Camera Obscura
Om porträttet på mitt kontor och tidningen som jag är med och ger ut...
Mannen på bilden ovan är C.O. Rosenius (1816-1868) - jag har en annan bild på honom hängande på mitt kontor. Varför?
När Dagens Nyheter 2009 listade de hundra mest inflytelserika svenskarna hamnade Carl Olof Rosenius på 41 plats, före både Fredrika Bremer och Hjalmar Branting. Inte minst hans betydelse för den svenska demokratins framväxt betonades. Men han var predikant och författare. En av Sveriges mest lästa och översatta - genom tiderna. Och han var med och grundade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen - EFS. En väckelserörelse inom Svenska kyrkan, min egen hemvist i kyrkan och tillika min arbetsplats. I år är det 200 år sedan han föddes. Han var också redaktör för Missionstidningen som senare skulle slås ihop med vår tidskrift Budbäraren och bli EFS Missionstidning Budbäraren. Den har jag den stora förmånen och förtroendet att vara chefredaktör för och i år är vi inne på årgång 183.
I år är det också 150 år sedan vi sände ut våra (och därmed Sveriges) första missionärer. De tre modiga missionärerna landsteg i det som i dag är Eritrea, en skulle återvända hem - två skulle snart vara döda. Många, många fler skulle följa i deras fotspår. Värt att notera är också att året de reste ut - 1866 - var ett av de värsta nödåren i vår moderna historia då emigrationen till USA kulminerade. Över 1,5 miljoner svenskar utvandrade. Jag tänker ofta på hur fort vi glömmer...
Läs Missionstidningen Budbäraren online: http://budbararen.nu
Läs mer om EFS missionshistoria: http://www.imission150.nu
Besök EFS online-arkiv: http://efsarkiv.nu
Läs mer om C.O. Rosenhus: https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Olof_Rosenius
Läs mer om utvandringen från Sverige: https://sv.wikipedia.org/wiki/Emigrationen_från_Sverige_till_Nordamerika
Igår i Prag, bara ett streetphoto sådär i förbifarten...
Fujifilm X-T1 med Fujinon 18/2 - obeskuren men s/v-koverterad och bearbetad i Photoshop.
I går, när jag promenerade runt i Prag...
Bara ett streetphoto taget sådär i förbifarten...
Fujifilm X-PRO1 med Fujinon 35/1.4 - och i vanlig ordning obeskuren men s/v-koverterad i PhotoShop.
Det är mycket sällan jag har kamera med mig numera, och då blir det inte heller några gatufotografi. Men häromdagen.sent på kvällen, mellan två intervjuer, på Mariatorget - hade jag kameran på magen! Och jag passerade ett motiv - reflexerna sitter i...
Att fotografera ett virus...
Svepelektronmikroskop och 40 000 gångers förstoring - eller?
Just nu är hela familjen mer eller mindre utslagen av influensan och jag vet inte om jag kan ta tåget mot Stockholm i vanlig ordning måndag morgon. Kanske måste jag vabba och i värsta fall drabbas även jag, men just nu känns det ok och alla feberkurvor pekar åt rätt håll. Tror att det går bra utan min insats nu...
Jag får se när klockan ringer om ca 5h ;-)
Och vad gör man när man har haft fullt upp med att försöka ta hand om allt och alla de senaste dagarna? Man fotograferar virus såklart, eller hur man nu tror att ett virus ser ut :-)
Nej - Fujifilm X-T1 med Fujinon 35/1,4 och rejält pillade med i PS som ni ser, nedan originalet...
För exakt 25 år sedan - på Berlinmurens krön!
Nikon F4 + 35/1,4 och Kodak Tri-X Pan - Brandenburger Thor sedd från väst natten mot 9/11 1989..
Vi hörde på nyheterna att något exceptionellt var på väg att hända i Östtyskland. Beslutet var snabbt fattat, bilen packad och några timmar senare kom vi fram till Västberlin. Jag minns fortfarande vad jag valde att stoppa i fotoväskan: Nikon F4, FM2, 20/2,8; 24/2; 35/1,4; 85/1,4 och en 80-200/2,8 (skjutzoom) samt Tri-X och en massa Kodachrome. Tandborste, tandkräm, deodorant och ett ombyte. Vi parkerade bakom riksdagshuset, strategiskt nära Brandenburger Thor som var epicentrum för demonstrationerna i väst. Bilen blev vår bas de närmaste 48 timmarna - som var mycket mer omvälvande än vi någonsin vågat hoppats.
Trycket inne i Österberlin var enormt och i väst pågick solidaritetsdemonstrationer. Västberlinarna försökte storma muren - på andra sidan väntade gränspoliserna med vattenkanoner. Ingen visste vart det skulle leda. Ryktena gick vilda - och så plötsligt - nyheten att gränsen skulle öppnas - omedelbart.