56 svenskar mördade i Kina

Under Boxarupproret år 1900 dödades 56 svenska missionärer, män kvinnor och barn. Videon ovan återger Carl Lunberg sista brev hem till Sverige.
Vårt minne är kort, och 110 år är kanske en lång tid, men i ett missionsperspektiv så är 100 år kort. Kristna har sedan Jesus gav missionsbefallningen för  2000 år sedan arbetat på att sprida de goda nyheterna över hela världen - ofta med det egna livet som insats.  Och vi får inte glöma dem som betalade det yttersta priset för denna sin övertygelse.
Troende eller ej -  vi vandrar alla vår livsvandring på de stigar som tidigare generationer trampat upp.

Nedan en kort biagrafi över Carl Lundberg som vår producent Fredrik Lundqvist sammanställt inför arbetet med videon:

"Carl Lundberg föddes i Bersebo, strax utanför Åtvidaberg i Östergötland, den 27 februari 1867.

Vintern 1890 mötte han Gud, och tog emot Jesus som sin frälsare. I sin hunger efter mer av Gud gick han med i Helgelseförbundet och gick deras bibelskola i Smedstorp 1891. Efter detta arbetade han som evangelist.

1892 gick han ytterligare en bibelkurs i Jönköping där han träffade pastor William Emmanuel Franzén, som samlade missionärer till Kina genom The Christian and Missionary Alliance i USA. Över 200 svenskar åkte till Kina genom detta samarbete, och Carl var bland de första 20 som åkte.

Väl i Kina blev Carl och hans fru Augusta stationerade i Chonguei, där de mötte mycket motstånd. Befolkningen där hade aldrig sett utlänningar förut, och var skeptiska. De lyckades trots motståndet öppna en spartansk, men mycket effektiv, missionsstation. Efter mycket arbete och evangelisation vann de befolkningens förtroende, och stationen blev en plats dit människor regelbundet kom för undervisning och förbön.

Efter två år blev de omplacerade till Kueihuacheng, där Carl och hans fru kom att förestå en missionsstation dit andra missionärer kunde komma för konferenser, kurser i kinesiska och annan träning. Carl beskrevs av gästande missionärer som gudfruktig, full av glädje och enkel att tala med. Hans och hans fru blev mycket populära bland de inhemska missionärerna.

År 1900 började de förföljelser som skulle kulminera i det stora Boxarupproret. Flera kristna missionärer blev mördade, och många missionssällskap började evakuera sina medarbetare.

I juli samma år förstod Carl och Augusta Lundberg samt deras vänner att det var hög tid att sätta sig i säkerhet. Den lilla karavanen om sju missionärer och fem barn skulle försöka ta sig norrut genom Gobiöknen till Urga, nuvarande Ulan Bator, i Yttre Mongoliet för att sedan söka sin tillflykt till Ryssland. Efter två dagsresor blev de överfallna och plundrade på sina pengar. I drygt två veckor fortsatte de över bergen och den brunbrända slätten. Ytterligare sju gånger råkade de ut för rövare, som snart hade tagit de återstående hästarna, kamelerna, proviant och kläder.

Några dagar senare nåddes de av en kinesisk budbärare från en närbelägen katolsk missionsstation, där man fått höra om deras nödläge och därför nu ville erbjuda dem en fristad. Med tanke på dåtidens ömsesidiga fiendskap mellan katoliker och protestanter var detta anmärkningsvärt storsint. Från denna missionsstation lyckades Carl Ludvig få iväg två brev, vilka skildras i videon som ett sammandrag av de båda.

Carl och Augusta Lundberg, Edvin och Emma Andersson, Emelie Erickson, Emil och Hanna Olson och deras barn led martyrdöden när denna station attackerades."

Detta blogginlägg är tillägnat de modiga svenskar som sätter andras väl före sin egen bekvämlighet och väljer att lämna vårt trygga land för att "alla folk och stammar" skall få de goda nyheterna. Och jag har förmånen att få känna några av dem.

"Martyrernas blod är kyrkans utsäde"
Tertullianus, andra århundradet

Ps.
Nu är ju detta en "fotoblogg" så några rader om tekniken är motiverat. Videon är filmad med DSLR-kameror, en Canon EOS 7D och en Panasonic Lumix GH1. Optiken som användes var Canons 70-200/4, 60/2,8 och 28/1,8 samt Panasonics 20/1,7.