Nu har jag bloggat på Fotosidan i över sex år!

 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 Obeskuren, kamerans JPG - men jag drog nog lite väl hårt i reglagen när jag skalade ner den ;-)

Missade att bloggen fyllde hela sex år 9/4 - så jag får göra mitt "jubileumsinlägg" nu istället ;-)
Jag är nere i Schweiz, närmare bestämt Basel, och besöker världens största (och viktigaste) klockmässa - Baselworld. Firar med en bild från centrala Basel och den berömda Rolex-reklamen på Grand Hotels tak som jag tog i förbifarten i förmiddags, Här nere är det inte vår - här är det sommar!

 
 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 Obeskuren, kamerans JPG - Basel tidigare idag.

"Sjöö Sandström – svenska armbandsur" min senaste artikel, nu i bloggen!

Foto: Rickard L Eriksson. Jag återger även uppslagen nedan i faksimil så att ni kan se Rickards fina bider och få en uppfattning av layouten i magasinet.

Bara ett stenkast från Slottet finns Sjöö Sandström – en helsvensk tillverkare av exklusiva armbandsur, vilket är unikt. För Kungliga Magasinet berättar de om hur de fick göra försvarets flygarur, om värdet i att vara personliga och vad som gör dem unika.

Text: Johan Ericson Foto: Rickard L. Eriksson (publicerat i Kungliga Magasinet nr 1 2013)

Sjöö Sandström grundades under det sena åttiotalet av Christer Sjöö och Mikael Sandström, och 1993 presenterades deras första armbandsur. Den numera klassiska Royal Steel av första exemplar förärades kung Carl XVI Gustav. Uret utmärktes av sin rena design och höga kvalitet. Men 1997 kom det ur som verkligen satte Sjöö Sandström på världskartan – Chronolink Worldtimer – unikt med sin uppfällbara boett och kombination av mekanisk analog visning och digitalt kvarts.
I början av 2000-talet lämnade grundarna företaget, men utvecklingen och det kreativa tänkandet har inte stått still. 2011 presenterades det första professionella svenska dykaruret, Landsort, namngivet efter Östersjöns djupaste plats, 459 meter. Och året innan vann företaget försvarsmaktens upphandling av kronograf avsedd för all flygande personal. UTC Skydiver blev därmed obligatorisk för inte minst alla våra JAS-piloter, men även en civil version lanserades för privatmarknaden. Imponerande, minst sagt. 

Kontoret granne med Slottet
Vi besöker Sjöö Sandström på deras huvudkontor, bara ett stenkast från slottet, där klockorna också tillverkas. Adressen, Skeppsbron 16, har sedan år 2000 har blivit alltmer synonym med varumärket. Här träffar vi Felix Formark, nytillträdd VD, Niclas Höglund, produktchef och försäljningschefen Thérése Cederblom. Över en kopp kaffe i deras charmiga lokaler pratar vi om klockor i allmänhet och deras i synnerhet.
Felix berättar att i hans ögon så är Sjöö Sandström ett unikt varumärke som vänder sig till personer med integritet som inte vill kompromissa med parametrar som kvalitet och design.
– Lyx idag handlar väldigt mycket om att vara unik. Med en Sjöö Sandström på armen så har man gjort ett medvetet val, fortsätter han.
Niclas fyller i:
– En snabb jämförelse visar att vi ligger någonstans mellan TAG Heuer och Omega rent prismässigt. Man ska tänka på att det som styr priset, förutom själva varumärket, är också upplagan. Vi använder uteslutande Schweiziska urverk som levereras färdigmonterade och som är anpassade för oss. Klockans övriga delar kommer också från Schweiz. Alla delar byggs ihop här i Stockholm och genomgår sedan de avslutande kvalitetstesterna innan de levereras.

Får göra försvarets flygarur
Man kan säga att Sjöö Sandström är en svensk klocka som består till 100 procent av schweiziska komponenter, och, såklart, med en genuin svensk design.
– Vi har 21 återförsäljare i Sverige, berättar Felix, och även om vi satsar internationellt – nu senast med sju nya återförsäljare i Hong Kong – så är kunderna i första hand svenskar. Men många vet inte vad Sjöö Sandström är, därför var det extra roligt när vi vann den offentliga upphandlingen för försvarets nya flygarur.
Niclas berättar om den komplicerade processen:
– Det var totalt 17 olika klockor som tävlade om kontraktet, allt från enklare kvartsur till mycket dyra och välkända internationella märken. De utvärderade samtliga enligt en poängskala och tydliga kriterier som började med ”skall”, fortsatte med ”bör”, för att slutligen även väga in priset.
– Och vi vann! Fortsätter Niclas med ett leende. Det är alltså inget subjektivt val, utan vår klocka var helt enkelt bäst. Vi har fått veta att försvaret tyckte att det var roligt att det var en svensk klocka som vann.
– Ingen svensk flygande personal får lyfta utan en Sjöö Sandström på armen,
 tillägger Felix stolt. Och UTC Skydiver finns i en civil version också – det enda som skiljer dem åt i praktiken är gravyren på bakboetten.
Totalt köpte försvaret in 1100 UTC Skydiver.

När man tittar närmare på märkets nya dykarur, Landsort, så ser man att den är utvecklad tillsammans med professionella dykare, Niclas förklarar:
– Vi tog kontakt med ett antal duktiga dykare, både yrkesdykare och entusiaster som hjälpte oss med utprovningen. Vi ville tänja gränserna och skapa ett riktigt instrument, och det ska synas i designen. Sedan är det alltid en liten kompromiss för att uret även ska fungera bra i andra sammanhang. De flesta köpare använder det ju trotsa allt inte för annat än vad jag kallar ”brygg dykning” och till vardags. Kanske rentav till kostym, för det är ju trots allt också ett mycket vackert manssmycke.

Kunderna får möta urmakarna
I sin marknadsföring tror Sjöö Sandström mycket på personliga möten.
– Vi vill vara nära och personliga och därför lägger vi mycket fokus på våra återförsäljare, berättar försäljningschefen Thérése. Att vara lokalt på plats och möta våra kunder är mycket är mycket viktigt för oss. Om du som kund besöker ett butiksevent eller kommer till serviceverkstaden i Gamla Stan så är chansen mycket stor att få möta just den urmakare som byggt just din klocka – något som är helt unikt för oss. Och en närhet och service som de stora märkena aldrig kan ge. Det måste inte vara ett jätteevent med flera hundra gäster – du får en bättre känsla och personligare kontakt med oss om vi håller det hela lite mindre och mera intimt.

Extra stolta är företaget över samarbetet med fotbollsförbundet.
– Varje kvinna eller man i landslaget som spelat fler än 50 matcher erhåller en Sjöö Sandström – som förbundet köper in från oss, säger Thérése och berättar vidare:
– Vi har alla typer av ambassadörer, från äventyrare till artister. Och numera ser du även allt mer kvinnor i olika klockannonser. Intresset för klockor ökar bland oss kvinnor, inte minst nu när man kan få våra ur, som Lady Extreme, med diamanter, avslutar hon.

Precision i urmakariverstaden
Vi går ner till moderna urmakeriverkstaden en trappa ner. Här möts vi av ljusa och trevliga lokaler där djupt koncentrerade urmakare arbetar vid olika väl upplysta arbetsstationer. Överallt syns olika delar till uren, ställ med verktyg och avancerade instrument för att kontrollera klockornas kvalitet. På väggarna hänger designskisser och ritningar till de olika modellerna.
Förutom det digitala verket från ETA, som bland annat används i UTC Skydiver så används sex typer, eller kalibrar, av mekaniska urverk från samma renommerade tillverkare. Ett ultratunt och därför handuppdraget som sitter i Chronolink, tre självuppdragande urverk som finns i flera klockor, samt två med kronografmodul som sitter i de mer komplicerade uren. Urmakarna turas om att jobba med de olika momenten, allt från montering av fabriksnya ur till service och renovering av äldre ur. Klockorna som byggs här är inga hastverk – det är uppenbart att mycket yrkesstolthet och kärlek investeras i varje enskilt ur.

När vi är klara och det är dags att ta farväl sammanfattar Felix:
– Vi är unika för att vi har en mycket speciell historia, och att vi faktiskt har fem urmakare som bygger klockorna här på Skeppsbron. Att du kan få träffa din urmakare, möta den person som gjort just din klocka och signerat garantikortet. Vi vill helt enkelt vara lite som den gode grannen – inte bara till slottet – utan till alla våra bärare!



 



  Samtliga foton inklusive omslaget: Rickard L Eriksson. Layout Gustav Magnusson - vår mycket duktiga AD.

Ovan ser du reportaget samt tidningens omslag, Rickard står för alla dessa foton, han är förutom fotograf även tidningens "Creative Director" och bidrar på många sätt till den mycket snygga helheten. Jag har ytterligare en klockartikel i magasinet - om "kvinnliga smyckes-ur" ;-)

Ps.
Just nu blir det mest klockartiklar - men jag kommer att beröra olika lyxprodukter under året, förhoppningsvis även inom foto :-) 

B-uhr - ett stycke historia att bära på handleden!

Ett modernt Laco B-uhr "Aachen" med typ-B urtavla.

Det tyska fygaruret – Beobachtungs-uhr eller kort och gott ”B-uhr” – från andra världskriget är definitivt ett av de numera ikoniska flygaruren. Namnet ” beobachtungs uhr” översätts enklast till ”navigatörsklocka” på svenska.



Det här var före GPS:en och andra idag självklara moderna navigerings hjälpmedel, piloterna (eller navigatörerna i större plan) navigerade helt enkelt med karta, kompass och klocka. Att exakt mäta tiden var avgörande för att veta var man var, men även faktorer som återstående flygtid (dvs bränsleåtgång och avdrift) kontrollerades med hjälp av klockan. Ett exakt, tåligt och lättavläst ur var alltså av största vikt.


Originalritningen som låg till grund för alla B-uhr oavsett tillverkare.
 
Tyska flygministeriet gick i början av kriget ut med en specifikation på vad för klocka man ville ha, vilket bla innebar följande: en under alla förhållande  lättolkad urtavla, kronometercertifierat urverk, och måste kunnas bäras utanpå en flygardräkt och ställas med handskar på. Urverken, som kom att köpas in från olika tillverkare, hade det gemensamt att de var avsedda för fickur, därför fick också klockan en ganska stor dimension – 55mm. Och kronan var också stor och ”diamantformad”, armbandet i skinn samt långt och reglerbart för att passa alla typer av bärare och dräkter.  På grund av krigstidens begränsningar i tillgång på komponenter och arbetskraft så lades kontraktet ut på totalt fem tillverkare A.Lange & Sohne, Stowa, Wempe, Laco samt International Watch Company (IWC). Det sistnämnda företaget var inte tyskt utan Schweiziskt och sålde även klockor till de allierade.


Ett vintage Laco B-uhr med typ-A urtavla, ca 1940, som såldes av Kaplans Auktioner förra året för lite mer än 30.000 Kr (foto Kaplans Auktioner).

I början hade B-uhr en vanlig ”civil” urtavla (benämns Bauart A) men ganska snart levererades de med den typiska ”militära” urtavlan (Bauart B) som har minuterna tydligt angivna ytterst och timmarna i en mindre inre ring.  Därför talar man om B-uhr typ A och B – vilket kan te sig lite förvirrande.  Totalt ca 1200 klockor tillverkades och de var så värdefulla att de delades ut till personalen före flygningar och samlades in igen efter fullgjort uppdrag.


Armbandet kan justeras så att klockan kan bäras utanpå en tjock flygarjacka.

Efter att främst ha var varit heta objekt för samlare så fick designen en renässans under 90-talet och idag tillverkar fyra av de ursprungliga företagen – Stowa, Wempe, Laco och IWC – varianter på temat. Allt från exakta repliker till designer som låtit sig influerats av de unika dragen i B-uhr-konceptet. Och sedan så har en mängd andra klocktillverkare som Archimede, Aristo, Azimuth, Damasko, Fortis, Glashütte Original, Hanhart, Junkers, Sinn, Steinhart och Tutima (för att bara nämna några) plockat upp designen. Och den klassiska B-urtavlan ser man idag på allt från stora väggur till sportur från Seiko.


IWC:s nya "Big Pilot Top Gun Miramar" med bla keramisk boett och ett mekaniskt urverk med 7 dagars gångreserv (foto Rickard Eriksson) .  

"En ursnygg följeslagare" - Min senaste artikel - dock inte om foto utan om...

Jag återger även här uppslagen i faksimil så att ni kan se Rickard Erikssons fina bider och få en uppfattning av layouten i magasinet.

För vissa är det en oumbärlig statussymbol eller livsstilsmarkör, för andra ett rent bruksföremål. Oavsett vilket så är klockan en ägodel som vi varje dag förlitar oss på.

Text: Johan Ericson     Foto: Rickard L. Eriksson

De mekaniska klockorna är små underverk av teknisk precision som år in och år ut håller tiden. Och bara går och går. Ett kvalitetsur kan utan vidare ärvas mellan generationerna och blir egentligen bara mer värdefullt med åren. Men detta är en sanning med en liten modifikation – ett ur måste underhållas för att fungera korrekt i längden, vad som än stod på prislappen vid inköpet. Och oavsett ålder.
För att få svar på några av de vanligaste frågorna kring hur man kan ta hand om sin klocka bestämde vi oss för att besöka en av Sveriges största och mest välrenommerade ur-verkstäder: Nymans Ur i Västerås. Där möter vi servicechefen Henrik Samuelsson som tar oss med in i en mycket speciell värld.
Här arbetar totalt nio urmakare, alla specialister på ett eller flera kända klockmärken. Var och en står böjd över sin arbetsbänk och arbetar under lupp – bokstavligt talat – med små, små kugghjul och skruvar, boett, tavla och så vidare, ligger prydligt uppradade framför det nedmonterade urverket som vilar i en liten hållare. På fingrarna har de små skydd av gummi. Här råder tystnad, ingen bakgrundsmusik och inget småpratande.


Varför behöver ett armbandsur service?
– Ett urverk består av ett flertal hjul och andra rörliga delar som kräver smörjning för att fungera. Med tiden torkar oljorna, vilket gör att det uppstår motstånd och slitage i urverket. Det leder till att klockan inte längre blir lika tillförlitlig. Det är även nödvändigt med service för klockans vattenskydd. Packningar och andra tätningar är tillverkade av gummi som är en naturprodukt, vilken torkar med tiden. Då försvinner den tätande förmågan.

 

Hur ofta bör ett ur lämnas in för service?
– Komplett urverksservice är nödvändig i ett intervall av fyra till sex år beroende på urets komplikationer. Täthetsservice rekommenderas med två års intervall så att man kan säkerställa klockans vattenskyddsgrad.
 
Är det någon skillnad på olika ur, märke, typ av urverk och så vidare?
– Ja, ett batteridrivet quartzurverk behöver generellt service något mer lågfrekvent, cirka vart femte till åttonde år.
 
Hur går en service till?
– Det hela börjar med att uret öppnas och urverket och urtavlan lyfts ur. Därefter demonteras visarna och tavlan från själva urverket. Urverkets rörliga delar, som kugghjul och axlar, tas isär, varefter allt felsöks mycket noggrant. Sedan tvättas alla delar individuellt i en särskild rengöringsmaskin. Under tiden demonteras glaset, eventuella tryckknappar eller dykarring, med mera, från boetten. Boetten och dess delar samt eventuell stållänk rengörs noggrant i ett ultraljudsbad. Den rengöringsprocessen avslutas med att man blåser delarna med högtrycksånga för att även smuts inuti länkdelar och andra skrymslen helt kan avlägsnas. Därefter utförs en minutiös polering om kunden önskar att få sin klocka polerad. Efter att urverket tvättats granskar man alla delar efter spår av slitage ytterligare en gång. Sedan inleds monteringen. Ett genomsnittligt kronografurverk består av runt 300 delar och har ett sjuttiotal oljningspunkter där ett antal olika fett och oljor används.

 

Så vad kostar en sådan här service?
– Priset varierar utifrån komplikationsnivå, men som exempel kostar service av en ordinarie Rolex Oyster 4300 kronor inklusive polering. För en mycket mer komplicerad klocka som exempelvis IWC Perpetual Calendar (Evighetskalender) kostar servicen 11100 kronor.
 
Fodrar det någon form av underhåll från min sida, är exempelvis bra för klockan att ligga oanvänd?
– Jag rekommenderar att du använder den kontinuerligt alternativt att du förvarar den i en klockuppdragrare, eller ”Watch winder”, som det heter på engelska. Oljorna i ett mekaniskt eller automatiskt ur fungerar bättre och håller sig längre om klockan går. När det gäller batteridrivna klockor är det viktigt att inte batteriet får sitta kvar när det tagit slut. Då kan ett för urverket förödande läckage uppstå.

Kan du ge några allmänna skötselråd?
– Tandborste och mild tvållösning! Och det är viktigt att sköta intervallet för täthetsservice så inte klockan tar in fukt!

På tal om fukt, dykarur, vad tål de egentligen, bastubad?
– Ett dykarur som är certifierat för 200meter (20 atmosfärer) och däröver tål rekreationsdykning, men ej yrkesmässig dykning. För det krävs en klocka anpassad för större djup som tex Rolex Deep Sea som är certifierad för 3900 meter.
– Bastubad påfrestar en klockas tätningar hårt framförallt när klockan går från väldigt varmt och sedan efterföljs av ett svalkande dopp. Jag rekommenderar att klockan får vila i omklädningsrummet.

Som avslutning visar Henrik en maskin som mäter klockans exakthet, som faktiskt påverkas något av gravitationen – beroende på i vilket läge klockan förvaras. Och inte minst det är ett gott skäl att bära sin klocka på armen och inte låta den ligga hemma eller i ett bankfack.

---

Publicerades i Kungliga Magasinet nr 4, november 2012.
 

När tiden är viktig blir klockorna viktigare!

Mitt eget dykarur från MWC, mekaniskt, stål i svart PVD, självlysande tritium visare och markörer samt med ett sk "Real James Bond" Nato-arband :-)

Jag skriver just nu på ett par artiklar om klockor, men jag tänkte blogga lite om min personliga favorit - det militära dykaruret. Det representerar på många sätt det verkliga "bruksuret" - gjort för att användas och inte för att synas. Det definieras inte utifrån varumärkets tyngd utan ifrån sin förmåga att möta olika beställares krav och specifikationer - till bästa pris. Även om tillverkare som Rolex, Omega, Officine Panerai, Blancpain, Breitling, IWC och Tudor banade väg och dominerade de militära kontrakten in på 80-talet så är det klockor från CWC, MWC, Marathon, Seiko och Luminox mfl som syns på handleden på de flesta attack, min och röj-dykare idag - oavsett nationalitet. 

Militära klockor skiljer sig på ett par avgörande punkter från sina civila syskon, mest iögonfallande är kanske de fasta bandstiften som begränsar vilka armband som kan användas. Vanligast är utan tvekan NATO G10 bandet, utvecklat för fungera lika bra i vatten som på land. Det kan lätt anpassas för att bäras utanpå tex en våtdräkt eller en flygdräkt, men är minst lika bekvämt till vardags. Och faktiskt riktigt snyggt.



En annan viktig egenskap för ett dykarur är att vara fullt läsbart i totalt mörker. Detta innebär att visare och markörer måste vara självlysande, och då ganska starkt lysande. För att uppnå det så använde man i början radium, vars lyskraft beror på dess radioaktivitet, vilket gjorde klockorna ganska ohälsosamma för sina bärare. Ett alternativ är det icke radioaktiva ämnet luminova, som "laddas upp" av att exponeras för ljus och sedan lyser - med avtagande kraft - under några timmar. Lämpar sig bra för civila dykarur där man ofta går från starkt ljus till mörker snabbt och sedan inte befinner sig i mörker allt för länge. Men vill man ha en klocka som är fullt avläsbar tex en hel natt eller under ett längre dyk så måste man förlita sig på radioaktiva substanser. Därför har radium ersatts av tritium i moderna klockor. Tritium avger bara den mindre farliga beta-strålningen som effektiv stoppas av klockans boett och glas.



Det allra senaste är att använda små tritium-gas fyllda glastuber istället för tritium-färg. Fördelen är att dess lyskraft är större och att klockans interna miljö inte blir radioaktiv (vilket kan vara farligt för den urmakare som utför service på klockan). De små gastuberna fästs på visarna och vid tim-markörerna (se bilden ovan). Tritum har en halveringstid på 12.3 år så klockans lyskraft avtar inom 10-20 år. Gastuberna kan innehålla olika mycket tritium, mängden anges på urtavlan, som ovan: "T25" (vid kl 6) anger strålningsstyrkan till max 25 mCi (millicurie).



Och slutligen en bild som ger en uppfattning hur MWC uret med tritium-tuberna ser ut i mörker. Lägg märke till att kl 12 markeras med en orange färg - så att man kan tolka urtavlan rätt i totalt mörker även om man inte har klockan på handleden.
Militära ur som använder tritium anger ofta det med ett T i en cirkel, eller ett L i cirkel för luminova.



Så långt "avdelningen för onödigt vetande" - om ni uppskattar ämnet så skriv gärna en rad, jag är mycket tacksam för all feedback!

Ps.
Alla bilder tagna hemma i vardagsrummet i naturligt ljus med antingen Fuji X-Pro1 och 60/2,5 eller Ricoh Gr-D III.

--- Edit ---
Nedan en "actionbild" på ett civilt dykarur på ringa djup - taget med iPhone och Instagram ;-)