunna leda till färre exponeringar.
/Gunnar S

Besvara

Svar från alf109 2024-08-24 20:28

Det är ju ett mynt med två sidor, dels detta som många skriver om att man "går ned i tempo" när man inte kan granska sina bilder direkt och ta hur många som helst. Den andra sidan av myntet innebär ju att man också kan tillåta sig att ta några exponeringar på samma motiv eftersom det är gratis och därmed minska risken för att bilden blir oskarp osv. Dessutom kan man ju kolla att exponeringen blev som jag ville ha den, vilket jag kan ha nytta av när jag plåtar på natten som exempel. Med det sagt så tillhör jag dem som väntade ganska länge med att gå över till digitalt även fast jag haft digitalkameror hela tiden. Det kändes inte som att den digitala fotografin "var på riktigt" tyckte jag, men det mesta av detta satt i huvudet på fotografen. ;)
/Affe

Svara