Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

Nya DOGMA-löftet (nu måsta väl alla bli nöjda :)

 
Ricoh GR-D II (Den mest "Dogmatiska" av kameror: Leica M3 :-)

Nu har jag och Bengt stött och blött DOGMA löftena och här kommer vårt slutgiltiga ;-) förslag:

1.   Allt foto ska genomföras utan påverkan från fotografen. Ingen manipulation eller arrangemang av motivet är tillåtet.

2.   Bara naturligt, befintligt ljus är tillåtet dvs ingen blixt, inga extra ljuskällor eller reflexskärmar eller annan manipulation av det befintliga ljuset.

3.   Kameran måste vara handhållen, dvs inget stativ, men fotografen får ta stöd mot objekt i sin omgivning.

4.   Bara en film alt inställning i kameran får användas. Dvs färg ELLER s/v. På digitalkameran måste skärpa, mättnad, och övriga parametrar anges i löftet. ISO inställningen får justeras eller likvärdiga filmer med olika hastigheter användas.

5.   Bara en optik alt ett läge på ett zoomobjektiv, dvs en brännvidd får användas. Och brännvidden bör inte överstiga 90mm för småbild eller motsvarande bildvinkel: 24,5 grader.

6.   Bilden får inte innehålla ytliga/konstlade motiv som våld, pornografi odyl.

7.   Bilden får efter exponeringen inte beskäras.

8.   Bilden får inte manipuleras – bara framkallas och skannas alt konverteras från RAW-format. I samband med detta får bildens parametrar justeras samt efterbelysning/skuggning utföras så att bilden så mycket som möjligt överensstämmer med fotografens minnesbild av motivet. Skador i bilden som damm och döda pixlar får retuscheras.

9.   Om kameran medger mer än ett bildformat skall ett väljas.

10.   Bilden, inte fotografen eller tekniken skall uppmärksammas. Diskussion och kritik skall handla om bilden.

OK - vad sägs?
Som ni märker är texten kortad, främst under punkt 1 och 5.
 Och löftena är förenklade enligt allmänna  önskemål, vilket syns tydligast under punkt 4, 5, 8 och inte minst under punkt 9.

Om vi tar bort mer så tycker vi nog att själva tanken med DOGMA faller. Det står ju alla fritt att skapa sitt eget "DOGMA" - men "DOGMA 07" med dess tillhörande bildpool här på Fotosidan.se är inte en induvidualistisk övning. Utan något som vi gör tillsammans och då måste vi ha en gemensam grund att utgå från. Men ingen tvångströja - bara en tagelskjorta ;-)

Inlagt 2008-08-23 10:20 | Läst 12645 ggr. | Permalink

"Jag är inte medlem i Dogma (jag har övervägt det, men av olika skäl är detta inte rätt tillfälle för mig att ta tag i ett sådant projekt), men följer projektet med visst intresse. Jag ser personligen Dogma-fotografi som en sorts fotografisk kata (för er som är bekanta med kampsportsterminologi), eller meditation (som Johan uttryckte det). Poängen är att begränsa sig till en uppsättning teknik och fotografera så mycket med den att "rörelserna" blir en del av en själv. Inte för att det i sig ger vare sig bättre eller mer "äkta" bilder, eller något annat kvasielitistiskt som jag sett bland dogmatikerna ibland, utan för att det är en övning i bildseende att ta med sig när man fotograferar "skarpt" och tillåter sig alla tillbuds stående medel. Mot den bakgrunden tar jag mig friheten att ha ett par synpunkter på Dogma-löftet. Punkt 1: Bra att "ingen interaktion mellan fotograf och motiv" försvunnit. Det möjliggör i alla fall någon form av porträttfoto och journalistiskt foto. Med tidigare formulering kunde man strikt talat bara fotografera främlingar och annat än människor (d.v.s. gatufoto). Hela Dogma 07-projektet har känts uppenbart väldigt gatufotoanpassat, och inget fel i det, om det inte vore för att man säger sig rikta sig till alla typer av fotografer. Att ge ett gatufotoanpassat Dogma-löfte är poänglöst för en utpräglad naturfotograf. 3. En begränsning som känns fullständigt poänglös och egentligen bara fyller funktionen att begränsa Dogma till gatufoto, och utesluter till stor del natur-, landskaps- och arkitekturfoto, och andra typer av fotografi som till sin natur kräver foto med långa slutartider/brännvidder och stativ. (Ett liknande resonemang kan naturligtvis i princip föras om t.ex. blixt, men jag tycker att det är en avgörande skillnad mellan att påverka ljuset och att staga upp kameran, vilket ju inte i sig påverkar motivet på samma sätt som blixt gör.) 4. En punkt där Dogma-löftet "mildrats" på ett sätt som för mig går emot den asketiska idén med Dogma. Jag tyckte idén med en film/ett ISO var bra. Filmer med olika ISO är sällan likvärdiga: det skiljer alltid i korn o.s.v. och detsamma gäller olika ISO-tal på digitalkameran. Dessutom är ju en del av poängen med asketismen att minimera antalet rörliga parametrar i utrustningen. Till yttermera visso är den nuvarande formuleringen en tolkningsmässig mardröm. 5. Bra att "får inte" mildrats till "bör inte", men begränsningen till brännvidder under 90mm känns fortfarande konstlad och onödig. Vad är skillnaden mellan att utöva sin asketism vid 14mm ultravidvinkel (som är helt okej) och att göra det vid 400mm supertele (som inte är okej)? Återigen en begränsning som mest tycks tjäna syftet att framställa gatufotografi som lite finare än annat foto. För den som inriktar sitt fotografi på t.ex. djurliv kan det vara helt meningslöst att göra sina "Dogma-övningar" vid korta brännvidder. 6. Denna punkt har alltid känts som en blinkning till politisk korrekthet, mer än ett konstruktivt bidrag till Dogma-asketismen. Vem avgör vad som är ytligt eller konstlat? En fullständigt omöjlig distinktion, som bara bygger på att några sätter sig till att vara smakdomare över andra -- en bedömning som bör vara upp till betraktaren att avgöra och delge sina synpunkter om. Renodlad pornografi bör ju i alla fall redan vara uteslutet genom förbudet mot arrangerade motiv i punkt 1. Utöver det, varför skulle inte sex och våld kunna utgöra väl så intressanta och djupsinniga föremål för konstnärligt utforskande? Det är de saker jag fortfarande inte känner mig bekväm med i löftet, men det nuvarande förslaget är bra i sina enkla formuleringar. Lite intressant att punkt 10 alls behövs. Det säger kanske en del om en attitydutveckling som skulle behövas inom Dogma-familjen. I och med att man ska fästa ett löfte vid en viss utrustning är det lätt hänt att man diskuterar varandras löften, snarare än varandras bilder. Det behövs också fler som inte ansluter sig till det rådande idealet att Leica + svartvit film är "det mest dogmatiska", d.v.s. det mest "riktiga" fotografiet."


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Låter bra, även om jag inte ser nån förändring från tidigare! :)

Nummer 4 blir lite svårtolkat. Är det ok att köra Tri-x 400, och ibland en "liknande" film som t ex Plus-x, HP5+ eller Neopan 100/400/1600? Tycker att det vore enklare och klarare om ni bara skrev sv/v eller färg! Eller iaf skrev VAD ni menar med EN film. Som det står nu så ska man köra EN film, men man får även köra fler liknande filmer! :)
Tycker det ser bra ut, sedan tycker jag kanske som Johan P att färg eller sv/v borde räcka, men funkar så här också tycker jag :)
-affe
En reflektion om färg kontra sv/v är att med en digital systemkamera kan vi inte ha sv/v som löfte då de inte tar bilder i sv/v. I alla fall inte min K10D. Så, alltså en fråga: är det OK att konvertera till sv/v (kanske som att konvertera från raw)?
/John-Erik
Oj, vilken intressant grupp! Är verkligen frestad av att gå med här.

Men kan någon lite mer utförligt förklara vad "mättnad, och övriga parametrar" är för något?

Och vad menas i praktiken med "ISO inställningen får justeras"?
Jag är inte medlem i Dogma (jag har övervägt det, men av olika skäl är detta inte rätt tillfälle för mig att ta tag i ett sådant projekt), men följer projektet med visst intresse. Jag ser personligen Dogma-fotografi som en sorts fotografisk kata (för er som är bekanta med kampsportsterminologi), eller meditation (som Johan uttryckte det). Poängen är att begränsa sig till en uppsättning teknik och fotografera så mycket med den att "rörelserna" blir en del av en själv. Inte för att det i sig ger vare sig bättre eller mer "äkta" bilder, eller något annat kvasielitistiskt som jag sett bland dogmatikerna ibland, utan för att det är en övning i bildseende att ta med sig när man fotograferar "skarpt" och tillåter sig alla tillbuds stående medel. Mot den bakgrunden tar jag mig friheten att ha ett par synpunkter på Dogma-löftet.

Punkt 1: Bra att "ingen interaktion mellan fotograf och motiv" försvunnit. Det möjliggör i alla fall någon form av porträttfoto och journalistiskt foto. Med tidigare formulering kunde man strikt talat bara fotografera främlingar och annat än människor (d.v.s. gatufoto). Hela Dogma 07-projektet har känts uppenbart väldigt gatufotoanpassat, och inget fel i det, om det inte vore för att man säger sig rikta sig till alla typer av fotografer. Att ge ett gatufotoanpassat Dogma-löfte är poänglöst för en utpräglad naturfotograf.

3. En begränsning som känns fullständigt poänglös och egentligen bara fyller funktionen att begränsa Dogma till gatufoto, och utesluter till stor del natur-, landskaps- och arkitekturfoto, och andra typer av fotografi som till sin natur kräver foto med långa slutartider/brännvidder och stativ. (Ett liknande resonemang kan naturligtvis i princip föras om t.ex. blixt, men jag tycker att det är en avgörande skillnad mellan att påverka ljuset och att staga upp kameran, vilket ju inte i sig påverkar motivet på samma sätt som blixt gör.)

4. En punkt där Dogma-löftet "mildrats" på ett sätt som för mig går emot den asketiska idén med Dogma. Jag tyckte idén med en film/ett ISO var bra. Filmer med olika ISO är sällan likvärdiga: det skiljer alltid i korn o.s.v. och detsamma gäller olika ISO-tal på digitalkameran. Dessutom är ju en del av poängen med asketismen att minimera antalet rörliga parametrar i utrustningen. Till yttermera visso är den nuvarande formuleringen en tolkningsmässig mardröm.

5. Bra att "får inte" mildrats till "bör inte", men begränsningen till brännvidder under 90mm känns fortfarande konstlad och onödig. Vad är skillnaden mellan att utöva sin asketism vid 14mm ultravidvinkel (som är helt okej) och att göra det vid 400mm supertele (som inte är okej)? Återigen en begränsning som mest tycks tjäna syftet att framställa gatufotografi som lite finare än annat foto. För den som inriktar sitt fotografi på t.ex. djurliv kan det vara helt meningslöst att göra sina "Dogma-övningar" vid korta brännvidder.

6. Denna punkt har alltid känts som en blinkning till politisk korrekthet, mer än ett konstruktivt bidrag till Dogma-asketismen. Vem avgör vad som är ytligt eller konstlat? En fullständigt omöjlig distinktion, som bara bygger på att några sätter sig till att vara smakdomare över andra -- en bedömning som bör vara upp till betraktaren att avgöra och delge sina synpunkter om. Renodlad pornografi bör ju i alla fall redan vara uteslutet genom förbudet mot arrangerade motiv i punkt 1. Utöver det, varför skulle inte sex och våld kunna utgöra väl så intressanta och djupsinniga föremål för konstnärligt utforskande?

Det är de saker jag fortfarande inte känner mig bekväm med i löftet, men det nuvarande förslaget är bra i sina enkla formuleringar. Lite intressant att punkt 10 alls behövs. Det säger kanske en del om en attitydutveckling som skulle behövas inom Dogma-familjen. I och med att man ska fästa ett löfte vid en viss utrustning är det lätt hänt att man diskuterar varandras löften, snarare än varandras bilder. Det behövs också fler som inte ansluter sig till det rådande idealet att Leica + svartvit film är "det mest dogmatiska", d.v.s. det mest "riktiga" fotografiet.
Det ser bra ut tycker jag.
/Krister
Jag tycker att ett fast iso eller film borde gälla, annars faller liksom hela iden med Dogma, jag förstår inte alls varför den regeln togs bort ? Själv kommer jag hålla mig till ett och samma ISO.

/kent
Att medlemmarna anger sitt Dogma löfte på deras profilsida tycker man jag vore självklarhet, men så är ju långt i från fallet, en 11 regel kanske ?
Själv har jag inte bestämt mig ännu, men så fort jag gjort det kommer infon upp på min profil.

/kent