Några tankar kring förlorade bilder (analogt vs digitalt) - samt en av mina mest använda bilder som bara delvis är min!

Leica M2 + Sumicron 50/2. En av de bilder som jag tog under min militärtjänstgöring som fotograf på F17,

Läste Bengts blogginlägg häromdagen, som förutom att vara ett generalangrepp ( i vanlig ordning ;-) på digitalfotografin också lyfter frågan "håller bilderna för framtiden?"

Nu vill jag slå ett slag för den digitala bilden utifrån ett yrkesfotoperspektiv. Jag har nämligen förlorat en massa analoga dia- och negativ-original under åren. Varför?

1. I vissa fall (som vissa av mina lumparbilder) så äger uppdragsgivaren originalet - med stor risk att det förkommer, förstörs eller blir otillgängligt.

2. Inskickade bilder har inte kommit i retur - trots påminnelser osv, vanligt med papperskopior, men katastrofalt när det är negativ eller dior. 

3. Bildbyrån eller tidskriften har gått i konkurs och deponerade original försvinner(har hänt mig flera gånger - ibland har jag kunnat rädda mina bilder).

4. Negativ eller dior förstörs i hanteringen och/eller slits ut av upprepade trumskanningar med tillhörande inoljning och rengöring. (Eller ljusbleks för att de lämnas framme på ljusbord mm, mm).

5. Egen klantighet - en diabild eller ett urklippt negativ är lätt att förlägga eller rentav kasta av misstag ;-)

Här är den digitala bilden överlägsen, originalet - RAW-filen - finns alltid kvar hos mig. Och den kan kopieras i all oändlighet, delas med uppdragsgivare och arkiv, misshandlas av originalare osv, osv. Men så länge jag har koll på mina säkerhetskopior så är det ingen fara. De digitala originalen tar dessutom liten plats, är automatiskt indexerade och lätta att söka igenom, samt bara ett musklick ifrån Photoshop. 

Visst - jag har gjort både dia- och negativ-duplikat av viktiga original. Och jag har fakturerat slarviga kunder för förkomna bilder (vilket ofta skadat realtionen).
Jag är glad att den tiden är över.

När det gäller arbetsflöde, leverans och arkivering så är den digitala bilden överlägsen den analoga. Sedan har analog fotografi andra förtjänster - där ger jag Bengt rätt - med råge!

--- Edit ---
Som respons på alla kommentarer samt för att utveckla mina tankar i ämnet har jag skrivit ytterligare en bloggpost:
"Några tankar och tips kring lagring av bilder - medans jag för över 1,5 terabyte bildarkiv till en ny hårddisk!"

2011-05-09 01:45   Grevture

Kul att läsa någon som tar digital lagring i försvar :-)

Jag har ofta debatterat lagring och tycker att debatten ibland blir lite sned. Den enkla sanningen är att alla lagringsmetoder (analoga eller digitala) fungerar bra om de sköts rätt. Och att alla lagringsmetoder fungerar dåligt när de inte görs på rätt sätt.

Att lagra bilder som negativ/dia/kopior påminner rent hanteringsmässigt mycket om hur man lagrar böcker, målningar, skrifter, pergament ... (typ, skydda dem från fukt, värme, ljus och fysisk åverkan). Alltså en lagringsprocess vi har hundratals års erfarenhet av. Digital lagring befinner sig jämförelsevis i barnstadiet ännu, vi har ju inte lagrat digitalt mer än runt 50 år ännu och på bred front (att även privatpersoner själva gör det) inte mycket mer än 20 år.

Visst kommer många digitala bilder att gå förlorade på grund av slarv, tekniska fel och misstag. Men i längden och sett i relation till antalet tagna bilder antagligen varken fler eller färre än alla de analoga bilder vi förlorat och förlorar genom slarv, tekniska fel och misstag.

Besvara

2011-05-09 02:56   EGW

Mina egna amatörsynpunkter på det här ämnet gör aldrig något intryck på analognördarna. Jag kan bli riktigt frustrerad inför påståendet om att analoga original skulle vara i något avseende överlägsna de digitala originalen. Så det känns riktigt skönt att se en yrkesfotograf ge sina synpunkter. Som naturligtvis väger mycket tyngre än mina, inte minst för att de är baserade på erfarenheter som jag själv inte har. Men vars giltighet jag omedelbart inser.

Besvara

2011-05-09 07:43   Bob Bovin

Hej!
Allt det här är rätt och det har hänt mig också. Mitt bästa? negativ är idag försvunnet.
I frågan, om en bild klarar 500 år, så är det dock oklart om den digitala bilden överlever, men det gör den om någon tar hand om den under hela den resan. Troligen med ett intervall av så där 50 år. Men allt detta är spekulationer, kanske kommer man på ett sätt att lagra den med mycket längre intervall.
I dag vet!! vi att en papperskopia med platina-tryck överlever 500 år om den hamnar i ett statligt arkiv, typ Kungliga Biblioteket eller något museum.

Besvara

2011-05-09 11:12   Benganbus

Jag försökte bli fotograf i lumpen, men verkade visst ha gjort för bra ifrån mig på testen... ung och dum som man va!
Så det blev att springa ute i havsbandet på kobbarna i stället som nå't slags befäl! Men hade kameran med mig i alla fall! Har visat en startande robot tidigare i en blogg! :) Fast man fick ju inte fota sån't då! Å inte så nära! :)
Och dom negativen från 1959-1960 finns också kvar! :)
B)

Besvara

2011-05-09 14:57   Johan Pihl

Kan hålla med dig om det mesta, Johan . Och fin bild du visar uppp! Jag vet inte om detta tillför nåt i debatten. Men för ca 10 år sen köpte jag en fin digital kompaktkamera. Jag sprang och tog en massa bilder under ett eller två års tid. Hade en massa bilder på hårddisken som jag sen brände på cd-skiva. Nu, tio år efter, när jag vill titta igenom dessa bilder, så märker jag att en hel bilder på cd-skivorna är oläsliga. Vet inte om det beror på dålig cd-kvalitet, eller vad?

Besvara

Linmajon 2011-05-10 21:10

Ja, eller dålig brännare. Prova läsa skivan med flera datorer(CD-läsare). Ofta lyckas någon annan maskin läsa bilderna.

Svara

Johan Pihl 2011-05-11 14:14

Tack för tipset, Mats

Svara

2011-05-10 20:27   Ola Rockberg

Jag gillar helikopterbilden ... men frågan är: var du en lumpenfotograf eller en lumpen fotograf?

Besvara

2011-05-10 20:29   bengt-re

Cloud computing kommer inom en inte alltför snar framtid göra att ingenting någonsin försvinner helt - det kommer bara att bli svårare att leta fram. Dock är oron för RAW formaten troligen befogad - att INTE spara viktiga bilder som JPEG är nog väl riskabelt - JEPG och nätbaserad lagring kommer kunna finnas kvar i eviga tider - finns ingen orsak att informationen skall försvinna om man inte vill att den skall försvinna.

Besvara

j2^ 2011-05-10 21:40

Varför skulle det vara riskabelt?

DNG löser ju problemet, särskilt om man (som jag) lägger original NEF-filen som ett inbäddat objekt i DNG-filen. Disk är billigt.

Svara

bengt-re 2011-05-10 22:29

Hur många använder NEF? Och är du så säker på att stöd för NEF finns om 50 år i system som fortfrande är körbara - nej faktum är att det inte finns något tryggare format än JPEG. "Negativen" bör man bearbeta i samma tidsålder som bilden skapades - även "framkallningen" är i sig ett tidsdokument.

Svara

j2^ 2011-05-10 23:46

Sorry, men du är ute och cyklar Bengt, eller så läste du inte vad jag sa om "DNG med inbäddad NEF".

Ja, jag GARANTERAR att jag kan läsa min DNG (som är förlustfria tolkningar av mina NEF) om 50 år, eftersom jag skulle kunna skriva en omvandlare för DNG->TIFF (Eller jpeg/whatever) SJÄLV, eftersom DNG är ett öppet format som Adobe (som skapade formatet) avsvurit sig möjligheten att kunna "döda".

Svara

x-country 2011-05-11 08:34

Jag är helt övertygad om att man om 50, 100, 150 år osv kan läsa filer i de varierande RAW-formaten och JPEG för den delen. Däremot så tror jag knappast att JPEG är standard då.

Du kan idag med din moderna slimmade laptop-PC kan köra en emulator och din burk blir en gammal hederlig Commodore 64 eller ett 8-bitars Nintendo. Du kan ju till och med köra Windows i din flashiga MAC.

Svara

bengt-re 2011-05-11 13:43

Janne Johansson du har missar det faktum att diskutionen inte rörde just DNG - Vi pratar om tillverkarspecifika format - DNG är något annat obskyrt som inte ens är ett alternativ för majoriteten av använderna. Antigen för att deras system inte hanerar format eller att de av etiska, moraliska skäl inte vill använda något som Adobe har haft sina smutsiga fingrar på. jag spar också mina CR2 filer - det är inte det, men nog f-n ser jag till att det i den "officilla" databasen finns en JPEG fil som man med SÄKERHET kan läsa i all framtid. CR2 är negativ och de hanterar och lagrar jag med en annan metodik.

Svara

j2^ 2011-05-11 14:21

Så, du tycker att vi skall bortse ifrån fungerande lösningar och hålla kvar vid saker bara för att "så har jag alltid gjort"?

Den skolan tillhör inte jag. Jag raderar alla temporära informationsbärare (JPG, TIFF, Whatever) så fort jag inte behöver dem längre.

Med andra ord: Så fort en leverans är gjort så raderar jag de filerna. Jag kan alltid återskapa exakt samma filuppsättning med ett par knapptryck.

Svara

2011-05-10 22:08   Benganbus

Jag använder digitalkameran till bloggen och till kommersiell fotografering.
De e bilder jag inte behöver hålla koll på se'n! ;)

Mina "konstnärliga" bilder tar jag med M Leican och film.
Känns tryggare, både vad gäller kamera och film! :)

Besvara

62174 2011-05-11 00:31

Bengt, det börjar kanske bli dags att du börjar ta bilder i RAW och vidareutveckla ditt gamla hantverk i det nyare "digitala mörkrummet" dvs. Photoshop? ;-) Jag lovar dig: Har du en gång trälat i det analoga mörkrummet så kommer du snabbt att finna dig tillrätta i det digitala dito. Principerna, vokabulären och arbetsgången är precis densamma. Men resultatet är helt överlägset det analoga mörkrummet.
Jag vet att du bildbehandlar en del efter skanning av film men om du istället tar ett digitalt original i RAW kan du nå mycket längre.

Svara

2011-05-10 22:41   Helmetrock

Det bästa med digitalt är väl ändå att det går att dela med sig av bilderna omedelbart över hela världen?

Jag satt faktiskt och chattade med en vän som just nu övervintrar på en forskningsbas på Sydpolen och surfar via satellit. Jag kunde visa mina senaste HDR-bilder genom att dra dem från mappen till chattfönstret, hade de varit analoga hade det dröjt ända tills hon kommer tillbaka (I november...) innan hon hade fått se dem. Nu kanske inte det var ett typexempel, men hade jag varit tvungen att fota analogt hade nog 90% av alla som nu sett mina bilder aldrig fått se dem.

Besvara

2011-05-10 23:58   Grevture

Bengt nämner ett ofta upprepat argument att vi kommer att ha svårt att tolka råfiler i framtiden. Jag har hört många påstå detta, men har aldrig hört någon enda rationell förklaring på varför det skulle bli så. Det är lite som att hävda att ingen kommer att kunna tolka dagens trafikskyltar om 50 eller 100 år.

Att tolka en råfil (oavsett tillverkare) är inte precis raketforskning. Folk snickrar ihop egna råkonverterare idag, varför skulle det plötsligt bli så svårt om 50 eller 100 år?

Dagens filformat för bilder - jpeg, tiff, de olika råfilerna, png, gif och många andra mer obskyra - är tämligen välkända och som sagt inte speciellt svåra att tolka. Kan man skriva ett program för att tolka tiff eller jpeg är det inte svårare att skriva programmet så det också tolkar råfiler.

Fördelen med att spara råfiler är att programmen för råkonvertering blir bättre och bättre. Jag har gamla filer från 2005 som jag nyligen öppnade i Lightroom 3 och fick bland annat både bättre färgteckning och bättre detaljteckning (mindre brus) jämfört med när jag först tolkade dem med Rawshooter 2005. Råfiler innehåller mer information än jpg, och har man väl tagit en råfil finns det ingen anledning att inte spara på den.

Besvara

j2^ 2011-05-11 00:07

Problemet med råfilerna är juridiskt. Tillverkaren _skulle_ kunna begrava formatet, och det skulle då (tekniskt sett, och om man hårddrar det) bli olagligt att syssla med mjukvara för de formaten.

Där har DNG en liten fördel, eftersom Adobe sett till att avsäga sig möjligheten att döda formatet. De har gått så långt så att de har patenterat formatet, och släppt patentet fritt. Inte nog med det, patentet säger också att den part som får för sig att dra upp några som helst juridiska tvister mot Adobe rörande detta patent omedelbart förlorar rätten att använda DNG-formatet.

Svara

x-country 2011-05-11 08:36

*ASGARV* Sköna lirare de där Adobe!

Svara

j2^ 2011-05-11 09:26

De är lite som Guns 'n Roses.. de har bara två lägen Genialitet (Photoshop-produkterna, DNG, etc) och ren skit (Bristen på säkerhetstänk kring Flash etc)

Svara

2011-05-11 00:19   j2^

I grund och botten så har vi ju generationsproblematiken här:

Ursprungligen analoga fotografer verkar vilja hantera sina digitala filer "Med samma rutiner" som de hanterade film.

Digitala filhanterare verkar vilja hantera sina bildfiler på samma sätt som sina worddokument.

Sen har vi ju min favoritkategori: Lightroomanvändare som fortfarande arbetar med Filer/mappar som 'huvudsaklig sortering' istället för att börja tänka på metadatahantering.

Det handlar ju om att ta tillvara på de möjligheter en viss mediatyp ger, och att förstå dess svagheter... Man bör ju INTE bara köra på i samma hjulspår som man alltid har gjort.

Besvara

2011-05-11 01:31   alf109

Man skulle ju kunna invertera sina digitalfiler och skriva ut dem på transparent film ;)
Skämt å sido, i och med att man har obegränsade möjligheter att reproducera original i den digitala världen finns givetvis mycket större förutsättningar för beständig arkivering med digital teknik. Allt handlar om rutiner.

Och ärligt talat, hur många negativ har arkiverats och sparats av gemene man? Ganska få, de bilder som lämnas till eftervärlden brukar föra en bleknande tillvaro inklistrade med bostick i några album. Dessutom allt som har med färg att göra är inte så kul att arkivera i den analoga världen, skulle tro att färger går ur dessa neg/dior snabbare än dvd-skivan blir oläsbar ;)

Själv uppskattar jag mina analoga svartvita negativ, men skulle lägenheten brinna är dom borta. Dessutom kan man undra om de inte kommer att hamna på tippen när man väl dragit in årorna ;)

-affe

Besvara