Camera Obscura
Breaking news - första bilden på nya Leica M9-P
Det har ryktats om en Leica M9-P i ett par dagar nu, bla på Leicarumors.com. Sedan artisten och Leica aficionadon Seal nyligen fångats på bild med en oidentifierad Leica runt halsen har ryktena - nästan - blivit bekräftade.
Är det en Leica M9-P som syns i delförstoringen ovan?
Du kan läsa mer om en ev Leica M9-P i denna tråden på Dpreview.com.
Kameror som är så vackra - att de måste användas - basta!
Nu när jag snöat in lite på det här med att fotografera kameror så kunde jag inte låta bli att titta på de bilder jag publicerat tidigare av vackra kameror. För en kamera kommer inte till sin rätt ett vitrinskåp - utan snarare när den används till det den skapades för.
Överst min kompis M8:a - med honom på Österlen. Jag vet att det är "über nördigt" när man fotograferar varandras kameror ;-)
Och ovan lite lånade fjädrar - en M9:a tillsammans med min egen M8:a.
En "vitrinskåps Leica" i full frihet - min jubileums M6 TTL som jag faktiskt rastar ibland, främst för att slutaren inte skall becka ihop - och för att den är så enormt skoj att använda. Jag säger bara - det subtila ljudet från en mekanisk Leica-slutare med gummiridå - finns det något vackrare?
Min "vardags kamera" - Bessa L - under många år - används fortfarande då och då. Enormt smidig vid brännvidder 25mm och kortare - hyperfokalfokusering!
Mitt senaste kameraköp, en Bessa R2, är tänkt att vara "stand in" för lite dyrare kameror :-) Men den är så snygg att den till vardags får stå i vitrinskåpet - fast den inte är en Leica...
Slutligen Leica II:an - som alltid står färdig laddad med film. Så även om den till vardags fungerar som "prydnad" så tas den ofta fram för att användas. speciellt om jag behöver tänka och vill ägna mig åt riktigt "slow photography".
Jag är ingen samlare, de kameror jag äger är tänkta att användas (annars bör de säljas - i teorin ;-) Men vissa är så vackra att de faktiskt pryder hemmet - när de inte används. Fast de flesta kameror i mitt hem ligger oftast nedpackade i olika fotoväskor...
Ps.
Nu har jag bloggat klart om kameror för ett tag - det trots allt bilderna som är det viktiga ;-)
Leica M9 Neiman Marcus Edition - brand suicide galore!
Detta är nog slutet, eller mycket nära slutet, för Leica som seriös kameratillverkare. Först gör man Leica M9 Titan till sitt huvudnummer på Photokina och sedan så släpper man ytterligare en "limited edition" snordyr lyx-Leica. Nu i sammarbete med Neiman Marcus i USA där den aktuella kameran tillhör de billigare av deras "fantasy gifts" inför årets julhandel.
Det som är anmärkningsvärt (eller självklart) är att för 17.500 USD får du inte bara en kromad M9 med strutsläder, en kromad Summicron 35/2, utan också en privatlektion av den "Leica expert" som personligen levererar kameran!!!
För målgruppen, antagligen van vid dagens helautomatiska DSLR-kameror med matrixmätning osv, har nog mycket svårt att få vettiga bilder med en manuellt fokuserad kamera som saknar i stort sett all övrig automatisering.
Jag tror att Leica definitivt befinner sig vid ett vägskäl - antingen satsar man på kamror och optik för fotografer, (kanske i sammarbete med tex Fuji) eller så kramar man ut varenda livstislpoäng ur varumärket tills...
För M9:an är en mycket dyr kamera med flera, för en fotograf, allvarliga brister. Avsaknaden av vädertätning och den extremt långsamma elektroniken för att nämna några.
Kjesaren är naken - kan någon se till så att han klär på sig igen?
Leica M9 som lyxaccessoar!
Med de senaste dagarnas "Leica-debatt" i åtanke kunde jag inte låta bli att visa några YouTube-klipp. De har filmats av någon japansk "Leica-nörd" som sitter med några vänner som beundrar varandras kameror. Känt fenomen hos Leica ägare - och något som tyvärr kan stärka tesen att Leica-M idag främst har blivit en sk "yuppie-accessoar" ;-)
För den intresserade kan man man även påpeka att en av M9:orna har det klassika "Leica skriptet" på toppkåpan. Enl en kommentar till videon så är den en av tio i en speciell upplaga för den japanska marknaden. Jag tror nog snarare att den är ett bevis för att du kan få din M9:a "a la carte" om du bara är villig att betala :-)
Och det går att "extrautrusta" Leican med snygga (snordyra) läderväskor och exklusiva remmar till fördömelse - men om man gör det så har man nog fallit i "accessoar-fällan"...
Men snyggt är det ;-)
Varför Leica M? Jag svarar: den optiska sökaren!
Optiska extrasökare. (Detta är en återpostning av "Den optiska sökaren - en fotografisk fetishism?" från 28/1.
"I had just discovered the Leica. It became the extension of my eye, and I have never been separated from it since I found it."
Citatet ovan från Henri Cartier-Bresson fångar essensen av att använda en optisk sökare - "the extension of my eye", dvs kameran blir en del av mig och mitt seende. Jag tror att man kan få samma upplevelse med en riktigt bra sökare, oavsett teknik. Men det går inte att komma ifrån att den optiska genomsiktssökaren med ljusram som anger bildutsnittet är särskild lämplig. Speciellt då den visar mer än själva bildutsnittet vilket ger fotografen möjlighet att kontrollera skeendet utanför bilden, man kan till och med (med vissa sökare) fotografera med båda ögonen öppna.
Sprängskiss av Leica M6 mätsökaren - i stort sett samma konstruktion som Leica M2, M4, M4-P, M7, M8 osv
Genom att integrera en optisk avståndsmätare, en mätsökare, i den optiska sökaren så får vi ett optiskt precionsinstrument som inte bara anger aktuellt bildutsnitt utan även indikerar exakt fokus. Leica har utvecklat denna sökare till perfektion i sina M-kameror. Ljusramarna, som inte bara automatiskt ger rätt brännvidd vid objektivbyte, rör sig även med fokusering för att vid alla avstånd eliminera det sk paralaxfelet. Och mätsökaren är mycket lätt att fokusera, spec vid svagt ljus där den överträffar alla autofokussystem.
Leica M8med vattenpass och 21mm extrasökare samt en Leica 1,25x sökarlupp monterad
Leicas nyare M-kameror har normalt sökarramar för 28, 35, 50, 75, 90 och 135mm, något färre i de äldre modellerna. Bränvidder längre än 135mm är svåra att hantera med mätsökare, men den lämpar sig desto bättre för vidvinklar. Därför finns det en uppsjö tillbehörssökare för brännvidder ner till 12mm. Dessutom kan sökaren kompletteras med försatser, som ger större förstoring (nogrannhet) i sökaren, anpassning för makro, vattenpass, mm.
Leica M9, Summicron-M ASPH 35/2 Framkallad från DNG i PS, obeskuren (Min favoritgata på Söder ;-)
Visst, mätsökaren är inget för sportfotografer eller fågelfolket, men för reportage, gatufotografi, dokumentation, resor, porträtt, mm där det handlar om att fånga det avgörande ögonblicket, ofta obemärkt och i befintligt ljus, där är den optiska sökaren oöverträffad.
Har du aldrig betraktat motivet och komponerat bilden i en glasklar sökare, där du ser allt som rör sig in i bilden utanför ramen, för att sedan pressa avtryckaren och faktiskt se vad du fotograferar, för sökaren blir inte svart i exponeringsögonblicket, så måste du prova det!
Låt mig som avslutning citera Elliott Erwitt:
"There's a profound difference between the simple non-reflex, direct-viewing camera (such as a range-finder Leica) and a SLR. With a reflex you tend to make the picture in the camera; with the other, you see the picture and then put a frame around it. The RF camera is also faster, quicker to focus, less noisy, and smaller, but these advantages are much less important than the fundamental difference."
Ps.
Mitt blogginlägg om EVIL-cameras, dvs elektroniska sökare.
--- OBS! ---
Detta är en "återpostning" av inlägget - Den optiska sökaren - en fotografisk fetishism? - från den 28/1 i år, främst som ett svar på Torbjörn Olssons fråga i samband med min förra bloggpost.