mot mörker

Inte roligt att bli förkyld. Det känns att man inte är sjuk på riktigt och ändå kan man knappt röra på sig… Försökte hålla modet uppe, men det var svårt med hosta, nysningar och allt det snörvlandet… Lukt och smak försvann inte så det var ingen fara, en vanlig åkomma som brukar visa sig på hösten. I alla fall brukar jag drabbas av något sådant när alla löv faller.

Det var något fototillfälle, men trötthet var starkare och vann till slut.

Idag är det slut på oktober och snörvlandet minskade betydlig så jag hoppas att november kan bjuda på några ljusa stunder.

Det blir svårt eftersom just denna månad är oerhört mörk.

Inspirerad av Lena tänkte jag att ha ett novemberprojekt och försöka fånga något ljust varje dag. Vi får se hur mycket disciplin det kommer att behövas. Brukar fota mest spontant och om jag ska göra något förbestämt brukar det bli pannkaka… I alla fall novemberljus ska lätta på mörkerångest…

i mollskala...

Regnet faller i mollskala utanför och Chopin vals inne...

(https://www.youtube.com/watch?v=E7vmWCgB5uQ)

Droppar ute och musikdroppar inne. Oktober känns blue...

höstpromenad...

...vid havet

Havet bjuder på snabba skiftningar i ljus och färger och det blir alltid något spännande att se.

Om det inte blåser för mycket brukar jag "trampa" dagligen på stranden, för hälsan, för att vädra tankarna, för nöjes skull och även för foto.

Fast ibland följer inte kameran med...

De senaste åren blev det väldigt glest med fotopromenader. Kunde inte hitta mening i själva fotandet. Kände mig överrumplad av alla bilder runt om. De jag har tagit själv och andras på alla möjliga nätsajter och andra medier. Bilderna blev som en nytt språk att lära sig... och plötsligt svårare än något annat...

Det skulle bli si eller så...

Det trendigaste var just såhär eller sådär...

Man skulle klicka här och där...

Skriva, klicka, lajka, favorisera, kommentera och multiplicera ... och skryta... om och om som influenser gör...

Här och där en algoritm eller nätspöke som "hjälper till"

och vips

är man en stor och känd

???

Jag fattade ingenting. Tyckte inte om nättroll och multilajkar och den sortens kändisskap. Frågade mig själv vart skulle det leda. Hade inget svar och drog mig ifrån...

...för att hitta tillbaka till fotografering.

blandade känslor

En blandning av sensommarinsekter och oktoberdimmor.

Idag, i regnet och mörkret passade det bra att sortera några bilder tagna förra året.  Fyllde några minneskort under pandemin och sen hade jag ingen lust att framkalla bilderna eller bara sortera de och det blev en salig blandning av allt möjligt. Mest makro. Som jag skrev tidigare i mitt fall blir det alltid mycket makro.

Det visade sig att några flugor och andra insekter poserade fint bland de sista blommorna på sensommaren och på hösten. Oktober 2020 bjöd på mycket dimmor vid sjön i Småland och det blev många bilder.

Och nu är det höst igen... De två senaste åren försvann i corona dimman.

Jag har inte lidit särskilt mycket av begränsningar, tvärtom, ibland kändes det nästan skönt att skippa människor i närheten, men idag blev det påtagligt att allt är annorlunda och att även en liten spontan fotoutflykt måste planeras utifrån pandemin... Det är inte längre bara att ta bilen och dra... Inte för mig i alla fall...

om och om igen...

Vackra vyer från Tasmanien eller Shetlands vilda kust, det kunde varit något...

Men jag kan inte fotografera i Tasmanien och  Shetlandsöarna är ouppnåeliga med...

Men jag kan ofta åka till en liten sjö några mil bort och glädjas av naturens dynamik och fotografera olika speglingar till exempel. Om och om igen.

Det regnar nu igen så det blev en liten stund vid datorn och några bilder blev klara för att visas på bloggen.

Det kliar i resekänslor, men det tar lite tid till innan jag vågar dra någonstans... Inte nödvändig till Tasmanien.