Friday fun - en dålig förlorare :-)

Ridån går upp för nästa generation ädelkompakter - men allt började med Leica!

Ricoh GR-D III  med ett fast 6mm (motsvarar 28mm) objektiv med f1,9 som största bländare.

Med begreppet "ädelkompakt" avses oftast en kompaktkamera med högklassisk (företrädesvis fast) optik, som tex Contax T2, Nikon 35Ti, Minox 35 GL och Ricoh GR - för att nämna några.
I den digital världen är den än så länge inte lika vanlig, de stora tillverkarna har satsat på avancerade zoom-kameror med funktioner, reglagege och RAW-format hämtat från DSLR-världen, som tex canon G10. "Riktiga" ädelkompakter med fast optik och optisk sökare (ofta tillval) ha bara släppts av Ricoh, Sigma och nu senast Leica. 

Men låt oss ta en titt på historien - hur det hela började.

                    
Leica O-serie kameran från 1923 - en prototyp som föregick Leica I

Den första riktiga (serietillverkade)  småbildskameran var faktisk per definition en ädelkompakt: Leica I (modell A) från 1925 med fast 50mm optik. Den hade en enkel optisk sökare, avståndsmätare (mätsökaren) var ett tillbehör som fästes i tillbehörsskon (samma som dagens blixtsko). Och den revolutionerade fotografin när den kom. Men den startade även en fotografisk evolution, 1930 infördes skruvgängan (M39) och Leican blev en systemkamera med utbytbar optik - den moderna kameran var född! Och bara två år senare kom Leica II, nu med integrerad mätsökare och med ett brett utbud av vidvinkel, normal och tele-objektiv, samt diverse tillbehör som spegelreflextillsats (Visoflex) och en uppsjö anordningar för makrofoto.


Från höger: Leica II, Leica M6 TTL, Leica M8 - samtliga med Summicron 50 alt 35mm objektiv.

På den vägen är det - kompakten som blev en kompakt systemkamera blev alla moderna kamerors "urmoder".
Och ser vi på själva Leicakameran så har det inte hänt så mycket: 1954 kom Leica M3 med M-bajonett och med förfinad mätsökare som visar ramar för bildutdsnittet för flera olika brännvidder. Sedan kom M5 1971 med inbyggd ljusmätare, med M6 som var i produktion från 1984 till 2002 nådde den analoga M-kameran sill fulländning. Och slutligen, 2006, med Leica M8 så blev M-kameran till slut digital. Men Leica M8 har alla grundläggande funktioner gemensamt med Leica II från 1930, den största skillnaden (om man bortser från digitaltekniken) är att kameran fått en bättre sökare men blivit större och klumpigare!

Men vad har nu detta med ädelkompakten att göra?


Leica X1 med APS-C sensor och ett fast 24mm (motsvara 35mm) objektiv.

Jo - när nu Leica släpper sin X1 (som är "skrämmande" lik en Leica I) så har den i stort sett bara en brist (eller egenskap som skiljer den från M-serien) - den har fast monterad optik. Och detta har den gemensamt med sina "kusiner" Ricoh GR-D III och Sigma DP-2.
Men ponera att historien upprepar sig - att ädelkompakterna förses med skruv eller bajonett-fattning. Något som hände Leica I redan efter fem år, men nu går det nog snabbare....


Olympus digital Pen-F, Micro-fourthirds standard, här med 17mm (motsvara 35mm) objektiv.  

För det har redan hänt ;-) Olympus var först ut (tidigare i år) med sin digitala Pen-F. Den kanske är lite för stor för att fullt ut jämföras med de ovan nämda ädelkompakterna, men den är betydligt mindre än en DSLR.

Så frågan är: vågar Leica, Sigma och Ricoh att följa efter Olympus exempel? Och när (snarare än om) de gör det - vad händer med den traditionella DSLR-marknaden? Är vi fotografer redo för ett paradigmskifte?

Jag tror det - uppenbarligen så är de "två stora": Nikon och Canon rädda för denna utveckling - de har inga ädelkompakter, än mindre "Pen-F motsvarigheter" i sitt sortiment.

Men en tillverkare som Leica, med sitt historiska arv, skulle kunna ta initiativet igen - om man skapar en produkt som inte bara är kvalitetsmässigt överlägsen utan även "rätt i tiden".

Welcome to the brave new world ;-)

Skrivkramp (massive digital information overload)

Ricoh GR-D III rakt av från kortet nu på morgonen. "Mitt digitala monster kräver en ny bloggpost"

Jag lider just nu av skrivkramp, ganska rejäl sådan. Mest beror det nog på att jag återigen arbetar som Marknadschef, ett jobb som kräver att jag går in som "nöd copy" när tids och/eller resursbrist slår till. Och som även innebär att jag måste läsa en massa texter, ge godkännade men även se till att nödvändiga justeringar görs mm, mm. Nu tycker jag såklar att detta är roligt och utmanade - mitt problem är nog snarare allt annat skrivande - som jag gör för "skojs skull".

Lösningen är att prioritera. Därför har det varit tyst i bloggen några dagar, mitt Twitterkonto har varit inaktivt, jag har inte kommenterat bilder och bloggpostsvar som vanligt här på FS, ett antal privata mail ligger obesvarade, Facebook inbjudningar ligger orörda osv...

Hoppas ni förstår mig och har tålamod - nya spännande bloggposter kommer!

Lazy Sunday Pictures - lite bilder tagna med Ricoh GR-D II & III

Ricoh GR-D III med vidvinkelförsatsen GW-2 (motsv. 21mm) Taget med Ricoh GR-D II

Så har ännu en söndag förflutit, hade tänkt skriva klart min Leica M9 test, men istälet blev det skogspromenad med två Ricoh GR-D (II&III) och familjen såklart ;-)
Angenämt med två små kameror och lite tillbehör i fickorna istället för en fotoväska på axeln.


Ricoh GR-D III

Jobbar på en Ricoh GR-D III test, med tillhörande bilder. Tex bilden ovan som är tagen på 800 ISO, men jag exponerade den med båda kamerorna på alla förekommande ISO-lägen och med olika tids/bländare kombinationer. Så den lär dyka upp i det färdiga testet ;-)


Ricoh GR-D II

Skogen är inte riktigt min "hemmaplan", men den är vacker och ljuset ger den karaktär. Grönt är liksom skönt ;-)


Ricoh GR-D II

Med Ricoh GR-D - oavsett modell - så är det svårt att låta bli makro-läget, och makro är egentligen inte min grej ;-)

Friday fun :-)